Mjuk korruption etablerad i statsförvaltningen
Riksdagsledamoten Anna Starbrink (L) fick tjänsten som överdirektör på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, bara en vecka efter att hon skickade in sin ansökan. Nio månader efter att ansökningstiden gått ut. I ett internationellt perspektiv uppvisar tillsättningen av tjänsten alla de rekvisit som krävs för att kunna vara ett exempel på mjuk korruption. En form av inte juridiskt klandervärt agerande men väl oetiskt beteende som urholkar förtroendet för staten och det allmänna.
Riksdagsledamoten Anna Starbrink (L) fick tjänsten som överdirektör på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, bara en vecka efter att hon skickade in sin ansökan. Detta var nio månader efter att ansökningstiden formellt gått ut rapporterade Expressen tidigare.
Totalt 56 personer sökte tjänsten som överdirektör och flera andra sökande hade tunga meriter samt uppfyllde skall-kraven. En av de som inte fick jobbet var MSB:s då tillförordnade överdirektör, skriver tidningen. Anna Starbrink fick även förmånshandlingar för underskrift gällande tjänstebil – innan hon ens sökt tjänsten på MSB. I sms mellan henne och regeringskansliet tas bilen upp – men någon ansökan hade vid tidpunkten inte inkommit kunde Aftonbladet rapportera om.
Av den sms-konversation mellan Starbrink och den kanslisekreterare som ansvarade för att handlingarna som reglerar bilförmånen upprättades korrekt, som Aftonbladet kunnat publicera, framgår behovet av diskretion. Dessa undertecknas två dagar innan regeringen fattar det formella beslutet att anställa Starbrink.
”Vi får väl vara lite diskreta i samband med mötet”, skriver Starbrink.
”Ja det får vi vara. Du kan skicka ett sms när du är nere i vakten efter mötet”, svarar kanslichefen.
Tillsättningen, och även det tillvägagångssätt som regeringen och Starbrink valt att tillämpa i rekryteringsprocess samt tilldelande av ekonomiska förmåner såsom bilförmån är dels ett uppenbart avsteg från regeringsformens krav på skicklighet och förtjänst, dels formella felaktigheter då regeringen givit en icke anställd en icke obetydlig ekonomisk förmån.
En förmån där bägge parter tycks vara medvetna om att det föreligger ett behov av diskretion för att undvika uppmärksamhet. Att det valda tillvägagångssättet inte har stöd i vare sig lag eller reglementen och därmed riskera att utsättas för klander och kritik.
Enligt Regeringsformens 12:e kapitel, femte paragraf skall beslut om anställning baseras på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
Den myndighetserfarenhet som Starbrink har inför tjänsten är fem månader som avdelningschef för förskola och fritid Årsta Vantörs stadsdelsförvaltning i Stockholm. I övrigt har Starbrink en renodlat politisk bakgrund. Som politiker har Starbrink haft huvudfokus på kultur- och sjukvårdspolitik endast flyktigt tangerat MSB:s ansvarsområde.
Regeringens rekrytering och senare anställning av Starbrink har direkta paralleller med det som är känt som “mjuk korruption”. En korruption som inte alltid är olaglig men som ofta kan anses vara oetisk. Den tidigare delstatssenatorin i New Jersey, USA, William E. Schluter, har bekämpat företeelsen under de senaste femtio åren.
Paralleller med mjuk korruption
I sin bok ”Soft Corruption: How Unethical Conduct Undermines Good Government and What To Do About It” från 2017 beskriver han hur han under ett halvt sekel arbetat för att avslöja och reformera den offentliga förvaltningen. Hans beskrivningar av offentliganställda tjänstemän som bryr sig mer om politisk makt och personlig vinning än det allmännas bästa skulle kunna vara hämtade från svensk statsförvaltning.
Det finns flera exempel i Schluters bok som är direkt tillämpbara på hur regeringen och Starbrink agerat när hon utnämndes till överdirektör.
Och även om Sverige och svensk förvaltning lever med självbilden om att Sverige skulle vara korruptionsbefriat samt ofta eller alltid hänvisar till olika index är inte Sverige befriat från korruption om Schluters bok ”Soft Corruption” används som definition och riktmärke.
Exemplet med Starbrinks anställning skulle kunna vara hämtade ur den och skulle mycket väl kunna inarbetas i en svensk utgåva.
Anna Starbrink är en av Liberalernas starkast profilerade företrädare inom HBT-området som tidigare talesperson i riksdagen och har bland annat varit starkt engagerad i HBTQI-personer från Ugandas rätt till asyl i Sverige. Starbrink har varit en av Liberalernas starkaste kritiker till samarbetet med Sverigedemokraterna.
Liberalerna har från början på 1990-talet fram tills riksdagsvalet 2022 drivit frågan om etik i politiken.
Johan Westerholm
