Kulturens bildningsförbund lägger ner sin verksamhet
Kulturens bildningsförbund blir det första studieförbundet att lägga ner. Nedläggningen sker som en kombination av de skärpningar av redovisningskraven av offentliga medel som infördes under den förra regeringen samt den krympning av ekonomin som aviserats av den nuvarande. Nedläggning hotar även några av de andra mindre studieförbunden.
Kulturens bildningsförbund skriver i ett pressmeddelande att de trots ett omfattande omställningsarbete med nya administrativa rutiner inte nått hela vägen fram. Med regeringens aviserade neddragningar i statsbidragsanslaget till studieförbunden bedömer Kulturens Bildningsverksamhet att de inte längre kan uppfylla kravet att verka i hela landet.
Relaterat: Folkbildningsrådet presenterar åtgärdsplan mot fusket
– Kulturens Bildningsverksamhet har en viktig särprägel och inriktning. Vi för nu dialog om hur de kan avveckla sin statsbidragsfinansierade verksamhet med omsorg om deltagarna i verksamheten, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare.
Kultur är en resurs för demokrati och samhällsengagemang där människor får utrymme att dela sina upplevelser och bidra till åsiktsbildning och debatt. Folkbildningen utgör en kulturarena som täcker hela Sverige. Kulturens har spelat en särskild roll genom att sätta kulturen främst menar Graner vidare.
Relaterat: Folkbildningsrådet – Riksomfattande arena för korruption
Kulturens Bildningsverksamhet startades av sex rikskulturorganisationer år 2010 och är partipolitiskt och religiöst obundet. Idag organiseras 17 medlemsorganisationer.
Kulturens Bildningsverksamhet finns kvar som organisation med möjlighet att driva verksamhet med annan typ av finansiering.
Kulturen är ett av de minsta studieförbunden som kvalificerat sig till statsbidrag genom medlemskapet i Studieförbunden i samverkan. Studieförbunden i samverkan är en av Folkbildningsrådets tre medlemmar.
Till skillnad från de större studieförbunden, som Sensus, ABF, Bilda och Sensus har inte Kulturens Bildningsverksamhet hunnit ackumulerra tillräckligt mycket kapital för att mjuklanda i en ny mer uppstramad verklighet.
En sagesperson till Ledarsidorna med insyn i flera av studieförbundens verksamhet och ekonomi menar att Studieförbundet Ibn Rushd idag är ett av de som ligger i farozonen för nedläggning eller omläggning av verksamheten. Dels för att det är ett av de mindre, dels för att inte de heller kan komma att klara av omställningen av de administrativa krav som infördes av Folkbildninsrådet under den förra mandatperioden.
Detta bekräftas av flera av varandra oberoende källor som menar att Ibn Rushd arbetar med lösningar för att kunna kompensera från det redan idag kända mindre ekonomiska utrymmet. Möjliga lösningar som utforskas är att de kan kompensera sig med ökade bidrag från t.ex Malmö Stad, Göteborgs stad eller andra kommuner som de redan idag får omfattande bidrag från och ett fåtal regioner.
Finansieringen av den senaste Eid-festen i Malmö skall ha möjliggjorts först efter hårda förhandlingar mellan staden och förbundet.
Studieförbundet Ibn Rushd är annars ett av de studieförbund som, av lätt insedda skäl, kommit längst i att anpassa sina administrataiva rutiner och kultur. Inget förbund har kommit att granska så ingående av externa granskare.
Johan Westerholm
