Under kyrkomötets andra vecka visade Socialdemokrater för Tro och Solidaritet musklerna för sin omvärld. Trots ett senkommet motstånd från partiledningen drev socialdemokraterna i kyrkomötet igenom ett yrkande baserat på en motion som fått stark kritik för sin, enligt IHRA:s definitioner, antisemitiska andemening.

Under det pågående kyrkomötet antog en kluven församling efter votering att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att i ekumeniska sammanhang lyfta frågan om hur folkrätten tillämpas. Inför voteringen ville ett flertal kyrkomötesledamöter ville diskutera om begreppet apartheid kan användas när man talar om den folkrättsliga situationen i Israel och Palestina. Kyrkomötet beslutade att bifalla, i strid med ekumenikutskottets förslag på avslag av motionen som författats av bland annat Anna-Karin Hammar, med röstsiffrorna 123 mot 107 samt sex stycken som avstod.

Detta var Kyrkans tidning först att rapportera om.

Det som antogs var ett tilläggsyrkande där Daniel Tisell, en av ursprungsmotionärerna vid sidan av Hammar som gick ut på presentera ett nytt yrkande med en ny formulering. 

Relaterat: Svenska kyrkan och 68-teologin

Den nya formuleringen gick ut på att kyrkomötet skulle ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Sen stora stötestenen i motionärernas ursprungliga text, och det yrkande som sedan vann Kyrkomötets bifall, är begreppet apartheid. Detta begrepp har tidigare kommenterats av International Holocaust Remembrance Alliance såsom varandes antisemitiskt i relation till staten Israel. Att det används för att i likhet med när begreppet definierades, delegitimera staten Sydafrika och legitimera olika former av bojkotter.

Att motionens andemening till slut vann Kyrkomötets gillande, trots att Ekumenikutskottet rekommenderat att avslå motionen ger en fingervisning om hur starka Tro och Solidaritet blivit.

Veckan innan Socialdemokraternas kongress blev, menar källor i Statsrådsberedningen till Ledarsidorna, Stefan Löfvens stab medvetna om den socialdemokratiska kyrkopolitiska gruppens motion. Källorna vittnar om med vilket allvar som framför allt Magdalena Anderssons krets såg på formuleringarna som riskerade att svärta ner Stefan Löfvens sista tid som statsminister samt ge henne en dålig start. 

Relaterat: Socialdemokraterna vill utreda Israel för apartheid i kyrkomötet

Löfven eftermäle kommer präglas med vilken flathet som han mötte antisemitismen inom partiet med. För trots det arbete som denna inre krets lade ner på att tona ner eller dra tillbaka motionen gick dess andemening igenom. Med ordet apartheid.

Till saken hör är att Sverige under första kvartalet 2022 inleder sin 12 månader långa period som IHRA:s ordförandeland. Det IHRA som identifierat ordet apartheid som antisemitiskt i relation till staten Israel i sina definitioner. Definitioner som Sverige har anammat.

Ett annat tecken på Tro och Solidaritets dominans i den Svenska kyrkan är den statusuppdatering som Hans Josefsson, socialdemokraternas kyrkopolitiske ombudsman. Den tjänst som Ulla Löfven, Stefan Löfvens hustru, tidigare innehavt under Carin Jämtins tid som partisekreterare.

Josefsson lyfter särskilt fram Jesper Eneroth som den han skall arbeta med vilket tyder på att Eneroth även denna mandatperiod kommer ta plats i kyrkostyrelsen. Jesper Eneroth är tilika vice ordförande i Tro och Solidaritet samt son till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Likaså tyder detta på att LO:s tidigare ordförande Wanja Lundby-Wedin kommer få en fortsatt central roll i utformningen av kyrkans framtid.

Relaterat: Socialdemokraterna kontrollerar kyrkans teologiska utveckling