Samtidigt som LRF och Sveriges Lantbruksuniversitet varnar för en hög suicidrisk bland lantbrukare på grund av de ekonomiska problem de tvingas hantera som livsmedelsproducenter satsar regeringen på en ny livsmedelsstrategi. Som bygger på ett uttalat och prioriterat samarbete med bolag som i huvudsak producerar processade livsmedel. Livsmedelsproducenter med produkter som bidragit till en försämrad folkhälsa.

Regeringen inrättade 2024 ett Livsmedelspolitiskt råd för att få råd och synpunkter inför arbetet med en ny nationell livsmedelsstrategi (”Livsmedelsstrategin 2.0”), med fokus på ökad svensk produktion och stärkt försörjningstrygghet vid kriser. 

Det ansvariga statsrådet landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menade vid pressträffen 2024 att regeringen redan valt att gå vidare med flera åtgärder som syftar till att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan. 

Till exempel nämnde Kullgren att regeringen förstärkt EU:s krisstöd genom maximal nationell medfinansiering det vill säga en ökning av statsbidragen till de som framställer processade livsmedel, förstärkt återbetalning av skatten för jordbruksdiesel, slopat indexeringen av drivmedelsskatter, infört fasta slakteriavgifter samt sänkt reduktionsplikten.

– De här åtgärderna kommer göra skillnad för lönsamheten och konkurrenskraften redan under 2024 och är ett led i att regeringen prioriterar arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 väldigt högt, sade han.

Landsbygdsministern betonade att regeringen även har höga ambitioner när det gäller social och miljömässig hållbarhet i hela kedjan.

Rådets medlemmar är handplockade av den politiska ledningen för näringsdepartementet med bland annat representanter för företagsledningarna i Coca Cola, Spendrups, Cloetta, Santa Maria (kryddor och taco-tillbehör) och Orkla (med bl.a varumärkena saften Fun Light, Grandiosa Pizza samt OLW Chips) samt andra producenter av processade och ultraprocessade livsmedel i absolut majoritet. Lantbrukarna var representerade endast av en person, VD:n Palle Borgström.

Rådet saknar med andra ord helt representation från

– läkare

– medicinska forskare

– nutritionsforskare

– biologer eller fysiologer

Trots vetskapen om att Sverige står inför väldokumenterade folkhälsoutmaningar kopplade till processade livsmedel, kost, metabolism, insulinresistens, fetma, typ 2-diabetes och fettlever. Tillstånd som i grunden är biologiska och medicinska.

En tidigare undersökning har visat att svensken äter mest processade och ultraprocessade livsmedel i hela EU.

Parallellerna med den gröna omställningen slående

Samtidigt visar forskning och undersökningar att nästan var tionde svensk lantbrukare någon gång har haft självmordstankar. Bland annat har detta framkommit i undersökningar av bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Jordbruksverket. En avgörande faktor har visat sig vara ekonomisk den press som jordbrukare lever under parat med en hög arbetsbelastning. Situationen är inte ny utan har kommunicerats explicit med såväl tidigare som nuvarande regeringars näringsdepartement som ansvarar för villkoren för jordbrukare.

Peter Kullgren sorterar med andra ord under näringsdepartementet som leds av vice stats- och näringsminister Ebba Busch, KD. 

Likheterna mellan den svenska livsmedelsstrategin 2.0 och regeringens strategi för den gröna omställningen har klara paralleller. Strategierna gynnar enskilda särintressen, bolag som Cloetta, Coca Cola, Orkla med flera och Stegra genom de av näringsdepartementet föreslagna bidragsstrukturerna och framtidsstrategierna utan att något av de gynnade företagen för den skull kommer tillföra något av värde.

Sedan den första december i år har riksdagen även röstat igenom en begränsning av offentlighetsprincipen efter förslag från Ebba Busch för att skydda de bolag som är verksamma inom den gröna omställningen från medias och allmänhetens insyn. Denna begränsning sekretessbelägger alla handlingar om bolag som på ett eller annat sätt bidrar till den gröna omställningen i upp till tjugo år.

Preskriptionstiden för grovt bedrägeri är tio år.