MED: Utred mordet på Salwan Momika som terrorbrott
Medborgerlig Samling, MED, kräver att åklagaren skall utöka förundersökningen om mordet på Salwan Momika till att även omfatta misstanke om terrorbrott. Givet omständigheterna är det svårt att tolka denna undfallenhet som något annat än en rädsla för att bli anklagad för islamofobi eller som eftergift för utländska antagonistiska makter menar Daniel Sonesson, Nima Rostami och Liselott Agerlid.
Mordet på Salwan Momika har skakat Sverige. Han kritiserade offentligt islam och levde därför under konstant hot, bl.a. av utländska antagonistiska länder och organisationer vars fientlighet mot Sverige och dess underrättelseverksamhet redan konstaterats av Säpo. Nu är Salwan Momika död, brutalt avrättad i vad som borde vara en väckarklocka för ett land där etablissemanget länge har blundat för islamistisk våldsbejakande extremism och där de till och med har bidragsfinansierat islamistiska rörelser och moskébyggen.
Trots detta har åklagaren ännu inte utökat misstanken till att även omfatta terrorbrott. Det är dags att göra det nu.
Att Momika var misstänkt för annat brott får inte påverka utredningen
Det faktum att Momika var en kontroversiell person som själv stod åtalad för hets mot folkgrupp får inte påverka hur mordet på honom utreds. Vi ska inte ha ett rättssystem där gärningar värderas olika beroende på vilka protester offret deltagit i, eller vilka åsikter offret gett uttryck för. Likabehandling är en grundläggande princip i en rättsstat. Oavsett vad någon har gjort tidigare, måste en brottslig handling utredas strikt utifrån lagens kriterier.
Och det finns starka skäl att utreda detta mord som ett misstänkt terrorbrott. Av allt att döma avrättades Salwan Momika på order av islamitiska ledare. Ayatollah Ali Khamenei, Irans andlige ledare, krävde strängaste möjliga straff för honom, i islamiska termer innebär detta dödsstraff.
Mordet uppfyller rekvisiten för terrorbrott
Enligt svensk lag kan ett brott klassas som terrorbrott om det syftar till att:
• Skrämma människor till tystnad.
• Underminera samhällets grundläggande friheter.
Mordet på Momika har sannolikt haft just detta syfte. Det har redan haft en avskräckande effekt på andra som vill utnyttja sin rätt att kritisera islam. Och det är exakt vad terror handlar om – att genom våld och hot påverka samhället och inskränka grundläggande friheter.
Vi vet med hög sannolikhet vad utföraren hade för motiv. De uttalade hot som kommit från islamister och islamistiska stater utgör ett starkt misstänkt motiv för avrättningen. Därutöver har det bedrivits en omfattande islimistisk kampanj i hela västvärlden för att införa förbud mot att häda islam. Vi vet också att Momika hade ett pris på sitt huvud. Dessa faktorer gör det desto mer angeläget att undersöka om mordet var en del av en bredare, organiserad påverkanskampanj.
Åklagarmyndighetens försiktighet kan inte tolkas som annat än rädsla
Att åklagaren hittills har begränsat sig till att utreda avrättningen av Salwan Momika som “bara” ett mord, och inte utökat misstanken till att omfatta terrorbrott, är anmärkningsvärt. Givet omständigheterna är det svårt att tolka detta som något annat än en rädsla för att bli anklagad för islamofobi eller som eftergift för utländska antagonistiska makter.
Om vi har ett rättssystem där mord på islamkritiker inte utreds inom lagens fulla ramar för att myndigheterna är rädda för hur det ska uppfattas av muslimer och utländska fientliga makter, då har vi ett allvarligt problem. Då har rättsstaten börjat anpassa sig efter de hot och den påverkan som islamistiska krafter utsätter vårt samhälle för.
Utöka misstanken till terrorbrott
Det är dags för Sverige att visa att rättsstaten står stark. Vi kräver därför:
- Att åklagaren omedelbart utökar förundersökningen till att även omfatta misstanke om terrorbrott.
- Att polisen och Säpo ges möjlighet att använda de utökade utredningsverktyg som en sådan rubricering medför.
- Att regeringen tydligt markerar att mord på islamkritiker ska tas på största allvar och aldrig relativiseras.
Om Sverige viker sig i detta fall, kommer fler att tiga av rädsla. Och då har vi i praktiken själva avskaffat den yttrandefrihet som vår grundlag ska skydda. Att behandla detta som ett ‘vanligt mord’ är ett farligt svek. Om vi accepterar detta mord som ett ‘vanligt mord’, signalerar vi flathet inför islamistiskt våld som tystar islamkritiker. Om vi däremot markerar med att utreda terrorbrott, sänder vi ett tydligt budskap: I Sverige viker vi oss inte för våldsbejakande islamister.
Daniel Sonesson, Partiledare Medborgerlig Samling
Liselott Agerlid, Rättspolitisk talesperson Medborgerlig Samling
Nima Rostami, advokat och debattör
Johan Westerholm
