Kritiken mot Ericsson synliggör mjuk korruption
Det svenska telekomföretaget Ericsson fick omfattande kritik för att ha donerat över fem miljoner kronor till den amerikanske presidenten Donald Trumps installation. En donation som redan burit frukt då Ericsson nu är på insidan av den amerikanska omläggningen av Forsknings- och utvecklingspolitiken. Med kritiken blir motsatserna i de olika kulturerna i hur politiken skall kunna påverkas av näringslivet tydlig. I Sverige sköts allt mer diskret, inte sällan med direkta ersättningar i aktier och optionsprogram till före detta politiker och deras nätverk.
Minst 500 miljarder dollar ska investeras i det amerikanska projektet ”Stargate” för att bygga bygga upp en AI-infrastruktur i USA. Det meddelade president Donald Trump (R) tidigare i veckan, omgiven av flera av representanterna för den amerikanska högteknologiska forskningstunga industrin. En utveckling som det svenska telekomföretaget Ericsson hoppas kunna vara en del av. Alla detaljer kring Stargate är inte helt klara, men en stor del handlar om att bygga datacenter. Börje Ekholm, VD för Ericsson, menar att
– Hittills har investeringarna varit i datacenter som behövs för att träna AI-modeller. Men för att skapa praktiska applikationer kommer det ligga närmare kund, och då kommer den trådlösa infrastrukturen spela en oerhört viktig roll.
– Vi kan inte säga exakt hur det kommer bli. Men det kommer leda till AI-applikationer i telefoner, datorer, industriella processer. Det kommer kräva hög tillgänglighet och där ser jag stora möjligheter för oss.
Att USA:s nytillträdde president kommer ha ett fokus på denna forskning och teknikutveckling förstärktes tidigare i veckan med ytterligare en Executive Order som upphävde alla hans företrädares exekutiva beslut som på olika sätt begränsade utvecklingen av ny teknik.
Relaterat: Trumps reformplan ökar tempot
Ericsson tog innan installationen av president Trump beslut att donera 5,5 MSEK vilket, enligt Ekholm, ger goda förutsättningar för att ingå i det kluster av företag som kommer bidra till omställningen av den amerikanska forsknings- och utvecklingspolitiken.
Beslutet har kommit att uppröra flertalet svenska opinionsbildare och fackliga företrädare.
Relaterat: Finansmarknaderna välkomnar valet av Trumps finansminister
I Sverige gör vi det under ytan
Etableringen av kontakter med den politiska nivån genom öppna donationer skiljer sig markant från den svenska. I Sverige bedrivs mycket av påverkansarbetet istället dolt och inte sällan via tidigare ministrar och statssekreterare med goda ingångar i de statsbärande strukturerna och partierna. Det senaste exemplet är hur investmentbolaget Vargas, med hjälp av konsultfirman McKinsey påverkat utformningen av lagar och AP-fondernas samt Europeiska Investeringsbankens beslut att investera i batteritillverkaren Northvolt.
Påverkansarbetet inleddes tidigt i processen, eller direkt efter att bolaget som grundades av Peter Carlsson tillsammans med Harald Mix och Carl Erik Lagercrantz bytt namn på bolaget till Northvolt 2016.
Året efter, 2017, inledde bolaget en omfattande ”turné” bland utvalda kommuner för en etablering av den första fabriken. Arbetet möjliggjordes av den tidigare socialdemokratiske statssekreteraren Peter Nygårds.
Nygårds var statssekreterare i regeringen Persson under näringsminister Anders Sundström (S) som kom att ingå i den grupp av aktieägare i Vargas-sfärens bolag som arbetade fram planen och möjliggjorde införsäljningsmöten. En sådan kontakt som följde med var Sundströms efterträdare i ämbetet Thomas Östros (S). Bara ett halvår efter att Östros tillträtt som vice ordförande för den Europeiska investeringsbanken beviljade banken den första mer omfattande finansieringen.
En finansiering som var avgörande för att skapa legitimitet kring projektet.
Bolaget McKinsey kom att påverka utformningen av det regelverk som förändrades så att AP-fonderna kunde göra direktinvesteringar i onoterade bolag som Northvolt. Denna uppluckring i regleringen genomfördes i november 2019 genom en lagändring. Ett drygt år senare, 2021, grundade AP-fonderna ett till fyra bolaget ”4 to 1 Investment” som hade som enda syfte att investera svenska pensionsmedel i bolaget.
Beslutet att grunda det dedikerade bolaget togs inte av AP-fondernas styrelse utan ligger inom ordinarie förvaltningsåtgärder genom delegationsbeslut. Trots att all dokumentation kring bildandet, inklusive delegationsordningen och ägardirektiven, begärts ut från AP 1-4 har något sådant underlag inte lämnats ut. Av någon av de fyra myndigheterna.
Relaterat: Så spelade regeringen Löfvén bort pensionspengarna
Lagändringen drevs igenom mot de dåvarande AP-fondsstyrelsernas och tjänstemännen på Finansdepartementets vilja. Med på det regeringssammanträde som fattade beslut om att lägga fram propositionen på riksdagens bord märktes bland annat handelsminister Anna Hallberg (S) och energiminister Ibrahim Baylan (S). Föredragande var den dåvarande finansmarknadsministern Per Bolund (MP).
Anna Hallberg anförde aldrig jäv trots att hennes partner var Anders Sundström som redan då hade ägarintressen i bolaget. Ibrahim Baylan lämnade regeringen 2022 och politiken samma år. Idag är Baylan kontrakterad som konsult åt Harald Mix företag Vargas.
I såväl det underliggande PM:et som i propositionstexten framgår att företaget McKinsey varit aktivt i utformningen av lagändringen. En majoritet av Vargas andra huvudinnehav, företaget Stegra (f H2GS) i Bodens ledningsgrupp domineras av personer som kommer just från McKinsey.
Kulturkrock eller en annan definition på korruption
Denna skillnad i kultur, där man i USA är mer öppna med donationer till politiska händelser och organisationer krockar med den svenska kulturen som präglas mer av diskretion och det som inte sällan internationellt kallas för ”soft corruption”.
En mjuk form av korruption där det inte är uppenbart olagligt men i många fall kan verka eller uppfattas som oetiskt då påverkansarbetet sker utan insyn och ersättningen istället utgår som aktier eller optionsprogram för att ytterligare lägga ett skyddande lager mot media och allmänhet.
Såväl Anders Sundström, Peter Nygårds samt ordföranden i Fritt Näringsliv, den stiftelse som finansierar Timbro, Anders Kempe är samtliga aktieägare i Vargas-sfärens olika bolag. Kempe har en lång bakgrund inom Moderaterna samt har via sitt bolag Bellbird även levererat PR-tjänster till Northvolt. På Bellbird arbetar bland annat Maria Stern aktivt med bolagen som konsult. Maria Stern var tidigare gift med Stefan Stern, tidigare vice partisekreterare åt Mona Sahlin under hennes tid som partiledare och statssekreterare på Miljödepartementet samt ansvarig för energipolitiken.
Timbro, samt Dagens Industris ledarsida, har varit och är fortfarande viktiga medie- och påverkanskanaler för den gröna omställningsteknik som bolaget Vargas finansierar. Timbros VD PM Nilsson kommer närmast från tjänsten som statssekreterare åt Ulf Kristersson (M) men var dessförinnan mångårig ledarredaktör på Dagens Industri.