Kraftig kritik mot Ebba Busch från det egna regeringsunderlaget
Näringsminister Ebba Busch får kraftig kritik som riktats mot regeringens lagförslag om sekretess kring strategiska nettonoll-projekt. Kritikerna, inklusive Sverigedemokraterna i Konstitutionsutskottet, menar att regeringen gör för kraftiga ingrepp i offentlighetsprincipen.
I ett försvar för regeringens proposition om sekretess kring nettonoll-projekt, som baseras på EU:s förordning Net Zero Industrial Act, NZIA, menar näringsminister och vice statsminister Ebba Busch (KD) att
I den proposition som regeringen har lagt fram försöker vi inte avskaffa offentlighetsprincipen. Regeringens förslag gör det inte svårare för media att granska projekt som får skattemedel. Den påverkar inte heller sekretessen vid tillståndsansökningar.
Net Zero Industrial Act syfte är att öka och förbättra förutsättningarna för europeiska industri- och affärsprojekts konkurrenskraft och innovativa miljö. Uttalandet skall ses mot bakgrund av den starka kritik som riktats mot henne och propositionen av experter samt inte minst de reaktioner som nu kommit från flera ledamöter inom regeringsunderlaget.
Propositionen passerade aldrig statsrådsberedningens samordning och var inte heller förankrad i regeringsunderlagets respektive riksdagsgrupper. Flera ledamöter togs med överraskning när lagförslaget landade på riksdagens bord. En ledamot skall ha kallat Ebba Busch proposition för ”En bajsmacka från regeringen”.
Relaterat: Så vilseleddes allmänheten av Northvolt
Buschs uttalande har dock inget stöd i vare sig NZIA eller regeringens och därmed hennes egen proposition. Det enda krav som NZIA ställer i förordningen är att sekretesslagstiftning skall baseras på unionsrätt och nationell lagstiftning. Det har av Ebba Busch i propositionen kommit att omtolkas till att sekretess skall gälla hos en statlig myndighet som berör nettonollprojekt för uppgift om enskilds affärs- och driftsförhållanden om den enskilde kan antas lida skada om uppgiften röjs.
I propositionen pekas en särskild grupp företag ut som myndigheter skall, för att använda Buschs egna ord, behandla sådan information med varsamhet. En särbehandling. Denna särbehandling, eller sekretess, skall råda i tjugo år.
De företag som skulle kunna åberopa nettonoll-status är bland annat Vargas-företaget Stegra i Boden som därmed inte skulle kunna granskas av media och allmänhet.
Näringsministern har med andra ord inte täckning för sin egen replik som publicerats i Affärsvärlden som reaktion på docent Christian Sandströms kritik.
Relaterat: Så blåster regeringen media
Kritik från regeringsunderlaget
Ett av de partier som gör samma analys som Sandström och som reagerat kraftigt i KU är Sverigedemokraterna. De menar i sin motion som svar på Buschs krav på positiv särbehandling att propositionen som lagts fram i sin nuvarande form riskerar att kraftigt inskränka offentlighetsprincipen och därigenom försvåra insyn, ansvarsutkrävande och förebyggande av korruption.
Sverigedemokraterna menar att
EU:s nettonollindustriförordning (EU) 2024/1735 ställer krav på konfidentialitet för affärshemligheter, men den föreskriver varken en tjugoårig sekretessfrist eller att samtliga uppgifter i ett ärende ska omfattas. Regeringen har således överimplementerat EU:s krav genom att föreslå en långt mer omfattande och långvarig sekretess än vad förordningen faktiskt kräver.
Det vill säga samma tolkning och analys som de experter som kritiserat näringsministern lagt fram. Sverigedemokraterna menar att all information skall vara öppen förutom tekniska specifikationer, känsliga leverantörskedjor och produktionskapacitet i syfte att motverka korruption och samtidigt upprätthåller offentlighetsprincipen.
Fördelen med Sverigedemokraternas förslag är att myndigheter som Energimyndigheten, som kommit att ha en för nära relation med företag som Stegra inte själva får göra bedömningen. Idag sekretessbelägger Energimyndigheten bland annat namnen på revisorer och hela jämställdhetsplaner efter instruktion från bolaget.
Detta gäller även kommuner som Luleå kommun som sekretessbelägger hela det avtal där Luleå sätter sig själva i pant inför Stegras krav på utbyggd hamnkapacitet. Stegra har själva reglerat om vilken information som får delges media vilket är ingen alls.
Media och medborgare undanhålls med andra ord information om vilka ekonomiska och vilka miljörisker för närmiljön som medborgare går i borgen för.
Extramaterial
Sverigedemokraternas KU-motion och kritik regeringens proposition om Nettonoll-projekt
Johan Westerholm
