Northvolt var medvetna om luftslottet

Redan 2022 stod det inom batteribolaget Northvolt klart att den ursprungliga produktionsplanen inte skulle hålla och under 2023 blev de finansiella problemen allt mer akuta. Trots detta signalerade inte ledningen en korrekt bild till långivare och kreditorer. Underlåtenheten, som nu avslöjas i en bok från insidan, kan leda till rättsliga prövningar i både Sverige och USA om ledningens och revisorernas ansvar.
Redan 2022 stod det inom batteribolaget Northvolt klart att den ursprungliga produktionsplanen inte skulle hålla enligt Mikaela Lundhs bok om Northvolt – “Northvolt – en skildring inifrån”. Men den officiella versionen var att problemen var en del av en normal uppstartsfas enligt Breakit.
“Vi visste att vi skulle hamna efter, men vi kunde inte gå ut och säga det rakt ut. Det skulle ha påverkat investerarnas förtroende och kunnat hota hela projektet”
säger en före detta anställd i Northvolts projektledning i boken.
Det första riktigt stora bakslaget i produktionen kom sommaren 2022, skriver Lundh. Då visade ett internt test att de första tillverkade battericellerna en felprocent som låg långt över vad som kunde accepteras.
Hösten 2023 började det gå upp för styrelsen att bolaget snart även skulle ha finansiella problem. Några månader senare är Northvolts problem helt uppenbara och under hösten 2024 ansöker bolaget om rekonstruktion enligt den amerikanska konkurslagstiftningen “Chapter 11”. I mars 2025 är konkursen ett faktum.
Denna process, som inte heller hade någon jurisdiktion i Sverige vilket såväl styrelse som ledning var medvetna om, beräknas ha dränerat det sista i bolagets kassa.
Tidsramarna, att ledningen redan 2022 var medvetna om bolagets problem med att hålla utfästelser och att de finansiella bristerna började bli kännbara 2023 öppnar för flera rättsliga processer. Det åligger bolaget att vara uppriktiga och flera av de lån som ställdes ut, och inte minst AP-fonderna 1-4 andra investering genomfördes i december 2022. Väl inom ramen för den period som både bolaget var skyldiga att informera kreditorer och investerare, men även när AP fondernas bolag ”4 to 1” borde börjat ställa en rad med frågor.
Utöver aktieägandet deltog AP-fonderna även med 200 miljoner USD i ett konvertibellån under sommaren 2022, då Northvolt sökte kapital från sina ägare. Ett sådant lån kan under vissa omständigheter omvandlas till aktier, vilket gör att AP-fondernas engagemang i företaget ökade ytterligare. Dock innebar detta även en större risk, särskilt med tanke på Northvolts ekonomiska utmaningar. Som de inte informerade om och som inte heller AP-fonderna ställde några mer ingående frågor om. Trots kraven på genomlysningar vid alla investeringar.
I januari 2024, när den finansiella krisen var uppenbar, beviljade Europeiska Investeringsbanken ytterligare lån till bolaget. Den tidigare näringsministern Thomas Östros, S, då vice ordförande för EIB menade att
”EIB har, med uppbackning från Europeiska kommissionen, gett stöd till Northvolt från första början; från finansiering av demonstrationsanläggningen i Västerås 2018 till den första fasen av gigafabriken i Skellefteå. Vi såg tidigt Northvolts potential och betydelse för den energiomställning som måste göras. Vi bör inte underskatta vikten av den här typen av projekt för att uppnå ett klimatneutralt Europa, och som EU:s klimatbank är vi nu glada över att fortsätta vårt stöd till utbyggnaden.”
Östros är idag fåordig om EIB:s engagemang i Northvolt under hans tid som ansvarig i EIB enligt en intervju i SvD. “Bekymmersamt” är så långt han kan gå i intervjun.
Lundhs beskrivningar öppnar för rättsliga prövningar
Med det som beskrivs ur Lundhs bok, som citerats av Breakit, finns det goda förutsättningar för både långivare och investerare att resa talan mot styrelse och ledning. Framför allt finns det omfattande prejudikat i amerikansk rätt efter bland annat företaget Theranos konkurs.
Det som kan ha spelat in i bolagets vilja att upprätthålla en mer positiv fasad är de personband som finns inom och mellan investerarkretsen och bolaget.
Ett exempel är Susanna Campbell, vid tiden styrelseledamot i Northvolt har en bakgrund från investmentbolaget Ratos samt konsultföretaget McKinsey. Hennes karriär löper parallellt och är samtida med Jenny Askfeldt Ruud som även hon har en bakgrund från både Ratos och McKinsey. Jenny Askfeldt Ruud kom att som ansvarig för alternativa investeringar vid Fjärde AP-fonden ansvara för det med de andra fonderna gemensamma investmentbolaget ”4 to 1” i rollen som ordförande.
Askfeldt Ruud och Campbell var med andra ord inte främlingar inför varandra inför AP-fondernas investeringar i Northvolt. Tvärtom hade de varit arbetskamrater i många år.
Susanna Campbell är idag aktuell som styrelseledamot i systerföretaget i Vargasgruppen Stegra samt ordförande och medgrundare till företaget Syre som skall återvinna bland annat kläder och andra textilier. Likt såväl Northvolt och Stegra är Syre ett företagskoncept som byggts på teoretiska modeller och enskilda laborationer.
Den storskaliga drift som bolaget rest pengar för och nu bygger ut saknar empiriska erfarenheter. En direkt parallell till Northvolt och Stegra. Bland investerarna i Syre märks bland annat familjen Persson med klädkedjan HM.
Ledarsidorna har varit i kontakt med HM om hur de ser på investeringen i Syre men HM hänvisar alla frågor om den finansiella statusen och deras syn på de utlovade produktionsplanerna till Syre att svara på.