Konsultjättens gröna agenda: analys, affär – och växande kritik
Det amerikanska konsultbolaget McKinsey har bidragit med analyser till flera av de mest omfattande svenska projekten inom fossilfri energi och industri. Nu ifrågasätts både projekten och konsultbolagets inflytande i takt med ökande kostnader och osäker finansiering. Och inte bara i Sverige. I USA menar flera ledande politiker att bolaget skall kastas ut från den federala förvaltningen efter att ha avslöjats ha alltför nära relation med det kinesiska kommunistpartiet.
Det amerikanska konsultföretaget McKinsey har under lång tid varit tongivande i både analys och opinionsbildning kring den globala energiomställningen. En omställning som i grunden handlar om att ersätta fossila energikällor med förnybara alternativ.
Genom rapporter, scenarier och strategiska råd har McKinsey bidragit till att forma synen på vad som beskrivs som en nödvändig energiväxling. Särskilt under 2010- och 2020-talet har fokus på ”fossilfri energi” blivit en central del av bolagets analyser, inte minst inom ramen för deras återkommande rapportserie Global Energy Perspective.
McKinseys engagemang i frågan går dock längre tillbaka än så. Redan under perioden 2007–2008 publicerade bolaget flera rapporter om utsläppsminskningar och energieffektivisering. Dessa togs bland annat fram i samarbete med det statliga energibolaget Vattenfall och på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Bland de mest uppmärksammade rapporterna finns Reducing US Greenhouse Gas Emissions: How Much at What Cost? (2007), The Case for Investing in Energy Productivity (2008) samt Greenhouse gas abatement opportunities in Sweden (2008).
Tidsmässigt sammanfaller dessa analyser med Kinas kraftiga expansion inom vindkraft och, något senare, batteriteknik. De kinesiska satsningarna drevs av statliga beslut och accelererade snabbt under slutet av 2000-talet – med motiv som energisäkerhet, luftkvalitet och klimatpåverkan.
Från analys till affär
Medan Kina omsatte liknande analyser i omfattande industripolitik, kom McKinseys arbete snarare att lägga grunden för en växande portfölj av konsultuppdrag inom energiomställningen. Bolagets studier har utgjort en del av beslutsunderlagen bakom flera stora svenska industriprojekt. Det gäller inte minst batteritillverkaren Northvolt och det fossilfria stålprojektet Stegra i Boden.
McKinsey har även varit involverat i Stockholm Exergis satsning på BECCS – bioenergi med koldioxidinfångning och lagring – ett projekt som syftar till att skapa negativa utsläpp. Anläggningen i Värtan förväntas kunna fånga upp till 800 000 ton koldioxid per år och är ett av världens största i sitt slag.
Samtidigt växer kritiken mot flera av dessa satsningar. Oberoende analyser pekar på att BECCS i dagsläget är svårt att få lönsamt på kommersiella villkor och i praktiken kräver omfattande offentligt stöd eller mycket höga priser på utsläppskrediter.
Relaterat: McKinseys långa arm
Liknande invändningar har riktats mot stålprojektet Stegra. Projektet, som under 2025 gick från att betraktas som fullfinansierat till att uppvisa ett betydande finansieringsunderskott, har ifrågasatts både vad gäller affärsmodell och genomförande.
Ambitionen att producera helt fossilfritt stål har dessutom reviderats. I dag beskrivs produktionen snarare som ”nästan fossilfri”. Samtidigt har bolaget tvingats importera järnpellets från Brasilien, leverantörer som kritiserats och i vissa fall svartlistats av institutionella investerare på grund av miljö- och människorättsproblem.
Växande politisk kritik i USA
Parallellt med utvecklingen i Europa har McKinsey blivit allt mer omdebatterat i USA. Efter maktskiftet i Vita huset 2025 har den federala nivån påbörjat en bredare översyn av beroendet av externa konsulter. Kritiken intensifierades efter uppgifter om att McKinsey haft nära kopplingar till kinesiska statliga aktörer och strategiska planeringsprocesser. Flera ledande amerikanska politiker har reagerat kraftigt.
Utrikesminister Marco Rubio, tidigare verksam i senatens underrättelseutskott, har anklagat bolaget för att vilseleda kring sina relationer till Kinas kommunistparti. Även representanthusets utrikesutskottsordförande Michael McCaul har tidigare riktat skarp kritik.
Kongressledamöterna Josh Hawley och Mike Gallagher har gått längre och föreslagit ett totalförbud mot federala kontrakt för konsultbolag som samarbetar med kinesiska intressen.
Relaterat: Droger, utrikespolitik och McKinsey
Svenskar i alumni-nätverken
I en svensk kontext finns flera profiler med bakgrund i McKinsey på inflytelserika positioner. Bland dem märks Centerpartiets ordförande Elisabeth Thand Ringqvist, hybridorganisationen Business Swedens vd Jan Larsson samt Jenny Askfelt Ruud vid Fjärde AP-fonden.
Dessa kopplingar illustrerar hur konsultbolagets nätverk sträcker sig långt in i både politik och kapitalförvaltning – områden som varit centrala i finansieringen av den svenska gröna industrisatsningen. Inte minst den parallella utvecklingen av Sveriges både direkta och indirekta beroende av kinesisk teknik.
Den gröna omställningen beskrivs ofta som både nödvändig och oundviklig. Samtidigt väcker genomförandet av flera stora projekt frågor om lönsamhet, riskfördelning och beroendet av offentligt stöd. Och inte minst oberoendet från yttre påverkan.
McKinseys roll i detta ekosystem – som rådgivare, analytiker och ibland indirekt möjliggörare – gör att bolaget allt oftare hamnar i fokus för en bredare diskussion om ansvar, inflytande och transparens i den globala energiomställningen.
Relaterat: McKinsey och den havererade sydafrikanska energimarknaden































































































