Ny forskning: Stegra är värt minus 150 miljarder kronor

Dataanimerad bild av Stegra, editerad med Super Grok.
  • Söndag 22 mar 2026 2026-03-22
E-post

I den nyskrivna forskningsantologin A Green Entrepreneurial State?  beräknas kostnaderna för olika gröna megaprojekt, bland annat genomförs en samhällsekonomisk analys av värdet på olika projekt. Ett av delkapitlen är en svidande vidräkning för de konsultföretag, investmentbolag, politiker, journalister och opinionsbildare som sjungit om grönt guld samt påståendena om de stora värden som skulle skapas med svenska pensionärers besparingar.

Det samhällsekonomiska värdet av Stegra är mellan minus 150 miljarder och 250 miljarder. Det visar ny forskning från professorerna Bengt Kriström och Per-Olov Johansson. Deras bokkapitel ”Green Industrial Megaprojects: A Welfare Economics Perspective” innehåller en samhällsekonomisk analys av stålverket i Boden och kan laddas ner gratis här.

Kriström och Johansson listar flera orsaker till att så kallade megaprojekt ofta går åt skogen: Det görs sällan seriösa samhällsekonomiska kalkyler där kostnader vägs mot nyttor

Forskarna menar även att projekt selekteras enligt den förvrängda logiken “survival of the un-fittest”. Dom som är bäst på att överdriva nyttorna och negligera risker och kostnader kommer sannolikt också vinna mest popularitet.

Det är svårt att inte se hur väl detta stämmer på Vargasbolagens katastrofala framfart de senaste åren. Med sommarprat, radiointervjuer och hela SVT-dokumentärer som “Den Gröna kapplöpningen” dedikerade till Harald Mix med hans investmentbolag Vargas förträfflighet har överdrifter och skrävel trängt ut seriösa samhällsekonomiska bedömningar.

En sådan överdrift Stegra kommunicerat att bolaget kommer ha en stor positiv inverkan på klimatet. Kriström och Johansson skriver:

“EU policy already internalizes most of the climate impact that largely motivates the subsidies the project has received.”

EU:s utsläppshandelssystem har ett tak för mängden utsläpp. Det innebär att Stegras utsläpp inte medför någon minskning på annat håll i ekonomin eftersom de totala utsläppen är på förhand givna;

”total emissions remain largely unaffected; permits and emissions are simply reshuffled.” 

Att betala för en illusion

Om kunderna mot förmodan skulle vilja betala en premium för det ännu icke-existerande gröna stålet: “they might be paying for an illusion” Såväl Bodens kommun som Sverige skattebetalare har redan betalat ett högt pris för denna illusion.

Kriström och Johansson sammanfattar att projektet:

”is not likely to be socially beneficial, partly because existing EU policy already internalizes most of the climate impact that largely motivates the subsidies the project has received”

Forskarnas analys är en del av den nyutgivna antologin A Green Entrepreneurial State? (redaktörer Magnus Henrekson, Christian Sandström & Mikael Stenkula). Boken innehåller 16 kapitel där totalt 20 forskare granskar den gröna omställningens dysfunktionaliteter som även den är fritt nedladdningsbar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se