Så kan Sverige kompensera för USA tillbakadragande i Afrika
För närvarande planerar USA för ett i det närmaste totalt tillbakadragande av beskickningar i flertalet av länderna söder om Sahara. Ett beslut som kommer ställa stora krav på EU och Sveriges beskickningar och politik. Ledarsidornas granskning visar att Sverige är sällsynt väl förberett på den förändring som USA:s beslut kommer få med personal som känner kulturen på den afrikanska kontinenten och kan systemen.
USA:s president Donald Trump uppges förbereda en radikal förändring av utrikesministeriet. För närvarande planeras för ett i det närmaste totalt tillbakadragande av beskickningar i flertalet av länderna söder om Sahara.
Det går inte att utesluta att den korruption och felaktigt använt bistånd som Elon Musks Department of Government Efficiency uppdagat inom US Aid har fått presidenten att slutligen ta steget. Beslutet att strypa anslagen till US Aid har dock mötts av kritik från bidragsmottagarna samt The Annenberg Public Policy Center som menar att det vilar på felaktiga fakta.
Genom att inte bara kraftigt dra ner på biståndet utan även stänga ner den diplomatiska kanalen helt eller delvis till merparten av Afrikas länder öppnas dörren för att Kina skall helt dominera kontinenten samt sätta ramarna för dels hur länderna skall utvecklas, dels hur ett överskott skall fördelas. Redan idag är Kina den ledande nationen vad avser handel med kontinenten. Kinas andel av Afrikas handel har ökat markant de senaste decennierna. Samtidigt har EU:s andel minskat.
Något som fått EU att reagera till slut.
EU:s högsta politiker betonar att de vill agera på ett annat sätt och erbjuda ett alternativ som bygger på hållbarhet, kvalitet, långsiktighet och demokratiska värderingar i sina samarbeten med afrikanska länder. Det skriver Dagens Industri i en artikel där bland annat handelsminister Benjamin Dousa (M) intervjuas. Ambitionen är att Kinas dominans skall brytas menar Dousa.
Erfarenhetsmässigt präglas de mottagarländer som domineras av handel med Kina av omfattande systematiserad och strukturell korruption.
Sverige – Lång erfarenhet av korruptionsarbete
Sverige kommer kunna erbjuda EU och mottagarländerna en unik, lång, och bred kompetens av personer med omfattande erfarenheter av biståndsarbete till Afrika.
Det folkräkningsprojekt som den dåvarande biståndsministern Carin Jämtin (S) tog initiativ till i Kongo-Kinshasa 2005 tillsammans med ANC:s Jacob Zuma, då vicepresident är fortfarande inte slutredovisat. Den ansvarige ambassadören Helena Rietz, som var tänkt att slutföra projektet och rapporten avbröt stationeringen i förtid och blev senare ambassadör i Amman, Jordanien.
Efter att hon avslutat den senare placeringen upptäckte Riksrevisionen omfattande handel med svenska viseringar på den svarta marknaden där inresevisum till Sverige kunde kosta upp till 10 000 USD.
Så sent som 2016 besökte tidigare kabinettssekreterare Annika Söder (S) Zimbawe och menade då att ”Sverige och Zimbabwe har en gemensam historia och kan därmed lära från varandra”. Zimbabwe är en av de stater som återfinns i FN:s lista över misstänkta afrikanska länder som samarbetar med Nordkorea. Vad exakt Sverige hade att lära av Zimbabwe som vid den tiden styrdes av diktatorn Robert Mugabe är än idag oklart. Lika oklart vad de 1,5 miljarder kronor av skattemedel som det inledande demokratiprojektet användes till då landet sedan dess har sjunkit på de globala indexen för demokratiutveckling.
Det nyupptagna biståndsåtagandet sammanföll med den svenska kampanjen till FN:s säkerhetsråd. Budgeten för Sidas biståndsstrategi för Zimbabwe uppgick till totalt 1,5 miljarder kronor för 2017-2021. Detta biståndsprogram har dock kommit att förlängas till och med 2024 med en knapp halv miljard per år. Det vill säga tre miljarder kronor totalt.
Det svenska biståndet i Kongo-Kinshasa utreds för närvarande av åklagare efter att revisionsbyrån KPMG upptäckt att 35 miljoner kronor av svenskt bistånd försvunnit. KPMG skrev i sin rapport för 2023 att
”Av den totala summan mottagen (USD 4 453 970,77), har bara en total summa av USD 1 192 449, 18 (ungefär 27 procent) verifierats och funnits tillfredsställande dokumenterad av KPMG”.
Först ett år efter fältbesöket gjordes en formell polisanmälan om misstänkt korruption. Varför Sida väntade med att göra anmälan är okänt då myndigheten inte vill besvara några frågor. Tvärtom menade Sida tidigare att endast 28 miljoner kronor försvann i korruptionsrelaterade händelser under samma år, 2023.
Utredningen har gått helt i stå eftersom åklagaren inte kan få polisen att allokera någon utredare som behärskar franska vilket gör att utredningen idag riskerar att läggas ner i brist på resurser.
Gemensamt för dessa mottagarländer är projekten hölls samman av Sidas dåvarande chef för Afrikaenheten Hans Magnusson. Magnusson befordrades 2020 av den dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) till ambassadör i Guatemala. Magnusson kom tidigare från Equmeniakyrkans biståndsorganisation Diakonia som även den är fortsatt stor mottagare av svenska biståndsmedel för sin verksamhet i Afrika. Även Carin Jämtin tillhör denna kyrka.
Magnusson är idag pensionsavgången.
En av huvudarkitekterna till den reella biståndspolitiken är Tomas Brundin, chef för Östafrikagruppen på Afrikaenheten på UD som medverkat till regelverken om hur biståndsverksamheten skall utformas för att passa det bidragsindustriella komplexet så bra som möjligt. Brundin har en bakgrund i trossamfunden som tidigare internationell sekreterare för Tro och Solidaritet.
Tro och Solidaritets tidigare ordförande Peter Weiderud anställdes av Wallström på FN-enheten på departementet.
Sverige, och UD, är med andra ord väl rustade för att kunna fylla de behov som uppstått i och med att USA och US Aid nu lämnar biståndet i allmänhet och Afrika i synnerhet. En slutsats som ansvarigt statsråd Benjamin Dousa (M) implicit kommunicerar.
Personal som känner kulturen och kan systemen.
Johan Westerholm
