Rosenbad och Bryssel ansvarar för de höga elpriserna

Foto: Wikipedia
  • Söndag 26 sep 2021 2021-09-26
E-post

Elpriserna når varje dag nya rekordnivåer. Prisnivåer som inte bara urholkar hushållens konsumtionskraft utan idag är så pass höga att de kan med fog sägas vara systemhotande för många verksamheter. Och oavsett vad den politiska nivån påstår så ligger ansvaret i regeringskansli och i Bryssel. Långt borta från svenska elkonsumenter och väljare.

Svenska elpriser kommer att anpassas till priserna i andra europeiska länder, allteftersom elnäten kopplas samman mer och mer, det säger Pontus De Maré, driftchef på Svenska kraftnät. Inom kort kommer den dyra brittiska elmarknaden att fysiskt kopplas mot den svenska – och då väntas priserna öka ytterligare. Men grundtanken är att fördelarna ska väga över.

Aftonbladet redovisar i en intervju med professor Lennart Söder vid KTH varför det nu är lönsamt att köra Karlshamnsverket på diesel för att förse framför allt södra Sverige med el. Intervjun, och rapporteringen från framför allt Aftonbladet och regeringen, får stark kritik från Chang Frick på Nyheter Idag.

Dagens prisrusning, som baseras helt på tillgången, har ytterst politiska rötter och det är där ett framtida ansvarsutkrävande skall ställas. Där inte bara den svenska regeringen skall ställas till svars i allmänhet (och Miljöpartiet i synnerhet) utan även ställer Sveriges medlemskap i EU på sin spets. Om det är rimligt att beslut fattade i Bryssel om svenska vattenkraftverk skall få påverka hushållens energikostnader i den utsträckning de gör.

En kombination av beslut

 

Prisrusningen på el är en kombination av politiska beslut fattade både i EU och på nationell nivå. Prisnivån påverkas även av de omfattande rabatter som den svenska regeringen ger företag som Stora Enso men även Amazon och Facebook. 

Företag inom industrin betalade 2019 en skatt på 0,5 öre per kilowattimme – det innebär en rabatt som på totalt 15,2 miljarder kronor. Det är mer än hela klimatbudgeten på 12,5 miljarder kronor. Pappersbruket Stora Enso får mest av alla, 2017 rörde det sig om omkring en miljard.

Men även energiöverenskommelsen, som skulle garantera billig och säker elkraft spelar in.

Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades om en överenskommelse om Sveriges långsiktiga energipolitik. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

En effekt av energiöverenskommelsen från 2016 var att den även påverkade vattenmiljöerna och vattenkraften.  De flesta småskaliga vattenkraftverken är belägna i EO 3 samt EO 4, dvs i Syd- och Mellansverige där elkonsumtionen är som störst men produktionen är som lägst.

Upp till 2000 vattenkraftverk riskerar rivning

 

Många av de dammar och kraftverk som fanns när Miljöbalken kom till garanterades en fortlevnad eftersom regeringen Reinfeldt utlovat att de uppskattningsvis 6 000 dammarna, som även utgör sötvatten eller reservvattentäkter skulle få skydd av urminnes hävd och tidigare privilegiebrev. 

Så blev också tolkningen fram tills 2012 då miljöorganisationer upptäck en blotta i Miljöbalken som genom senare domstolsutslag gjorde 6 000 dammar olagliga och att de skulle tvingas söka tillstånd från grunden. Ytterst handlar det om att blottan medger en tolkning att markägare och vattenkraftsägare skall tvingas återställa marken till den biotop som den såg ut innan dammen anlades. Även om denna damm är mer än 100 år. Det vill säga, varje damms miljöpåverkan skall bedömas utifrån att den inte någonsin funnits en damm.

Idag riskerar 2 000 av dessa dammar som en direkt konsekvens av energiöverrenskommelsen att akut ställas inför en rivning.

I energiövernskommelsen framgår i de underliggande riktlinjerna till länsttyreslerna som hänvisar till EU-direktivet att biotoper skall återställas till hur de såg ut för mer än 100 år sedan.

Prövningen skall enligt direktiven göras med utgångspunkt från en outbyggd älv eller ett outbyggt vattendrag. Ett tydligt exempel på retroaktiv lagstiftning. I Sverige har enligt Ny Teknik 3 800 vattendomar fällts för dammar och överledningar som rör drygt 2 000 vattenkraftverk. De flesta av dessa grundar sig på 1918 års vattenlag.

Dessa vattenverk är främst belägna inom de Elområden med de högsta priserna, södra och mellersta Sverige.

Kraftig påverkan på lantbruket

 

Idag är inte lantbruket i något större behov av bevattningsresurser förutom vad avser grönsaker men, som klimatutredningen pekar på och som flera lantbrukare nu börjat förbereda sig på, är det inte uteslutet att även Sverige kommer behöva bevattna även mer storskalig spannmålsproduktion i likhet med hur denna går till på kontinenten.

De höga elpriserna påverkar lantbruket där flera av Ledarsidornas kontakter numera menar att det periodvis kommer bli mer kostnadseffektivt att köra igång de egna dieseldrivna generatorerna istället för att köpa dyr el från stamnätet. Spannmålstorkar, mjölkmaskiner och andra anläggningar är energikrävande för att kunna garantera livsmedelsproduktionen. 

Men framtiden för lantbruket ser mörk ut med energiöverenskommelsen som grund. En energiöverenskommelse som presenterats som den avgånede näringsministern Ibrahim Baylans största politiska framgång.

Fram tills nu har Sverige sluppit detta då den svenska vädertypen innefattar regn med jämna mellanrum. Om klimatförändringarna innebär, vilket mycket tyder på, längre perioder av torka även i Sverige kommer manuell bevattning krävas för att säkra livsmedelsproduktionen. Något som kommer kräva sötvattentäkter i form av dammar.

Konsekvenserna av energiöverenskommelsen från 2016 och den lucka som regeringen Reinfeldt lämnade i Miljöbalken blir att upp till 2 000 dammar måste rivas. Dammar som inte bara tjänar som outnyttjade kraft- och elkraftreserver men kanske framför allt som söt- och reservsötvattentäkter för dricksvatten samt lantbruk. 

En brydsam politisk situation

 

Allt detta har nu försatt regeringen i en minst sagt brydsam situation. Å ena sidan vilar energiöverenskommelsen på EU:s vattendirektiv och Miljöbalken som stadgar att alla vattenkraftverk och dammar skall bedömas utifrån en outbyggd älv eller ett vattendrag.

Krav som Miljöpartiet drev fram och som kommer leda till att flertalet nu står inför en rivning.

Å andra sidan är det just dessa kraftverk och dammar som skall förse Sverige med inte bara elkraft utan även sötvatten och vatten till livsmedelsproduktion. Kraft och sötvatten som samma miljöparti nu säger sig vilja säkra.

Hur många av dessa dammar och kraftverk som kommer kunna räddas undan är svårt att beräkna men allt, det vill säga Per Bolunds nya löfte om att säkra sötvattentillgången och fossilfri el bygger på att den lucka som regeringen Reinfeldt lämnade i Miljöbalken täpps till och att Sverige slutar tillämpa den retroaktiva miljölagstiftning som energiöverenskommelsen vilar på.

Den energiöverenskommelse som bland annat just Miljöpartiet själva är upphov till.

Kombinationen av beslut på olika nivåer kommer, om inte prisnivåerna för vanliga väljare kan pressas ner, oundvikligen leda till att även krafter som vill se en Swexit, att Sverige lämnar den Europeiska unionen, får ytterligare argument och sympatier.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se