Rättsliga efterspel efter Northvolts konkurs
Bolaget Northvolts konkurs öppnar för en eller flera rättsliga efterspel mot grundare och ledning. Efterspel och processer som inte bara kommer kunna resas i svensk domstol utan även i andra länder. Som USA. Denna möjlighet öppnade bolagsledningen själva för när de inledningsvis sökte, och erhöll, konkursskydd i enlighet med Chapter 11. Det innebär att bolagsledningen även öppnade för andra amerikanska lagstiftningar som kan träffa ledningen i de rättsliga efterspelen.
En av grundarna till det nu konkursade batteriföretaget Northvolt, Paolo Cerruti, sålde aktier för mer än 70 miljoner kronor i november 2023.
Köparen var den nederländska investeringsfonden European Battery Fund, EBF, som nu anklagar Cerruti för att ha vilselett dem om batterijättens faktiska tillstånd. Affären skulle aldrig ha genomförts, menar fonden, om den fått korrekt information.
”Aktieöverlåtelseavtalet är ogiltigt på grund av svikligt förledande”, skriver EBF, som företräds av advokatbyrån Setterwalls, i en inlaga till Stockholms tingsrätt vilket Dagens Industri avslöjade under gårdagen.
“Svikligt förledande” är detsamma som bedrägeri eller svindleri och det motsvarande lagrum som närmast ligger till hands.
Relaterat:Northvolt – Rökridåer och motsägelsefullhet
Givet att aktieägaravtalet följer praxis för onoterade bolag finns det en hembudsklausul där övriga befintliga aktieägare först skall erbjudas möjlighet att förvärva aktier av andra aktieägare. Finns ingen annan köpare så kan nya externa ägare släppas in i kretsen. Detta innebär att har avtalet följts så har alla aktieägare mer eller mindre aktivt godkänt affären.
Men det som är allvarligast, i juridisk mening, är att affären skedde så sent under 2023 när bolaget enligt senare rapporter visade sig ha stora svårigheter med att uppnå någon form av mätbar produktion. Ur ett juridiskt perspektiv beskrivs principerna för den uppkomna situationen av advokat Magnus Ullman i tidskriften Advokaten.
Ullman menar att flera situationer och händelser under Northvolts tid bör bedömas utifrån lagparagraferna om svindleri. Ullman skriver att
Konkursen i Northvolth AB kommer med stor sannolikhet att leda till ett otal processer och under lång tid framöver, i vissa fall i över 10 år. Det kan gälla så kallade återvinningsprocesser, det vill säga om någon leverantör eller annan fordringsägare fått betalt på ett otillbörligt sätt framför andra, skadeståndsprocesser mot vd och styrelseledamöterna, och om åtal.
Brottsbalken 9 kap. 9 § lyder enligt följande.
Den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider vilseledande uppgift för att påverka priset på vara, värdepapper eller någon annan egendom, döms för svindleri till fängelse i högst två år.
För svindleri döms det också om någon, som medverkar vid bildande av aktiebolag eller annat företag eller som på grund av sin ställning bör ha särskild kännedom om ett företag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten eller företagets intressenter sprider vilseledande uppgift som är ägnad att påverka bedömningen av företaget i ekonomiskt hänseende och därigenom medföra skada.
Är brottet grovt döms för grovt svindleri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Det som även är avgörande är vad som rapporterats till styrelsen samt vad som utlovats till investorer i bolaget. De ”milestones” som bolaget utlovat och mäts mot. Milestones som ligger till grund i vilken mån investeringar, garantier och beviljade lån skall kunna utbetalas.
Det finns uppenbara likheter med det amerikanska bolaget Theranos historia. Där grundaren och VD:n Elizabeth Holmes till slut dömdes för motsvarande brott som EBF och Ullman beskriver.
Relaterat: Northvolts ombud har ett egenintresse att hota fordringsägarna
Risk för amerikanska domstolsprocesser
Holmes dömdes 2022 för konspiration och flera anklagelser av bedrägeri för att ha vilselett investerare angående företagets ekonomiska statusen och effektiviteten hos bolagets produkter och teknologi.
Det går heller inte att utesluta att motsvarande stämningsansökningar som riktades mot Holmes och Theranos i USA även kan riktas mot Northvolts ledning i amerikansk domstol. Eftersom Northvolt sökte, och beviljades ett amerikanskt konkursskydd i enlighet med den amerikanska konkurslagstiftningen Chapter 11 har bolaget öppnat för att bolagsledningen även omfattas av annan amerikansk lagstiftning.
Det vill säga, i och med att bolaget och dess ledning skyddades av den amerikanska Chapter 11 från en omedelbar konkurs i november 2024 så öppnades även möjligheter för att ledningen omfattas av annan amerikansk lagstiftning.
Relaterat: Northvolt – Sveriges Theranos?
Som den som Holmes till slut dömdes till 11 års fängelse för. Åklagaren hade möjlighet att kräva 20 års fängelse, eller mer än tre gånger så mycket som det svenska maximala svenska straffet för motsvarande gärningsbeskrivning. Hade Northvolts ledning avstått från att söka konkursskydd i USA hade de kunnat hänvisa till att bolaget var svenskt och omfattas endast av svensk bolags- och straffrätt.
Nu öppnade styrelsen istället dörren på egen hand för processer i amerikanska domstolar genom försöket till konkursskydd vid konkursdomstolen i Dallas, Texas, USA. Bland ägarna i Northvolt finns bland annat den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs. Denna förlorade 900 miljoner USD som de investerat i bolaget. Eller idag nio miljarder kronor.
I fallet med Theranos beräknas investerare förlorat 452 miljoner USD, eller 4,5 miljarder kronor. I jämförelse med Northvolt en bråkdel.
Bara i skulder hade Northvolt i konkursögonblicket uppskattningsvis åtta miljarder USD, eller 80 miljarder kronor. Northvolt hade även samlat in en total finansiering på nio miljarder USD under 23 finansieringsomgångar. Det vill säga 90 miljarder kronor. Eller tjugo gånger mer än vad de som investerat i Theranos förlorade.
Totalt har Northvolt med andra ord förlorat 170 miljarder kronor, en summa som dock kan minskas något beroende på vilka värden som konkursförvaltaren kan rädda eller återställa.
Kommer talan resas mot bolagsledningen eller Northvolts styrelse i amerikansk domstol kommer advokater eller åklagare sannolikt inte nöja sig med krav på straffutmätning som ligger i linje med vad som utdömdes i Theranos. Amerikansk rätt möjliggör multiplar på ett annat sätt varför krav på multiplar mellan 10 och 20 gånger på vad som utdömdes i rättegången mot Holmes inte bör uteslutas.
Johan Westerholm
