Så drabbas den gröna omställningen av involution
Den kinesiska batteri- och solcellsmarknaden visar uppenbara tecken på att riskera att implodera. Samtidigt skall det amerikanska batteriföretaget Lyten / Northvolt slå sig in på en marknad med en ofärdig teknik, ett extremt forskningsunderläge samt sjunkande priser. Med ett investeringsbehov som kommer trotsa alla tidigare beräkningar. En ekvation som omöjligen kommer kunna gå ihop.
Dagens Industris ledarkrönikör Frida Wallnor menar att det amerikanska batteribolaget Lyten, som ska köpa Northvolts konkursbo, har mötts av höga förväntningar i Sverige. Men att bolaget håller på att äventyra allt det positiva genom hemlighållandet av sin ägarstruktur. Att bristande transparens kan stå ett bolag dyrt är Northvolts öde ett bevis på.
Men, menar Wallnor som tidigare genomgående har beskrivit Vargasbolagen Northvolt och Stegra i förväntansfulla positiva termer och önskat fler entreprenörer av den tidigare VD:n för Northvolt Peter Carlssons kvalité att det finns en framtid:
Lyckas Lyten med sina ambitioner skulle det ge Sverige en fördel i klimatomställningen och den geopolitiska kraftmätningen. Det skulle vara positivt för svensk konkurrenskraft och den numera slumrande ”gröna konjunkturen”.
Men framför allt skulle det förvandla Lyten från en marginell batteriproducent som få hade hört talas om utanför Kalifornien till en global makthavare i en stekhet bransch.
Reds fetmarkering
På goda grunder finns det alla skäl att återigen vara skeptisk till Wallnors och Dagens Industris analys om marknadsutveckling.
Kinesiska elbilsföretag blöder och för andra halvåret i rad gör Kinas tillverkare av solpaneler stora förluster. Regeringen utfärdar nu varningar för priskrig och felallokering av resurser. Det skriver Kina-experten Jojje Olsson i en krönika i Affärsvärlden.
Kinas regering är medveten om problemet. Premiärminister Li Qiang varnade i mars i år i sin arbetsrapport till parlamentet för ”involution”; en felallokering av resurser till sektorer som inte går med vinst och där konkurrensen redan är mördande.
Involution – Ett begrepp att lägga på minnet
Involution beskriver en process av intensifierad konkurrens inom ett slutet system som leder till stagnation snarare än framsteg. Det innebär att aktörer (individer, företag eller samhällen) lägger ner allt mer ansträngning och resurser på att konkurrera med varandra, men resultatet blir inte ökad produktivitet eller tillväxt – istället uppstår en spiral av sjunkande marginaler, överkapacitet och utmattning.
Begreppet har blivit populärt i modern kinesisk diskurs för att beskriva fenomen som överhettade utbildningsmarknader, fastighetsbubblor eller industrisektorer där för många spelare jagar en begränsad kaka, ofta driven av statliga subventioner eller kortsiktig stimulans. Något som även präglar mycket av den europeiska marknaden.
I ekonomiska sammanhang handlar involution om “zero-sum”-konkurrens: Alla arbetar hårdare, men ingen vinner stort, och många förlorar.
Kinesisk oro
Den kinesiska oron märktes vidare av att chefer från 14 av Kinas största tillverkare av solpaneler i mitten av juli kallades till ett möte i Peking. De beordrades av industriminister Li Lecheng att ”slå ned resolut” på otillbörlig konkurrens, och stänga ned fabriker som inte utnyttjar tillräckligt med kapacitet.
Enligt det kinesiska analysföretaget Wind har priserna på solceller minskat med cirka 95% det senaste årtiondet.
Samtidigt har involution inneburit att 30% av alla listade kinesiska företag inom grön teknologi redan nu är så kallade ”zombieföretag”, som inte kan betala sina räntekostnader med hjälp av intäkterna.
Lytens branta uppförsbacke – Erfarenheterna från Northvolt borde avskräcka
Givet den empiri som byggts upp i nyetablering av batteriföretag kommer det krävas extrem tillförsel av externt kapital för att Lyten skall kunna ta sig in på en ”Top 10”-lista av globala batteritillverkare. Summor som nämns är minst 5–10 miljarder USD i kapital för att fullt utnyttja Northvolt-fabrikerna och Nevada-gigafabriken. Då tillkommer dessutom investeringar i forskning och utveckling för att lösa Li-S-teknikens degradationsproblem.
Idag svarar Lyten för åtta promille av världsmarknaden att jämföras med kinesiska CATL respektive BYD som är totala marknadsdominanter med 37 respektive 18 procent. Det ska även ställas mot de kinesiska satsningarna på forskning. Bara de senaste åren har de kinesiska solcellstillverkarna anställt 17 000 forskare och utvecklare. Kina har dessutom idag 30 års egen grundforskning på området. Sverige och EU har kanske endast tio år på samma nivå.
Kina, tillsammans med japanska och sydkoreanska företag dominerar redan idag denna marknad. Lytens andel är, baserat på bolagets egna siffror, åtta promille.
För att Lyten ska ha en chans att bryta sig in på den globala batterimarknaden måste bolaget dels övervinna de tekniska hindren men även uppnå massproduktion 2026–2027 med bevisad prestanda samtidigt som Kinas “involution” (överkapacitet) leder till konsolidering och svagare aktörer.
En ekvation som kommer kräva miljarder Euro och USD i bidrag, subventioner och externt kapital för att gå ihop.
Johan Westerholm
