Statsminister Magdalena Anderssons (S) utfästelse att vända på varje sten för att bekämpa den organiserade brottsligheten kan få en flygande start. På regeringens bord lämnade den tidigare kulturministern efter sig ett kraftfullt paket med lagar och förordningar som bara väntar på att implementeras. Men motståndet mot dessa är kompakt från civilsamhället och socialdemokraterna som inte vill ha något regelverk att behöva förhålla sig till. Alls.

Statsminister Magdalena Andersson (S) har sagt att det är varje ministers uppgift att ”vända på varje sten” för att bekämpa gängkriminaliteten. Som svar på detta vill kulturminister Jeanette Gustafsdotter ta tag i hoten mot journalister och utesluter inte att just gangsterrappen kan behöva utredas vilket SVT kunnat rapportera om.

Ett annat område som faller under kulturministerns ansvar är villkoren för statsbidragen som avses gå till civilsamhället. Där kunde TV4 för ett år sedan avslöja omfattande bedrägerier på Järvafältet nordväst om Stockholm där stora belopp slussats vidare till kriminalitet och radikaliserande miljöer. Efter att Folkbildningsrådet sett sig tvingade att göra en egen utredning, vid sidan av åklagarens och polisens, visade det sig att tiotals miljoner inte gått att redovisa för i egentlig mening.

Under torsdagen, efter att Andersson tillträtt som statsminister fattade riksdagen beslut om att cirka 18,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till bidrag till folkbildningen. Cirka 2 miljarder kronor går till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder kronor går till bidrag till regional kulturverksamhet. Men utan att ha ett effektivt regelverk för adekvat tillsyn, uppföljning och kontroll. 

Relaterat: Slapp styrning medger miljonbedrägerier

För närvarande genomför Riksrevisionen en genomlysning av Folkbildningsrådets verksamhet på eget initiativ. Detta efter att Regeringsunderlaget, med aktivt stöd från Liberalerna, avfärdat oppositionens krav på en sådan genomlysning. Denna genomlysning hade annars kunnat ”vända på varje sten”. Folkbildningsrådet erhåller årligen 4,4 miljarder av skattebetalarna för att fördela till civilsamhället. En fördelning som i realiteten inte omgärdats av någon styrning, än mindre kontroll.

Liberalerna valde tillsammans med Centerpartiet att helt foga sig i kulturminister Amanda Lindhs, utbildningsminister Anna Ekströms samt socialdemokraternas gruppledare i kulturutskottet Lawen Redars motstånd mot granskningen.

Relaterat: Folkbildningsrådet pressat – Beordrar ökad internkontroll

Men denna situation, som ytterst regeringen Löfven ansvarat för, är möjlig att ändra för hans efterträdare Magdalena Andersson.

2018 tillsattes den utredning som skulle ta fram nya demokrativillkor för bidragsgivning till civilsamhället. Utredningen,som presenterades 2019 i form av SOU 2019:35 “Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” innehöll totalt 57 skarpa författnings- och lagförslag och det föreföll att det fanns brett stöd kring av riksdagens olika partier. Dessvärre har dessa utredningsförslag aldrig blivit till någon proposition utan har istället fastnat på Kulturdepartementet hos Gustafssons företrädare Alice Bah Kuhnke (MP). En tidigare av förra regeringen avgiven förklaring var att detta berodde på att man har varit tvungen att utreda huruvida de presenterade förslagen är förenliga med dataskyddsförordningen.

Relaterat: Folkbildningsrådet viker sig – medger att tidigare granskningar saknar substans

När regeringen 2019 tog emot utredningen avstodd e  från att ens bereda de förslag som hade kunnat bli till ny lag och som inte påverkades av dataskyddsförordningen var moderaterna kritiska. Först efter omfattande press från främst Moderaterna började Amanda Lindh (MP) att reagera något men fortfarande kommer inget regelverk komma på plats förrän tidigast årsskiftet 2022/23. Detta pekar moderaterna på i den skriftliga fråga som ledamoten John E. Weinerhall skickade in till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) under onsdagskvällen.

Att civilsamhället får skärpta men också harmoniserade demokrativillkor är mycket viktigt för att skattebetalarna ska vara säkra på att deras till staten inbetalade pengar inte går till verksamhet som har som syfte att utmana vår demokrati konstaterar Weinerhall. Weinerhall ställer frågan rakt ut; om när riksdagen kan förvänta sig de redan färdiga förslagen på sitt bord.

En annan aspekt är att dessa villkor bidrar till, om och när de antas samt under förutsätttning att såväl statsminister Andersson som kulturminister Gustafsdotter menar allvar, till att kraftigt begränsa möjligherna till att finansiera den livsstilskriminalitet som den nya statsministern ser som prioriterat område. Den form av kriminalitet med statsbidrag som TV4 avslöjade.

Det på ett helt annat sätt än hennes företrädare och partikamrat Stefan Löfven såg på denna form av samhällshot. Regeringen Löfven menade, genom den tidigare kulturministern Amanda Lindh (MP) att utredarens förslag måste utredas vidare för i vilken utsträckning civilsamhället skulld påverkas av GDPR. Det är det enda skälet varför regeringen kommer ha dröjt i minst fyra år med att vända på varje sten.

Regeringen har nu i sin makt dels att implementera alla de färdiga förordningar som inte behöver passera riksdagen som finns i utredningen samt att, i de fall de håller fast vid Lindhs argument lägga lagförslagen på riksdagens bord i de fall de inte berör GDPR.

Huruvida Magdalena Andersson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter sedan menar allvar med att vända på varje sten återstår att se.

Allt är framdukat.