Företrädare för flera civilsamhällesorganisationer menar att biståndsmyndigheten Sidas beslut att dra in stödet till biståndsorganisationen är felaktigt och vilar på rasistisk grund. De menar vidare att 100-tals föreningar nu fått sina samarbeten inställda. Men företrädarna redovisar inte de faktiska orsakssambanden och kan heller inte styrka de övriga uppgifter de vill göra gällande.

Det brutna samarbetet mellan biståndsmyndigheten Sida och Islamic Relief är inte ett enskilt fall menar flera debattörer i en debattartikel på Aftonbladet Debatt. Det är, menar debattörerna ett av snart hundratals upphävda samarbeten mellan muslimska aktörer och svenska myndigheter.

Debattörerna menar att beslutet illustrerar ett tydligt rasistiskt mönster där muslimska aktörer inte bedöms utifrån faktisk bevisning eller konstaterad skuld, utan utifrån svepande anklagelser och upplevd risk. 

Bland undertecknarna märks Mahmoud Khalfi, imam i Stockholms moské som öppet deklarerat sin ideologiska tillhörighet i det fascistiska Muslimska brödraskapet samt Amanj Aziz.

Muslimska brödraskapet är förbjudet och klassat som en terroristorganisation i flera länder, däribland Egypten, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Ryssland och Syrien. Samtidigt pekas Qatar och Turkiet ut som organisationens främsta finansiärer och politiska skyddsmakter. USA:s utrikesdepartement och finansdepartement har stämplat grenar av Muslimska brödraskapet i Egypten, Libanon och Jordanien som “Specially Designated Global Terrorists” (SDGT) och/eller utländska terroristorganisationer (FTO).

Relaterat: Europas förlorade kulturkrig

Aziz, som är en av det muslimska civilsamhället mer namnkunniga debattörer och opinionsbildare har tidigare bland annat flera gånger spridit och försvarat homofoba, antisemitiska och kvinnoföraktande budskap. Detta förs fram av Doku´s Sofie Löwenmark på Timbros tankesmedja Smedjan.

Samarbetet mellan Sida och Islamic Relief är ett direkt resultat av den skärpning av demokratikriterier som regeringen Kristersson införde den första januari 2025. 

De skärpta demokratikriterierna (demokrativillkoren) för statsbidrag avser en reglering för civilsamhällesorganisationer, ideella föreningar, trossamfund och stiftelser. 

Påståenden utan grund

Påståendet att ”hundratals upphävda samarbeten” som debattörerna gör gällande går ej att styrka från officiella källor eller sammanställda data för samtliga bidragsformer (MUCF, Allmänna arvsfonden, SST, andra myndigheter som kommuner etc.) per februari 2026. Debattörerna själva gör ingen hänvisning som skulle kunna styrka deras påståenden.

För att kunna få statsbidrag måste organisationen bland annat:

• Ha ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle

• Vara demokratiskt uppbyggd (gäller inte trossamfund på samma sätt)

• Respektera demokratins idéer i verksamheten, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

De uttalanden som bland annat Amanj Aziz gjort skulle med andra ord ha riskerat möjligheten för en förening att erhålla statsbidrag.

Syftet är att säkerställa att statliga medel inte går till verksamhet som strider mot demokratiska grundvärderingar, och att förtroendet för bidragssystemet stärks. Villkoren är enhetliga över många statsbidragsområden och gäller bland annat bidrag via MUCF, Allmänna arvsfonden och stöd till trossamfund.

Flera kommuner har anammat detta regelverk för utbetalning av kommunala bidrag.

I den statistik som finns blir det tydligt att reformen fått effekt. Trossamfund Bland bidrag som betalats ut Myndigheten för stöd till trossamfund, SST Här har minst 15 av 45 sökande trossamfund fått avslag på statsbidrag efter de nya reglerna (som inkluderar både demokrativillkor och ett nytt minimikrav på 2 500 betjänade i Sverige).

Avslagen berodde enligt myndigheten främst på för få betjänade snarare än rena demokratikrav (trossamfund behöver inte vara demokratiskt uppbyggda på samma sätt som föreningar). Exempel på drabbade var Evangeliska lutherska missionen (ELM), Sjundedagsadventistsamfundet samt flera ortodoxa och protestantiska minoritetskyrkor.

Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS) förlorade rätten till statliga bidrag genom beslut från Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) under hösten 2025. Beslutet var en följd av skärpta krav, inklusive de nya demokrativillkoren för statsbidrag, och kopplingar till verksamhet som inte uppfyller kraven för skattefinansierade bidrag. Organisationen hade tidigare kritiserats, bland annat efter avslöjanden om förmedling av tidsbestämda giftermål (mutah) mot betalning.

Andra muslimska organisationer har också fått sina bidrag granskade och indragna under 2024 och 2025 på grund av liknande brister. 

Ingen annan bidragsutbetalande myndighet eller enskild kommun har presenterat en totalsumma för föreningar generellt.