Så kommer opinionen mot Ryssland förändras

  • Måndag 24 feb 2025 2025-02-24
E-post

Det tyska valresultatet vänder upp och ned på mycket av den europeiska säkerhetspolitiska debatten och förutsättningarna. Samtidigt som samtalen om villkoren för fred fortsätter i FN och mellan parterna har även de mer Kreml-orienterade politiska partierna och opinionsbildarna fått vind i seglen. Inte bara i Europa är förutsättningarna annorlunda idag än för bara en vecka sedan utan även i Sverige finns gamla förutsättningar kvar för att utveckla en annan mer Kreml-orienterad debatt.

USA har lagt fram en FN-resolution till treårsdagen av kriget i Ukraina som inte lägger någon skuld på Ryssland. USA:s utrikesminister Marco Rubio bekräftade sent på fredagskvällen att USA lagt fram en egen resolution. Han beskrev den som en ”enkel, historisk resolution som vi uppmanar alla medlemsländer att stödja för att nå en väg till fred”. Amerikanska diplomater agerar nu för att få europeiska länder att överge den ukrainska versionen, enligt Wall Street Journal.

I den ukrainska versionen läggs skulden för kriget tydligt på den ”Ryska federationens fullskaliga invasion av Ukraina” i februari 2022. I USA:s version krävs ett ”snabbt slut” på det som beskrivs som ”konflikten mellan Ryssland och Ukraina”.

”Vi har uppmanat Ukraina att dra tillbaka sitt resolutionsförslag och i stället ansluta sig till oss om en resolution som kan antas i samförstånd och som blickar framåt, fokuserad på en enkel idé: att avsluta kriget”.

Det skriver amerikanska diplomater till sina europeiska motsvarigheter i det brev som Wall Street Journal tagit del av och som återgivits av bland annat DN.

Tyskt valresultat ritar om kartan

Den mer ursäktande politiska linjen som antagits av USA i och med resolutionsförslaget har stöd hos minst 25 procent av de tyska väljarna. Ett valresultat som innebär en rad med problem för det tillträdande förbundskanslern.

Även om BSW, Bündnis Sara Wagenknecht Alliance, inte klarade fem-procentspärren så representerar BSW tillsammans med Alternative für Deutschland, AfD 25 procent av den tyska väljarkåren.  När det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina skyller de på USA och Nato. Menar BSW att

“En militär allians vars ledande makt har invaderat fem länder i strid med internationell lag under de senaste åren och dödat mer än en miljon människor i dessa krig.” 

BSW vill integrera Ryssland i en europeisk säkerhetsarkitektur.

Alternativ för Tyskland (AfD) fokuserade även de hårt på Ukrainakriget i sin valkampanj i de östra delstaterna.  Partiet kräver också ett slut på det tyska militära biståndet till Ukraina. När den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyy vädjade till den tyska förbundsdagen i juni 2024 för mer stöd för sitt land, lämnade ett stort antal AfD-lagstiftare byggnaden – liksom medlemmar i BSW.

AfD:s distriktsordförande för Sachsen, Nico Köhler, menade i en intervju i DW till att han tycker att Rysslands attack mot Ukraina var fel, men att Nato och USA delvis är skyldiga.

AfD-politikern Björn Höcke är en av de som gått längst i sin önskan om närmande till Vladimir Putins Ryssland. I januari 2023 kommunicerade Höcke en positiv syn på Ryssland under Putin: 

”Idag är Ryssland – oavsett om mainstreammedia vill höra det eller inte – ett land som inte bara provocerar negativa associationer utan är också ett land som kan vara pionjär för fristående stater i världen som vill utvecklas utan hegemoniskt inflytande.”

Även Sverigedemokraterna har tidigare intagit en Kreml-orienterad position fram tills Ryssland inledde sitt folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. Medlemmar och företrädare som inte följde med i den mer Nato-orienterade vänliga linje som råder har sedan 2022 förlorat sina plattformar, uteslutits eller valt att hålla en lägre profil.

Svenska Kreml-trogna opinionsbildare

Men den linje som hålls av AfD och BSW återfinns inte bara i de politiska partierna i Sverige. Den i relation till Rysslands rätt till anfallskrig har återfunnits även i andra delar av den svenska opinionsbildningen, främst bland mer liberalt positionerade debattörer.

Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare för Advokatsamfundet, är en av dem.

På Twitter drev strax före Ryssland anföll Ukraina opinion för tesen att Nato medvetet hade ”militariserat de forna öststaterna” och att alliansen borde visa återhållsamhet i ”retorik och militär positionering”. Anne Ramberg utvecklade sedan detta i en längre text på sin blogg där visade förståelse för Rysslands känsla av hot från Nato där hon även framförde att

Om den folkrättsligt olagliga annekteringen av Krim kan man tycka mycket. Men Krim, som av ryssarna uppfattas som en del av Moder Ryssland, kommer sannolikt aldrig att lämnas tillbaka utan ett storkrig. Och om Väst under överblickbar framtid vill försöka normalisera relationerna i Europa måste man skapa ”fred” med Ryssland.

Samtidigt kommunicerade Johan Croneman liknande tankegångar i Dagens Nyheter:

”Tittar man på Europakartan från 1989 och framåt är det väl knappast möjligt att anklaga Ryssland för expansionism – snart helt inringat av Natomedlemmar och medeldistansrobotar”.

Uppgiften om robotarna är ett av de första exemplen på en form av ryskt desinformationsnarrativ som arbetat sig in i den svenska nyhetsrapporteringen i ”etablerad” svensk media. Den enda part med sådana missiler i Europa är Ryssland. 

Ett av flera direkt falska påståenden från Croneman som först efter omfattande kritik togs bort av chefredaktören Peter Wolodarski

Formuleringen om att landet snart skulle vara helt inringat av Nato-medlemmar fick dock stå kvar, trots att landet vid tiden bara has direkt Nato-gräns mot det militärt svaga Baltikum, mot Polen vid enklaven i Kaliningrad samt mot Norge längst i norr (totalt sex procent av Rysslands gräns).

Croneman är dock kvar på DN som kolumnist och opinionsbildare. Anne Ramberg kom 2020, innan kriget, att utses till ordförande för Uppsala Universitets styrelse, konsistoriet. Ett mandat på tre år som löpte ut 2023. Mandatet förlängdes dock av regeringen Kristersson efter det ansvariga statsrådet Mats Perssons (L) beslut. Regeringen skall ha varit fullt införstådd med Rambergs åsikter.

Uppsala Universitet är ett av världens äldsta lärosäten med högt anseende. Universitetet rankas bland de 100 främsta i världen och attraherar årligen ett stort antal internationella forskare.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se