McKinseys långa arm
Det amerikanska företaget McKinsey är ett unikt konsultbolag med djupgående inflytande över såväl politiska processer som investeringsbeslut. Bolaget har tydliga, djupa och sinsemellan kompletterande kopplingar till de aktörer som i dag driver några av Sveriges mest kapitalintensiva industriprojekt. Projekt som står i direkt beroendeställning till både bolaget och för var tid sittande regering.
Efter KU-förhören med AP-fondernas ledningar råder det knappast längre något tvivel om att det amerikanska konsultföretaget McKinsey under en längre tid har agerat i linje med finansmannen Harald Mix och Vargas intressen. Enligt Mix själv växte industriprojektet Stegra fram ur ”ett projekt tillsammans med McKinsey”.
Redan 2016 började McKinsey argumentera för att öppna AP-fonderna för investeringar i gröna, onoterade bolag. Detta skedde under Mikael Dambergs (S) tid som näringsminister. När de första kontakterna mellan Damberg och McKinsey etablerades är oklart, men det finns indikationer på att de går tillbaka åtminstone till Socialdemokraternas valrörelse 2010.
Under denna valrörelse introducerade Damberg ett synsätt där väljarnas röster beskrevs som en valuta på en politisk marknad – ett språkbruk som påminner om McKinseys marknadsanalyser för privata företag. Perspektivförskjutningen för partiet markerade en förändring i hur partiet kommunicerade politik och synen på väljare.
Även om bolaget inte anlitades i EU:s framtagande av bland annat Draghi-rapporten, “The future of European competitiveness” (september 2024) är bolagets underlag tydligt och flitigt refererat till. Rapporten upprättades av den tidigare ECB-chefen och italienske premiärministern Mario Draghi och är en rapport om Europas framtida konkurrenskraft. Rapporten kom att bli uppmärksammad både för den ödesmättade inramningen – att Europa står inför en ”existentiell utmaning” – och dess långtgående förslag om förändringar av EU:s sätt att fungera samt finansiera den gröna omställningen.
Bland de mer centrala underlag som kan spåras i såväl EU:s som den svenska regeringens omställningsarbete återfinns flertalet McKinseys rapporter och studier:
- 2008: MGI-rapporten Capturing the European energy productivity opportunity – tidig analys av hur Europa kan förbättra energieffektivitet och investera i grön teknik för att höja konkurrenskraften.
- 2010: Transformation of Europe’s power system until 2050 – fokus på omställning av elsystemet och investeringsbehov i förnybart.
- 2015: A Window of Opportunity for Europe – bredare rapport om Europas tillväxtmöjligheter, inklusive grön omställning och investeringar.
- 2020 (december): Den stora rapporten Net-Zero Europe: Decarbonization pathways and socioeconomic implications(även kallad ”How the European Union could achieve net-zero emissions at net-zero cost”). Här kartlägger McKinsey kostnadsoptimala vägar till net-zero 2050 enligt Green Deal. Detta är en av de mest detaljerade modellerna för EU:s gröna investeringar och ligger mycket nära de investeringsnivåer Draghi senare lyfter.
- 2022: Global rapport The net-zero transition: What it would cost, what it could bring (med starkt EU-fokus) – uppskattar globala investeringsbehov och pekar ut Europa som en region som kan nå net-zero utan att offra tillväxt.
- Januari 2024 (precis före Draghi): MGI-rapporten Accelerating Europe: Competitiveness for a new era – analyserar Europas konkurrenskraftsgap och behovet av massiva investeringar i innovation, talang och grön teknik.
- Juni 2024: MGI-rapporten Investment: Taking the pulse of European competitiveness – visar att Europa halkar efter i investeringar och att grön omställning är central för att vända trenden.
Bolagets forskning och tankesmedjor har därmed indirekt påverkat genom att referats till som källa och genom att ha satt agendan kring EU:s gröna investeringar och konkurrenskraft i över 15 år. Deras tidiga rapporter (särskilt 2020 års Net-Zero Europe) innehåller exakt den typ av detaljerade investeringsmodeller och scenarier som Draghi senare bygger vidare på.
McKinsey kontrollerar alla sidor i spelet
Mellan 2008 och 2022 hade McKinsey regeringens uppdrag att analysera pensionssystemet, till en total kostnad om 43 miljoner kronor. I regeringens skrivelse om pensionsfonderna från 2021 nämns bolaget 160 gånger, enligt en granskning av docent Christian Sandström i Affärsvärlden. Parallellt har McKinsey även haft uppdrag som investeringsrådgivare åt AP-fonderna.
I förarbetena till den proposition som möjliggjorde AP-fondernas investeringar i onoterade tillgångar framgår att McKinsey spelade en aktiv roll i att ta fram beslutsunderlag åt regeringen.
Efter lagändringen bildade Första till Fjärde AP-fonden det gemensamma investeringsbolaget ”4 to 1”. Några formella styrelsebeslut i respektive fond tycks dock inte ha fattats, i strid med etablerad praxis. De enda skriftliga spår som dokumenterar processen utgörs av fyra e-postmeddelanden som tidigare publicerats på Ledarsidorna. Ledarsidorna var med andra ord ett år före regeringen samt riksdagens konstitutionsutskott att konstatera att investeringsbeslutet var regelvidrigt.
Till styrelseordförande utsåg i varje fall AP-fonderna Jenny Askfelt Ruud från Fjärde AP-fonden – med bakgrund på McKinsey. Kopplingarna mellan konsultbolaget och aktörerna kring Stegra är omfattande. Bland tidigare McKinsey-anställda återfinns exempelvis Stegras medgrundare och tidigare teknikchef Maria Persson Gulda, den nuvarande affärsutvecklingschefen Luisa Orre samt den tidigare projektchefen Tomas Gille, som numera är verksam inom kärnkraftsbolaget Blykalla. Gille har även en bakgrund på det numera konkursade systerföretaget Northvolt.
McKinseys affärsmodell bygger på två huvudsakliga intäktsströmmar: en fast månadsersättning, ofta i spannet en till två miljoner kronor, samt en prestationsbaserad ersättning. Den senare kan utgå när specifika mål uppnås – exempelvis vid framgångsrik kapitalanskaffning eller när konsultinsatser bidrar till beslut som gynnar uppdragsgivaren.
Ersättningen kan i vissa fall struktureras genom incitamentsprogram, där syntetiska optioner – med lägre krav på dokumentation än traditionella aktieoptioner – används. Dessa är ofta kopplade direkt till enskilda konsulter.
Sammantaget utkristalliseras bilden av ett konsultbolag med djupgående inflytande över såväl politiska processer som investeringsbeslut – och med tydliga kopplingar till alla de aktörer som i dag driver några av Sveriges mest kapitalintensiva och skatteberoende industriprojekt.
Som sin tur är i direkt beroendeställning till för var tid sittande regering eller EU-kommission.
































































































