AI: Regeringen vilseleder investorer och allmänhet

Artificiell Intelligens. Free image from Pixabay.
  • Torsdag 5 jun 2025 2025-06-05
E-post

Två konsortier eller företag har på kort tid offentliggjort att de avser genomföra etableringar av AI-centers i Sverige. Investeringar som kommer omsätta hundratals miljarder kronor över tid. Om de blir av. Hindren är många och de underlättas inte av att regeringen lovar en avreglering som de inte kan hålla eftersom utvecklingen av AI regleras i Bryssel.

Det kanadensiska investmentbolaget Brookfield ska bygga ett nytt datacenter för AI, Artificiell Intelligens, i Strängnäs. Bolaget åtar sig att investera i storleksordningen 10 miljarder dollar, motsvarande 95 miljarder kronor, i vad som potentiellt kan bli den största utländska direktinvesteringen i Sverige hittills rapporterar Dagens Industri samt Ny Teknik.

Brookfield är en av världens största investerare i AI-utvecklingen med mer än 1.000 miljarder kronor investerade i global digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning.

Bolagets största AI-satsning i Europa sker just nu i Frankrike, där bolaget åtagit sig investeringar på 20 miljarder dollar, över 190 miljarder kronor.

Om planen står sig blir det den hittills största utländska direktinvesteringen i Sverige hittills. Det som skiljer Brookfields satsning på en etablering i Sverige är att den görs utan de krav som Vargasbolagen Northvolt och Stegra ställt och fortfarande ställer på offentligt finansierade stödprogram.

Det är dock okänt om Brookfields fått några besked om effekttilldelning av Svenska Kraftnät och Vattenfall. Den projekterade anläggningen skall ha kapacitet för 750 MW vilket är hälften av ett normalstort reaktorblock. Sedan regeringen Löfven I förändrade förutsättningarna för planerbar kärnkraft, vilket provocerade fram en stängning i förtid av kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals, råder effektbrist i elområde tre.

Ringhalsreaktorerna hade en kapacitet att leverera effekt till Brookfields projekt och dessutom ha effekt över som skulle kunnat pressa priserna i EO 3 och 4.

Ett svenskt företagskonsortium bestående av AstraZeneca, Ericsson, Saab och SEB i samarbete med Wallenberg Investments och NVIDIA presenterade dessutom nyligen planer på att bygga ny AI-infrastruktur med NVIDIAs accelererade databehandling, nätverk och programvara i Sverige för att omvandla och förbereda landets ledande industrier för en industriell utveckling som domineras av AI.

I den senare satsningen framgår inte i vilken utsträckning som det planerade bolaget fått garantier om effekt, hur mycket som kommer krävas och inte heller var detta bolag kommer etableras.

Men problemen stannar inte där för bolagen.

Relaterat: Elefanten i rummet – Så hindrar Vargasgruppen svensk satsning på AI

EU:s regleringar kväver alla initiativ

Det största hindret för att på allvar etablera en motkraft mot amerikansk och kinesisk dominans ligger i den nyligen antagna AI Act. Ett regelverk som vilar på bland annat GDPR.

EU:s AI Act syftar till att skapa en strukturerad och etiskt fokuserad miljö för forskning och utveckling av AI, men dess strikta krav kan vara betungande för små aktörer. 

Relaterat: Ansiktsigenkänning och AI: Historien förskräcker

I USA är regelverken kring AI ett kompetensområde för delstaterna och regleras inte på federal nivå. Texas, dit allt fler AI-företag flyttar sin utveckling erbjuder maximal flexibilitet men saknar enhetliga standarder vilket kan leda till inkonsekvenser. 

Israel prioriterar snabb innovation med minimal reglering, vilket ger konkurrensfördelar men mindre skydd för individen. 

Kanada balanserar FoU-stöd och reglering, men osäkerheten kring regelverket  AIDA:s implementering är en nackdel. Beroende på prioriteringar (etik/säkerhet vs. snabbhet/kostnad) kan Texas, Israel eller Kanada erbjuda fördelar för FoU genom sin flexibilitet, medan EU:s ramverk är starkare för att säkerställa säkerhet och förtroende.

Regeringen vilseleder investorer och allmänhet

Vad avser implementeringen av EU:s AI Act i Sverige menar näringsminister Ebba Busch (KD) i Tidningen Näringsliv att

“När det gäller AI-akten så kommer Sverige göra ”the bare minimum”. Vi kommer göra den mest minimalistiska implementeringen som går att göra. Det är en uttalad ambition från regeringens sida. Jag tror att den typen av beslut kommer att ha effekt för hur företagen ser på Sverige”.

Detta är en direkt vilseledande uppgift. EU:s AI Act (förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens) är tvingande för alla EU-länder. 

Som EU-förordning har EU AI Act direkt rättslig verkan i alla medlemsstater utan behov av nationell implementering, till skillnad från ett direktiv som kräver att medlemsstaterna antar nationell lagstiftning.  AI Act trädde i kraft den 1 augusti 2024 och kommer att vara fullt tillämplig från och med den 2 augusti 2026, med vissa bestämmelser, såsom förbud mot AI-system med oacceptabel risk, som träder i kraft redan den 2 februari 2025.

Sverige, och EU, är därmed redan från början klart distanserade från de marknader i väst som leder AI-utvecklingen, det vill säga USA, Israel och Kanada. Svenska investeringar eller etableringar kommer stå utan erforderlig säkrad effektförsörjning samt behöva hantera världens tyngst reglerade marknader.

Det samtidigt som framför allt näringsministern kommer med direkt felaktiga eller vilseledande uppgifter till investorer, väljare och allmänhet.

Relaterat: AI – Som du ropar får du svar

Extramaterial

EU AI Act (2024)

.

.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se