Så hotad är den svenska livsmedelsberedskapen
De regelverk och lagkrav som omgärdar den svenska livsmedelsproduktionen har ökat markant sedan år 1996. En trend som inte brutits med regeringsskiftet. Idag är det största hotet mot den svenska livsmedelsberedskapen byråkratin samt den svaga lönsamheten. Risker som ökat med omvärldsläget. Samtidigt har det ansvariga statsrådet i denna situation valt att gå på föräldraledighet. En ledighet han avser utöka senare i år.
Antalet lagkrav för svenska lantbruk ökade med 134 procent mellan år 1996 och 2021. Det fanns 278 lagkrav år 1996 att jämföra med 648 lagkrav år 2021. Vid den senaste sammanställningen som gjorts av bland annat Hushållningssällskapet visar att för djurhållande lantbrukare, som mjölkbönder som gjordes 2024 kom antalet lagregleringar upp i 862.
Inom projektet Enklare regler har antalet inspektioner av som utförs av olika tillsynsmyndigheter skattats.Inom projektet har det gjorts genomförts en jämförelse av olika myndigheters och branschers kontrollprotokoll för att undersöka i vilken omfattning olika områden kontrolleras dubbelt. Kontrollprotokoll från 13 aktörer har jämförts. Antalet områden som kontrolleras dubbelt var drygt 50 procent för en växtodlingsgård, respektive 67 procent på en mjölkgård. Vissa områden på mjölkgårdar kontrolleras av fyra olika aktörer.
Tidigare forskningsresultat från projektet ”Byråkratin belastar och kostar” visade att arbetet med förberedelser inför, genomförande av och överklagande av kontroller är den byråkrati som tar näst mest tid efter märkning och journalföring av djur inom lantbruket.
Samtidigt plågas livsmedelsproduktionen av svag lönsamhet. Lantbruksbarometern för hösten 2023 har publicerats av Ludvig & Co och Swedbank i samarbete. Den upplevda lönsamheten i lantbruket hade då kraftigt försämrats under senaste året och är nu på de lägsta nivåerna sedan krisåret 2018. Lantbruksbarometern lyfte fram en oro för att minskade nyinvesteringar i lantbruket innebär att målet om en ökad försörjningsberedskap är hotad. Likaså kräver en hållbar omställning i lantbruket stora investeringar. För 2024 kunde Lantbruksbarometern rapportera om en viss förbättring, från låga nivåer, inom mjölk- och grisföretagarna medan både växtodling och nötkött hade fortsatt en svår situation.
Det som lantbrukare ser som största hotet utöver låga priser är ränteläget och den höga belåningsgraden. Under 2023 sjönk avräkningspriserna för till exempel spannmål, oljeväxter och mjölk samtidigt som spannmålsskördarna var avsevärt mindre än 2022. Under 2023 beräknades räntekostnaderna ha ökat med 2,3 miljarder kronor och uppgick till 4,6 miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2022. Även ränteintäkterna ökade vilket gjorde att nettoräntekostnaden steg med knappt 1,8 miljarder kronor.
Totalt beräknas företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital, ha minskat med 10,0 miljarder kronor eller 53 procent till 8,9 miljarder kronor år 2023. Under 2024 har markpriserna fallit dramatiskt även i Skåne. Skåne har de bästa jordarna med högst arealavkastning och borde ha klarat sig utan de dramatiska prisfall hela branschen drabbats av.
Med stora prisfall har flera banker sett sig tvungna att pressa fram tvångsförsäljningar av mark vilket ytterligare minskat de ekonomiska marginalerna.
Inga lättnader – Ministern är ledig
I ett omvärldsläge som ter sig allt mer osäkert och där varje land förutsätts ta ansvar för inte bara sitt försvar utan även för sin livsmedelsförsörjning finns det inga tecken på att Sverige inför vare sig regellättnader eller skatte- och avgiftssänkningar för lantbrukare. Inte heller har regeringen eller tillsynsmyndigheterna vidtagit några åtgärder för att minska lantbrukarnas administrativa pålagor genom samordning och ett utökat stöd.
Det kan idag räcka med att en lantbrukare ställer en fråga till en tillsynsmyndighet, som en länsstyrelse, för att vite skall utdömas. Praxis har utvecklats till att omfatta även frågor. Måste en djurhållande bonde fråga om en regeltolkning uppfattar myndigheten det som att denne inte behärskar just det lagrummet bland de 862 han eller hon förväntas efterleva och det är då inte ovanligt att vite utdöms. Som extra pålaga.
Trots ett väl känt problem för den svenska livsmedelsproduktionen som hotar det lilla som finns kvar av självförsörjningen samt det allt osäkrare omvärldsläget gick den högst politiskt ansvarige, landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), på föräldraledighet förra veckan vilket rapporterades av bland annat Expressen och SvD.
Även om föräldraledigheten endast är på fem veckor i en första period planerar Kullgren för att utöka denna under det kommande året.
Johan Westerholm
