Så förhåller sig Iran till folkrätten

Carl Bildt får sällskap i sitt försvar av Irans rätt till folkrättsligt skydd av fler experter som menar att USA ensidigt brutit mot folkrätten i attacken mot Iran. Men ingen, inte heller Bildt tar in den bredare bild av 46 år av dokumenterade brott mot internationell rätt som Iran byggt hela landets utrikespolitik och sina internationella relationer på.
USA:s förebyggande attack bröt mot internationell lag, enligt folkrättsexperten Ove Bring.
– För att hävda självförsvar måste faran vara uppenbar och en attack måste ligga runt hörnet, med missilerna förberedda och startklara, menade Bring i en intervju i GP.
Professorn i folkrätt vid Stockholms universitet, Mark Klamberg, anser att folkrättens ställning försvagats av USA:s attack mot Iran. Enligt Klamberg har Vita huset inte förhållit sig till folkrättens regler för när våld får användas mot ett annat land. Det vill säga vid självförsvar eller med godkännande från FN:s säkerhetsråd.
– Det vi ser nu är att man inte förhåller sig till reglerna – och man försöker inte heller, säger han.
Även den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) ställer sig på Irans sida och kritiserar USA för brott mot internationell rätt i samband med attacken mot Iran.

Men vare sig Bildt, Bring eller Klamberg väger in i sina kategoriska bedömningar 46 år av ensidig iransk terrorkrigföring samt brott mot den egna befolkningen och internationell rätt.
Relaterat: Iran – Hjälper fler olivkvistar?
Irans historia av brott mot internationell rätt
Iran har sedan 1979 anklagats för flera handlingar som potentiellt strider mot internationell rätt, inklusive gisslankrisen (brott mot Wienkonventionen), stöd till väpnade grupper som begår övergrepp, behandling av krigsfångar under Iran–Irak-kriget och brister i efterlevnaden av kärnbegränsningsavtalet. Direkta brott mot Geneve- och Haagkonventionerna är mest relevanta i samband med de flertalet väpnade konflikter (t.ex. Iran–Irak-kriget och andra proxykrig) som Iran varit initiativtagare till.
Gisslankrisen, där 52 amerikanska diplomater och medborgare hölls som gisslan i 444 dagar av iranska studenter med stöd från den nybildade islamiska republikens regering, var en startpunkt för Irans relation till internationell rätt.
Gisslantagandet bröt mot artiklarna 22 och 29 i Wienkonventionen som skyddar diplomatiska lokaler och personal från angrepp och garanterar deras okränkbarhet. Internationella domstolen (ICJ) fastslog i fallet United States v. Iran (1980) att Iran var ansvarigt för att inte skydda den amerikanska ambassaden och dess personal.
Iran har i vissa fall valt att inte heller delta i internationella rättsliga processer, vilket kan tolkas som ett sätt att undvika ansvar enligt folkrätten. Iran har avstått från att delta i vissa mål vid Internationella domstolen (ICJ), såsom fallet om Israels barriärvägg på Västbanken, med motiveringen att deltagande skulle innebära ett erkännande av Israel.
Detta är inte i sig ett folkrättsbrott, men det visar på en ovilja att engagera sig i vissa internationella rättsliga mekanismer.
Iran har inte ratificerat Protokoll I och II till Genevekonventionerna, som utökar skyddet för civila och reglerar icke-internationella konflikter. Detta innebär att Iran inte är bundet av dessa ytterligare bestämmelser, vilket kan påverka dess ansvar i vissa konfliktsituation.
En av Irans mest kända proxyarméer är den terrorklassade organisationen Hizbollah. Hezbollah är primärt aktivt i Libanon, Syrien, Irak och Jemen, med begränsad men dokumenterad närvaro i Latinamerika (t.ex. Venezuela) och Europa (t.ex. Bulgarien, Cypern, Frankrike).
Organisationens globala räckvidd är kopplad till Irans stöd och deras roll som en proxy i regionen, men omfattningen av deras aktiviteter varierar
I praktiken befinner sig Iran i ett lågintensivt krig även med Sverige med fientligt sinnade operationer riktat mot svenska intressen och svenska medborgare. Till dessa hör de planerade lönnmorden på de svenska medborgarna Aron Verständig och Saskia Pantell samt förvarstagandet av EU-diplomaten Johan Floderus. Syftet med fängslandet av Floderus var att utbyta honom mot den i Sverige dömde Hamid Noury som greps i Sverige 2019.
Relaterat: Iran mobiliserar mot Sverige
Noury dömdes till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord i samband med massavrättningarna av politiska fångar i Iran 1988.
Iran var även en av källorna till den breda desinformationskampanj som riktades mot den svenska socialtjänsten 2023.
Relaterat: Iran bygger ut lönnmordsverksamheten