Utrikesdepartementet är regeringens mest politiska departement. Ett departement som skall producera främst åsikter. Inte lagförslag och riktade reformer. Det är även det departement som är svårast att ta sig in på, kraven är formellt sett extrema. Men det finns en politisk komponent visar det sig. Ledarsidorna begärde ut de senaste sex årens antagningar.

Rekryteringen till utrikesdepartementets diplomatprogram är en av de svåraste att ta sig igenom. Kraven är höga och väl igenom den så väntar en spännande karriär i världspolitiken. Utbildningen är på ett år och med den följer som regel utlandsstationeringar i tät följd. Kraven är höga, extremt höga. Ledarsidorna har analyserat de senaste fem årens rekryteringar, inklusive antagningsnämndens sammansättning, till diplomatprogrammet. 

Som diplomat, och kanske som senare ambassadör, har den enskilde ett stort handlingsutrymme för egna initiativ. Det visar om inte annat utfallet i rättegången mot Sveriges tidigare ambassadör i Peking, Anna Lindstedt, om. Sverige har en lång tradition, sedan Raoul Wallenberg, att inte detaljstyra sina ambassadörer. Något som sannolikt räddade även många chilenares liv. Sveriges ambassadör i Chile under militärkuppen 1973, Harald Edelstam, kunde genom att erbjuda fri lejd och politisk asyl i Sverige  rädda livet undan diktaturen på över 1 500 förföljda chilenare och andra latinamerikaner. Han gjorde det på eget initiativ, följde sin egen övertygelse.

Men vilka är det som antas till denna mytomspunna värld? Varje rekrytering, inklusive felrekrytering, påverkar Sveriges utrikespolitik i minst 30 år framåt. De personliga egenskaperna är minst lika avgörande för utfallet som den formella utbildningen.

Elevunderlaget för 2020 ger viss vägledning. Bland de antagna märks prestigfyllda elitskolor som Yale och andra ur de amerikanska så kallade Ivy League-universiteten.  Bara dessa lärosäten är svåra att bli antagen till.

Även försvarsmaktens tolkar återfinns bland de antagna som förutsättts vara strikt opolitiska. Men i de fall det finns en politisk meritförteckning angiven så är den uteslutande med en slagsida åt socialdemokraterna. Även mer aktivistiska juristbyråer samt en uttallad miljö- och djurrättsaktivist återfinns i de olika meritförteckningarna. 

En bakgrund på Migrationsverket ser ut att vara meriterande för närvarande. I årets kull av antagna var den meriten klart överrepresenterad. Något som ser ut att bestå även inför 2021. En idag anställd på Migrationsverket har i samtal på ett annat departement, Justitiedepartementet, förklarat att denne ”redan är klar” för diplomatprogrammet 2021 efter att ha avslutat ett år som student i arabiska i Amman på myndighetens bekostnad.

En tidigare politisk pressekreterare (pressekreteraren är en politisk tjänsteman, i detta fall från SSU) på ett annat departement och en tidigare politiskt sakkunnig åt statsminister Stefan Löfven antogs i årets kull. Den senare med att ha varit styrelseledamot i föreningen Hjärta och därmed en del av den mest aktivistiska delen av Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.

Redan nu finns det även, inför 2021 års antagning, uppgifter att UD kommer rekrytera in ännu mer personal från Migrationsverket. 

De övriga antagnas intresse för socialdemokratisk eller vänsterliberal politik är påtagligt vid genomgång av kandidat- och masteruppsatser. Det dominerar inte men är ett återkommande tema. Ett särskilt område som tycks ha intresserat de antagna är migrationspolitik när de skrivit sina uppsatser inför examen vid olika universitet.

Att rekryteringen i allra högsta grad har en långsiktig politisk inriktning, som löper över minst en, till och med två generationer, blir ännu tydligare med antagningsnämndens sammansättning.

Förutom att UD själva är representerade är arbetstagarorganisationerna och representanter från Lunds eller Stockholms universitet och Svenskt näringsliv, som till exempel Nordea, ABB eller Teknikföretagen med i nämnden. Samt riksdagen som är representerad av en person. 

Det är ingen hemlighet att socialdemokraterna, med sitt långa maktinnehav, lärt sig vikten av att kontrollera utnämningsmakten. Och, visar det sig, antagningsmakten.

Under perioden 2016-2018 var Kenneth G Forslund, S, representant för hela riksdagen och sedan 2019 är det den socialdemokratiske riksdagsledamoten Olle Thorell som representerar samtliga 349 folkvalda i riksdagen. Oppositionen har inte vid något tillfälle sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister beretts plats i antagningsnämnden.

Olle Thorell är väl känd i riksdagen och bland allmänheten för sin aktivistiska profil samt inte minst sina tidigare korta videoklipp där han betecknar allt som är till höger om socialdemokraterna som latent eller uttalad nazism.

Genom att se till att kontrollera hela eller delar av antagningsnämnden, främst genom att utse sig själva till att representera alla folkvalda, kan rekryteringen styras så att ytterligare en generations utrikespolitik tar avstamp i den egna ideologin. Antagningen av tidigare pressekreterare med bas i SSU, representanter för Tro och Solidaritet samt uttalade djurrätts- och migrationsaktivister är tecken som tydligt pekar på detta.

Det bör naturligtvis inte vara förbjudet för en ung student att ha ett politiskt engagemang. Men onekligen sticker ett parti och till och med en viss poltiisk profil eller överintresse ut i utfallet. Ett utfall som kommer påverka den svenska utrikespolitiken för generationer framåt.

Som i Sveriges fall kommer att ha en migrationspolitisk slagsida givet de senaste årens slagsida i rekryteringen.