Kriget i Ukraina har skapat en våldsvåg på hemmaplan i Ryssland, där civilbefolkningen – särskilt kvinnor och bekanta till soldaterna – betalar ett högt pris för statens rekrytering av kriminella och bristen på rehabilitering för hemvändande soldater. Krisen är större för Vladimir Putin som byggt sitt maktinnehav på en pakt med väljarna. Att väljarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot garanterad säkerhet.

Rapporter om att återvändande soldater utgör ett växande hot mot den ryska säkerheten ökar. Över 1 000 personer i Ryssland har dödats eller skadats av veteraner i kriget, visar en granskning av oberoende ryska Verstka vilket Expressen var först med att återge.

Kriget i Ukraina har skapat en våldsvåg på hemmaplan i Ryssland, där civilbefolkningen – särskilt kvinnor och bekanta till soldaterna – betalar ett högt pris för statens rekrytering av kriminella och bristen på rehabilitering för hemvändande soldater rapporterar den oberoende ryska medieaktören Verstka.

Verstka är en oberoende rysk medieplattform grundad efter invasionen 2022, känd för undersökande journalistik och kritik mot Kreml. De opererar i exil eller rapporterar via VPN för att undvika censur. Verstka Medias rapportering betraktas som trovärdig av västerländska medier (t.ex. BBC) som återkommande citerar dem. 

Källan använder de öppna data finns tillgängliga såsom domstolsregister, nyhetsartiklar och officiella uttalanden, vilket stärker faktabasen. Det finns idag inget som tyder på manipulation men siffrorna är uppskattningar baserat på rapporterade fall (kan vara underrapporterade på grund av censur i Ryssland).

Artikeln från Verstka beskriver en alarmerande ökning av våldsbrott i Ryssland begångna av hemvändande soldater från kriget i Ukraina.

Under de nästan fyra år som kriget pågått har hemvändande veteraner dödat eller skadat minst 1 016 personer. Mer än hälften av de som dödats föll offer för veteraner som rekryterats direkt från fängelser (t.ex. via Wagnergruppen eller försvarsministeriet) i utbyte mot benådning. Många av dessa ex-fångar satt ursprungligen i fängelse för liknande våldsbrott innan de skickades till fronten.

I ca 90 procent av de av Verstka analyserade domstolsbesluten har deltagande i kriget räknats som en “förmildrande omständighet”. Domare ser krigsinsatsen som ett sätt att ha “tvättat bort sin skuld med blod”. Detta leder till att veteraner ofta får betydligt kortare fängelsestraff än civila för liknande brott. I fler fall till och med slipper gärningsmännen fängelse helt.

Artikeln betonar att den officiella statistiken sannolikt är mycket högre eftersom militärdomstolar ofta hemlighåller domar eller raderar information om soldaternas bakgrund.

Statistiken visar att mordfrekvensen bland hemvändande veteraner är mer än fem gånger högre än genomsnittet för den ryska manliga befolkningen.

Artikeln målar upp en bild av ett ryskt samhälle som nu tvingas leva med tusentals traumatiserade och ofta våldsamma män som har lärt sig att döda och som åtnjuter en form av juridisk immunitet på grund av sin status som ”hjältar”.

För den ryske presidenten är Verstkas avslöjande dåliga nyheter. Vladimir Putin har byggt sitt maktinnehav på en pakt med väljarna. Mot att Putin garanterar säkerheten för ryska medborgare ger dessa upp en del av sin frihet. Detta visar bland annat de opinionsundersökningar som genomförts och fortfarande genomförs i Ryssland. Ryska väljare prioriterar säkerhetsfrågorna högt.

Opinionen förändras

Den mest relevanta och pålitliga källan för detta är Levada Center,, Rysslands mest oberoende och respekterade opinionsinstitut. De genomför regelbundna nationella undersökningar sedan 1980-talet och frågar ofta om oro för personlig säkerhet, samhällsproblem och förändringar över tid.

Genomgående sedan 2022 prioriterar ryska väljare ekonomin högst men följt av säkerhet mot terrorism och krigets effekter. I en mätning från 2024 rankades hotet mot den personliga säkerheten som ett av de tre största orosmomenten för ryssar – 29 procent nämnde det som ett av de mest akuta problemen, upp med 14 procent från mätningen året innan. Det placerade den personliga säkerheten bakom prisökningar (54 procent) men före andra frågor som migration eller nationalism.

Även om det idag inte finns något realistiskt samlande alternativ till president Vladimir Putin är Verstka rapportering i kombination med förändringarna i opinionen allvarliga. Om de ryska väljarna över tid drabbas hårdare av de ekonomiska sanktionerna samtidigt som hemvändande soldaters våld mot den egna befolkningen ökar kan kraften i opinionsförändringarna tvinga Kreml till drastiska lösningar.

Mer repressiva åtgärder riktade mot den egna befolkningen eller ett snabbt avslut på kriget i Ukraina. Med eller utan förhandlingar.