Under Almedalsveckan kretsade samtals- och debattämnena runt ämnen som klimat- och miljö, Sverrigedemokraternas roll i svensk politik, den svenska NATO-ansökan samt de gamla vanliga ämnena som vård, skola och omsorg. Trots att det pågår ett krig i Europa och trots att detta krig inom en överblickbar framtid kommer påverka hela den globala livsmedelsproduktionen ännu mer än tidigare ju längre tiden går.

Sedan krigsutbrottet 2022 har den ukrainska spannmålsproduktionen halverats över hela linjen. Olika faktorer spelar in för dels är arealerna som används för odling av spannmål kraftigt minerad i stridsområdena, dels så saknas det insatsvaror som växtbearbetningsmedel och inte minst diesel. Stora delar av 2022 års höstvete, det som såddes i höstas, kommer inte kunna skördas då den ukrainska armén behöver drivmedel för sin offensiv. När nu höstvetet skall bärgas i Odessa – distriktet räknar vissa med att det kan bli en ytterligare halvering av skörden ner till en fjärdedel av de volymer som skördades innan kriget i vissa områden.

Andra omständigheter som försvårar främst exporten är den ständiga osäkerheten som råder kring utskeppning av spannmål via hamnarna i Svarta havet.

Trots det fortsätter spannmålspriserna att sjunka, mycket beroende på att Ryssland dels dumpar priserna på sin produktion på världsmarknaden samtidigt som de höjer priserna på insatsvaror. Som diesel, kalk och gödning.

För Sveriges vidkommande har effekterna av detta inte märkts av i någon större skala ännu även fast de små jordbruken känner av det. Men för Östeuropa i allmänhet och länder som ligger utanför EU är situationen allt mer akut. Hela den georgiska jordbrukssektorn är på väg att slås ut helt. När nu 2023 års skörd skall bärgas saknas lagringskapacitet då lagren fortfarande är fyllda med 2022 års skörd. De som behöver spannmål för sin produktion av livsmedel eller djurfoder köper istället billigt ryskt vete eller andra grödor för de inhemskt producerade.

Georgiens jordbrukssektor är dessutom omodern och skulle behöva moderniseras men det hindras av att de flesta jordbruken är för små för att kunna bära de investeringar i nya maskinparker för att öka produktionen per arealenhet med minskade kostnader. Georgiens jordbruksminister menar att situationen är allvarlig i en intervju i ATL då allt förstärks med de handelshinder som finns för georgiskt vete som annars skulle kunna exporteras till EU.

Men även EU har problem som en direkt effekt av den ryska ekonomiska krigföringen med dumpade priser på spannmål. Den polska livsmedelsproduktionen är, i likhet med andra EU-länder från det forna östblocket även den omodern och polska bönder har idag liknande problem som de georgiska.

Krisinsikten i Sverige finns vare sig i regeringen eller inom det parti som av tradition försvarat svensk basnäring i form av livsmedelsproduktion, Centerpartiet.

Ansvarig minister för just markägares produktionsförutsättningar, landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har som främsta förberedelser inför att han tillsattes i ämbetet att han ”pratat med några bönder” under valrörelsen 2022. Mot det skall ställas den nyvalde centerledarens fokus för den tidigare Bonderörelsen. Muharram Demiroks fokus är, menade han i sitt Almedalstal, klimat, miljö samt den svenska skolan.

Inte ett ord om den mer eller mindre katastrofala och globala livsmedelskris som växer fram i realtid. En kris som kan leda till flyktingströmmar som vi inte kan värja oss mot. Krig kan en människa hantera, inte svält.

Inte heller i Demiroks närmaste stab finns det något kvar av partiets historiska kompetens om jord- och skogsbrukets förutsättningar. Inför ett fototillfälle uppmanades Demirok att ”göra något med pinnar” för att skapa illusionen av en partiledare djupt förankrad i den svenska livsmedelsproduktionen och basnäringen.