Reaktionerna på gårdagens Koranbränning resulterade i dels global uppmärksamhet men även krav på Sverige från fascistiska kluster och Turkiet att agera på något sätt. Frågan som nu ställs på sin spets till svensk polis och åklagare är om helheten i aktionen når upp till de krav som ställs i svensk lag för att väcka åtal samt om ett eventuellt senare åtal har haft en politisk dimension.

Polisen gav tillstånd till en koranbränning vid Stockholms moské på onsdagen, som är en helig dag enligt islam. Koranbränningen ägde rum vid Stockholms moské på Södermalm vid 13.30 på onsdagen.

Polisen bedömde att de säkerhetsrisker och konsekvenser som man såg kopplade till händelsen inte var av sådan karaktär att de kunde neka ansökan om en allmän sammankomst men har i efterhand inlett en utredning om hets mot folkgrupp eftersom det skedde utanför en moské.

Säkerhetsriskerna räckte inte för att neka ansökan, enligt polisen. Säpo anser att situationen kan vara hotdrivande. De turkiska reaktionerna blev kraftiga, och den turkiske utrikesministern Hakan Fidan kallade koranbränningen för en ”antiislamisk handling under förevändning av yttrandefrihet”.

”Jag fördömer den avskyvärda handlingen mot vår heliga bok på den första dagen av Eid-ul-Adha. Att tolerera sådana fruktansvärda handlingar är att vara medskyldig”, skrev han på Twitter.

Mübarek Kurban Bayramı’nın ilk gününde Kutsal Kitabımız Kur’an-ı Kerim’e yönelik #İsveç’te yapılan aşağılık eylemi lanetliyorum!#İslamkarşıtı bu eylemlere ifade özgürlüğü bahanesiyle izin verilmesi kabul edilemez.

Bu tarz menfur eylemlere göz yummak suça ortak olmaktır.

— Hakan Fidan (@HakanFidan) June 28, 2023

Även från regimtrogna turksvenskar och turksvenska fascistiska kluster blev reaktionerna starka. I ett uttalande på twitter hänvisade Partiet Nyans partiledare Mikail Yüksel till en intervju han givit i den turkiska TV-kanalen NTV att “Medan den svenska regeringen arbetade med förbudet mot huvudduk i skolor, blev muslimer djupt sårade av bränningen av Koranen under Eid al-Adha. De väntar på stöd.” 

Jag kommenterar dagens illdåd och regeringens utredning avseende slöjförbud i skolan, för turkisk media. Kort sagt: Sveriges muslimer förväntar sig att Turkiet agerar.https://t.co/2kxV1ZxOAh

— Mikail Yüksel 🕊 (@MikailPNyuksel) June 28, 2023

Att aktionen nu definitivt försenar det svenska Nato-inträdet bör betecknas som konstaterat men sedan blir det mer komplext. Frågan är hur långt som polis och domare kan låta sig pressas av NATO-processen. Händelsen skall utredas som ett hatbrott inom ramen för det begrepp som hets mot folkgrupp.

Relaterat: Reaktionerna på Paludans aktioner synliggör radikala kluster

Att bränna en Koran är inte tillräckligt för åtal

Eftersom hets mot folkgrupp är ett brott mot staten finns det ingen målsägande. En förutsättning för en skadeståndstalan vid hets mot folkgrupp är att brottet även riktas mot någon enskild individ, som då blir målsägande avseende t.ex. förolämpning, ofredande eller olaga hot. Den vägledning som finns för att det ens skall gå till åtal finns återgivet i Åklagarmyndighetens Rättsliga vägledning från 2022.

Relaterat: Därför har Paludan lagen på sin sida

Det krävs att motivet för just det aktuella brottet har varit att kränka, dvs. brottet har begåtts på grund av gärningspersonens ”hat” mot en grupp. Att t.ex. utföra ett rån i syfte att finansiera en rasistisk organisation omfattas inte av stadgandet. Det krävs dock inte att motivet att kränka har varit den enda eller ens det huvudsakliga motivet för brottet. Motivet att kränka kan alltså vara ett av flera motiv.

Det krävs inte att gärningspersonen uttryckt hat eller missaktning i samband med gärningen. Valet av offer och hur gärningspersonen på andra sätt visat sin inställning till den grupp som målsäganden tillhör kan vara tillräckligt för att finna motivet styrkt.

Detta bör, menar Åklagarmyndigheten, tolkas som att aggressiva och starkt nedsättande yttranden om definierade utsatta grupper med inslag av tvivelaktiga invektiv och förolämpningar har ett betydligt lägre skyddsvärde än om yttrandet inte haft sådana inslag.

Det vill säga, att bränna en Koran eller motsvarande helig skrift under tystnad utgör inte grund för att åtala. Det är en vidare helhet som måste bedömas för att en aktivitet skall kunna utgöra grund för åtal. Att bränna en Koran är som enskild företeelse inte tillräcklig trots vad till exempel Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg eller det tidigare justitierådet Göran Lambertz påstår. Lagrummet och åklagarens rättsliga vägledning är mycket tydligt på den punkten.

Relaterat: Där hädelselagar tillämpas tar pöbelväldet över

Ger aktiviteten sett till sin helhet, uttryck för att den utsatta gruppen generellt beter sig på ett visst klandervärt sätt som innebär att gruppen som sådan bör missaktas så torde det dock finnas mindre anledning att skydda upphovsmannen till till exempel en Koranbränning.

En sammanfattande slutsats är att det är av stor vikt att under förundersökningen utreda i vilket sammanhang yttrandet har lämnats och att det klargörs vilka yttranden som föregått eller följt det ifrågasatta yttrandet. Att bara redogöra för det missaktande yttrandet är därför inte tillräckligt.

I korthet menar åklagarmyndighetens rättsliga vägledning att ett yttrandet har ett lägre skyddsvärde om det

har skett utanför en politisk diskussion, inte har varit möjligt att direkt bemöta,varit aggressivt kränkande till sin utformning utformats så att det avser hela den grupp som regeln om hets mot folkgrupp ska skydda

Men att ett yttrande har ett högre skyddsvärde om det har skett i en pågående politisk diskussion, har varit möjligt att direkt bemöta, varit fritt från aggressivitet och invektiv samt haft en nyanserad utformning.

Hålla hårt i lagboken

Utan att på något sätt gå händelserna i förväg så blir det mest intressanta hur polis och åklagare kommer att bedöma kringhändelserna vid Koranbränningen utanför Stockholms Moské som drivs av det fascistiska Muslimska brödraskapet. I Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning finns en rik flora av exempel från olika prejudikat att hämta stöd ifrån oavsett vilket beslut som senare kommer att fatta. För polis och sedan åklare måste kunna ställa det bortom allt rimligt tvivel att aktivistens övriga handlingar hade ett medvetet syfte att hetsa mot folkgrupp för att kunna gå vidare till åtal.

Alldeles oavsett vad de svenska religiofascistiska klustren och Turkiets president Recep Taayip Erdogan tycker i själva sakfrågan.