När opinionsmätningar blir opinionsbildning
Under veckan har värdet av opinionsundersökningar hamnat i fokus efter att undersökningsföretaget Demoskop redovisat siffror som kraftigt avviker från övriga institut. Samtidigt tvingades branschledande YouGov informera de internationella branschorganisationerna att bolaget behövt investera mångmiljonbelopp efter att deras självrekryterade paneler korrumperats i stor skala de senaste tre åren.
I Demoskops senaste mätning mer än fördubblas stödet för Liberalerna – från 2,5 till 4,5 procent. Det står i skarp kontrast till andra aktörer. Novus har nyligen redovisat 2,3 procent, medan Ipsos i veckan presenterade ett stöd på två procent. Skillnaden har väckt frågor om metodik snarare än opinion.
Mätningarna genomfördes efter den uppmärksammade presskonferensen den 13 mars, där Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kramade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och öppnade för att ingå i samma regering. Det är i efterdyningarna av detta utspel som de kraftigt avvikande siffrorna uppmätts.
Relaterat: Liberalerna på rekordlåga nivåer – Demoskops mätning 2021 fick avgörande betydelse
Demoskop arbetar, till skillnad från flera konkurrenter, med självrekryterade paneler. Det innebär att deltagare själva anmäler sig till att ingå i undersökningarna – en metod som länge varit omdiskuterad.
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap, riktar tydlig kritik mot tillvägagångssättet.
– Det är inte den typen av representativa urval man brukar använda när det gäller opinionsmätningar. Det är ett sätt att göra undersökningar på som avviker från till exempel SOM-institutet eller Sifo, säger han till Dagens ETC.
Från Demoskops sida försvaras metoden. I en kommentar skriver undersökningsansvarige Johan Martinsson:
”Riktningen är inte överraskande, den var ganska väntad och vi såg den tidigt. Däremot var storleken på rörelsen större än jag hade trott. Men det är inte säkert att den blir så långvarig. I övrigt vill jag inte kommentera andra instituts mätningar.”
Internationellt kända problem med självrekryterade paneler
Problematiken kring självrekryterade paneler är dock inte begränsad till Sverige. Det svenska börsbolaget Cint, med panelverksamhet i över 130 länder och en omsättning på omkring 800 miljoner kronor, drabbades 2022 av omfattande intrång där stora delar av panelerna korrumperades.
Avslöjandet fick dramatiska konsekvenser. Bolaget tappade omkring 80 procent av sitt börsvärde på kort tid och har därefter investerat hundratals miljoner kronor i säkerhetssystem för att återställa förtroendet.
Liknande problem lyftes så sent som i veckan av branschledaren YouGov. I en kontakt med den amerikanska branschorganisationen AAPOR uppger bolaget att även deras paneler kontinuerligt utsätts för avancerade intrångsförsök.
”Under de senaste tre åren har panelbedragare använt alltmer sofistikerad teknik för att automatisera och infiltrera forskningspaneler i stor skala. Ärligt talat är det en kamp”.
skriver informationschefen Ashley Grosse i en AAPOR-intern mailtråd. Grosse beskriver vidare i samma mailtråd att bolaget numera använder sig av en form av “herding”, justering av sina resultat baserat på vetenskapligt bekräftade metoder. Bland annat vitsordar hon att YouGov jämför och justerar sina resultat med ansedda och vetenskapligt bekräftade undersökningar genomförda av undersökningsföretaget PEW.
YouGov är världens största aktör inom självrekryterade paneler, med en omsättning på motsvarande cirka 4,9 miljarder kronor. I Sverige är verksamheten dock relativt liten.
Samtidigt pekar kritiker och experter på att institut som Indikator, Ipsos, Novus och Verian i stor utsträckning undviker denna typ av problem. Deras undersökningar bygger på slumpmässiga urval ur befolkningsregister och verifierade identiteter, vilket anses ge mer representativa resultat.
En central invändning är att självrekryterade paneler riskerar att exkludera stora grupper. Uppskattningsvis når metoden inte omkring en miljon svenska väljare, vilket i sin tur kan snedvrida resultaten.
Relaterat: Vad var det Demoskop mätte?
Demoskop använde tidigare den så kallade ”guldstandarden” med sannolikhetsurval, men övergav den i samband med förvärvet av Inizio-panelen 2019. Metoden har därmed endast använts i två val: riksdagsvalet 2022 och Europaparlamentsvalet 2024.
Vid riksdagsvalet låg Demoskop inom felmarginalen för slutresultatet. I EU-valet blev utfallet betydligt svagare. Bland annat prognosticerade bolaget ett rekordresultat för Sverigedemokraterna på över 17–18 procent – det faktiska utfallet landade på 13,2 procent.
Demoskop ägs av entreprenören Peje Emilsson, huvudägare till lobbyist- och PA-företaget Kreab. Vice ordförande för Kreab är den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M).
Relaterat: Ökad desinformation inför valet 2026

































































































