Regeringen och domstolarna på kollisionskurs mot väljaropinionen
För närvarande drivs två parallella processer som syftar till att kraftigt inskränka de svenska mediegrundlagarna. Dels väntar ett avgörande i Högsta Domstolen om tingsrätter kan neka nyhetsbyråer eller företag som driver rättsdatabaser åtkomst till offentliga handlingar, dels driver regeringen på för repressiva inskränkningar av mediegrundlagarna. Trots att det finns en tydlig opinion för att behålla dagens ordning.
För närvarande väntar ett avgörande i Högsta Domstolen, HD, om tingsrätter kan neka nyhetsbyråer eller företag som driver rättsdatabaser åtkomst till offentliga handlingar. Det rättsfall som inväntar avgörande har sin början i när företaget Lexbase begärde ut en målförteckning över tingsrättens domar i brottmål för perioden hela februari 2024 samt fram till den 18 mars 2024. Lexbase har ett utgivningsbevis och bolaget omfattas av grundlagsskyddet som följer av yttrandefrihetsgrundlagen.
Umeå tingsrätt nekade bolaget tillgång till den offentliga handlingen mot bakgrund av att Lexbase är “en återkommande beställare” av uppgifter om vad rätten menar är integritetskränkande information. Det har, resonerade rätten uppkommit en fråga om ett fortsatt utlämnande är förenligt med EU:s dataskyddsreglering (GDPR) och om det mot denna bakgrund kan råda sekretess för handlingarna. Lexbase förelades att inkomma med närmare besked om den tänkta användningen av uppgifterna.
Tingsrätten menade i sitt beslut att det kan antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR samt att Lexbase avser att behandla en stor mängd personuppgifter.
Efter att hovrätten gått på tingsrättens linje, utan ytterligare kommentarer har målet sedan senhösten kommit att hamna hos HD. För närvarande skall HD ge besked om de avser bevilja Lexbase prövningstillstånd. För att avgöra om målet skall medges prövningstillstånd har HD kallat in ytterligare domare från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är nu tre domare som skall komma till beslut om målet skall prövas eller inte.
Nyttjandet av rättsdatabaser har ett starkt stöd hos allmänheten. Motståndet mot publikt och offentligt tillgängliga rättsdatabaser eller offentliga handlingar finns främst hos myndigheter och vissa särintressen.
Företaget Verifiera har låtit undersökningsföretaget Novus genomföra en undersökning hur opinionen ställer sig till offentlighetsprincipen och opinionen kring rättsdatabaser.
- Nio av tio (90%) tycker det är bra att allmänheten bland annat kan ta del av offentliga handlingar.
- Tre av tio (29%) har någon gång sökt efter domar i en rättsdatabas. Varannan (50%) som någon gång sökt efter domar i en rättsdatabas har gjort det någon gång under senaste året. Var femte (20%) som gjort det senaste året har sökt i en rättsdatabas tio gånger eller mer under det senaste året.
- Var tredje (33%) som någon gång sökt efter domar i en rättsdatabas har gjort det för att få insyn i hur rättsväsendet fungerar.
- Nära sex av tio (58%) är generellt positiva till rättsdatabaser.
- Två av tre (67%) vill inte förbjuda rättsdatabaser, endast en liten andel på 4 procent vill förbjuda.
- Över hälften (55%) kan tänka sig att göra en bakgrundskontroll av ett företag man tänkt anlita.
- Var fjärde (26%) anser att det absolut är klokt att göra en bakgrundskontroll av den man dejtar.
Regeringen och domstolarna går mot opinionen
För närvarande väntar ett avgörande i Högsta Domstolen om tingsrätter kan neka nyhetsbyråer eller företag som driver rättsdatabaser åtkomst till offentliga handlingar. Det rättsfall som inväntar avgörande har sin början i när företaget Lexbase begärde ut en målförteckning över tingsrättens domar i brottmål för perioden hela februari 2024 samt fram till den 18 mars 2024. Lexbase har ett utgivningsbevis och bolaget omfattas av grundlagsskyddet som följer av yttrandefrihetsgrundlagen.
Umeå tingsrätt nekade bolaget tillgång till den offentliga handlingen mot bakgrund av att Lexbase är “en återkommande beställare” av uppgifter om vad rätten menar är integritetskränkande information. Det har, resonerade rätten uppkommit en fråga om ett fortsatt utlämnande är förenligt med EU:s dataskyddsreglering (GDPR) och om det mot denna bakgrund kan råda sekretess för handlingarna. Lexbase förelades att inkomma med närmare besked om den tänkta användningen av uppgifterna.
Tingsrätten menade i sitt beslut att det kan antas att uppgifterna kommer att behandlas i strid med GDPR samt att Lexbase avser att behandla en stor mängd personuppgifter.
Efter att hovrätten gått på tingsrättens linje, utan ytterligare kommentarer har målet sedan senhösten kommit att hamna hos Högsta domstolen, HD. För närvarande skall HD ge besked om de avser bevilja Lexbase prövningstillstånd. För att avgöra om målet skall medges prövningstillstånd har HD kallat in ytterligare tre domare från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är nu totalt sju domare som skall komma till beslut om målet skall prövas eller inte.
I en parallell process förbereder dock regeringen en skärpning av mediegrundlagarna i enlighet med vad Umeå tingsrätt vill införa. I november 2024 presenterades utredningen Personuppgifter och mediegrundlagarna som överlämnades till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Utredningens syfte har varit att föreslå lagändringar som ska stoppa vissa typer av söktjänster, särskilt rättsdatabaser som Lexbase.
Utredningens huvudförslag innebär att det införs ett undantag i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen så att söktjänster ska kunna förbjudas om ”offentliggörandet innebär särskilda risker i enskildas integritet”.
Vid bedömningen ska personuppgifternas karaktär, omfattningen av offentliggörandet och syftet med offentliggörandet ”särskilt beaktas”. Journalistförbundet är mycket kritiskt till förslaget som man menar innebär ett stort ingrepp i grundlagarna.
– De tidigare utredningarna på området har försökt reglera frågan genom så små ingrepp som möjligt i grundlagen. Nu har utredaren tagit fram yxan och kapat bort en rejäl bit av grundlagsskyddet, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Trots att flera aktörer ställt explicita frågor eller sökt justitieministern så har han inte velat förklara varför han är så övertygad om nödvändigheten att gå mot folkopinionen och kraftigt inskränka världens äldsta mediegrundlag i form av Tryckfrihetsförordningen.
Den svenska tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen – En del av den svenska folkidenteten. Som regeringen har för avsikt att på olika sätt radera eller inskränka.
Extramaterial
Novus Opinion undersökning för Verifera