Så planerade S för en dubblering av statsskulden 2022
Under gårdagen genomförde riksdagens finansutskott en utfrågning av AP-fondernas respektive ledningar som hade att förklara hur det gick till när 5,8 miljarder kronor av pensionsmedel försvann in i det som blev Northvolts konkurs. Utfrågningen leddes av bland annat socialdemokraternas finansministerkandidat Mikael Damberg som tillsammans med andra statsråd 2022 stod i begrepp att i praktiken dubbla den svenska statsskulden. Med ett ännu lösare regelverk skulle skattebetalarna finansiera och gå i borgen för Vargasbolagen och andra företag i den gröna omställningen.
Regeringen Löfven II lät 2021 i budgeten satsa stort på gröna kreditgarantier, där staten går in och lyfter av en del av risken för att på så sätt ytterligare stimulera den gröna omställningen för framtidens jobb, men också för klimatomställningen. Ur budgeten gick att utläsa att 2022 skulle 50 miljarder i gröna kreditgarantier kunna hjälpa till med omfattande ”jobbskapande investeringar”.
I maj 2022 lades ett uppdrag till Hans Lindblad, tidigare statssekreterare (M) och f.d Riksdgäldsdirektör att snabbutreda frågan ytterligare kreditgarantier och avgränsande regelverk åt regeringen Andersson på initiativ av näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) och tillsammans med bland annat finansmarknadsminister Max Elgers (S). Uppdraget skulle redovisas den 15:e augusti 2022, lagom till valet.
Hans Linblad föreslog i sin utredning att staten skulle reservera omfattande belopp i riskkapital form av kreditgarantier. Utredningen föreslog ökningar av kreditgarantiramar för Riksgälden (RGK) och Exportkreditnämnden (EKN), samt relaterade begränsningar.
Relaterat: Så slapp Stegra redbarhetsprövningen
Riksgälden (RGK)
Utredningen föreslog att Riksgäldens garantiram för gröna lån skulle ökas till 300 000 miljoner kronor eller 300 miljarder kronor (3.12, sida 47).
Lindblad föreslog även att löptidsbegränsningen för Riksgäldens gröna garanti tas bort för att öka flexibiliteten (3.11, sida 47) samt att täckningsgraden för gröna garantier utreds för att ökas till nittio procent (3.9, sida 46). Lindblad förespråkade att möjligheten utreds att inkludera fler kategorier av förmånstagare för Riksgäldens gröna garantier, utöver nuvarande banker, för att bredda användningen (3.10, sida 46) samt att Riksgälden och EKN harmoniserar villkoren för sina garantier för att underlätta för företag och finansiärer (3.13, sida 48).
Exportkreditnämnden (EKN)
Utredningen föreslog att EKN:s garantiram för gröna lån skulle ökas till 1 000 000 miljoner kronor eller en triljon kronor (3.12, sida 47).
Linblad ansåg även att exportkriteriet för EKN:s gröna garantier skulle tas bort för att göra dem tillgängliga för fler typer av gröna projekt, även utan exportanknytning (3.7, sida 45). Liksom för Riksgälden, föreslogs att täckningsgraden för EKN:s gröna garantier skulle ökas till 90 procent (3.9, sida 46). Även för EKN föreslogs att möjligheten utreds att inkludera fler kategorier av förmånstagare (3.10, sida 46).
Dubblering av statsskulden över natt
Anslagsökningen som föreslogs var en kraftig höjning från dagens nivåer. Regeringen Löfven II beslutade den 3 juni 2021 att ge Riksgälden i uppdrag att ställa ut statliga kreditgarantier för nya lån som företag tar upp hos kreditinstitut för att finansiera stora industriinvesteringar i Sverige och som bidrar till att målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket nås. Garantiramen uppgår idag som följd av detta beslut till 80 miljarder kronor år 2025.
Med Lindblads förslag skulle kreditramen ha mer än tiodubblats. Lindblad föreslog även införandet av lägre avgifter för små och medelstora företag för att underlätta deras tillgång till statliga garantier (i praktiken offentlig finansiering.
Utredningen ville även ge än mer än mer flexibla investeringsregler till AP-fonderna, flexiblare än de som idag kostat svenska pensionärer 5,8 miljarder kronor.
Det behövde med andra ord inte längre en vara som exporterades för att finansiering från EKN och Riksgälden skulle vara aktuell. Det räckte med att man byggde någon som i en framtid kanske, om inte bolaget gick omkull, skulle kunna exportera.
Detta förslag gick inte igenom i och med maktskiftet hösten 2022. Hade detta blivit verklighet hade det skapat ett slags instrument där ett företag kunde bli ständigt beroende av statliga krediter utan att politiken behövde ta ansvar för att leda bolaget.
Som helhet är det förslag Hans Lindblad lade fram inte möjligt att beskriva på något annat sätt än planekonomi och en total revolution på hur kapital allokeras i samhället. Det är ett sätt att gå runt det överskotts-/balansmål som varje regering har att förhålla sig till genom att delegera 1000 miljarder kronor till Riksgälden med ett slappt regelverk. Idag är statens budgetsaldo 1 151 miljarder kronor. Det motsvarar en skuldkvot på 18 procent av BNP.
Lindblads förslag, som togs fram på uppdrag av den dåvarande finansministern Mikael Damberg, S, hade över natt mer än fördubblat den svenska statsskulden om det införts.
Med ett slappt regelverk som inte på något sätt längre var kopplat till svensk exportindustri. Med bolag som Northvolt respektive Stegra som huvudsakliga investeringsobjekt. Det som Peter Carlsson, Northvolts tidigare VD efterlyste i en debattartikel i Dagens Industri veckorna innan bolaget gick i konkurs. Carlsson efterlyste inte bara ökad offentlig finansiering till bolag som Vargas-bolagen utan även en större risktagning med skattemedel.
Mikael Damberg är idag ordförande för finansutskottet och genomförde under gårdagen en utfrågning av AP-fonderna med anledning av den förlust på 5,8 miljarder kronor som uppkom i samband med Northvolts konkurs. Damberg är, som finanspolitisk talesperson, tänkt att återinträda som finansminister i en socialdemokratisk regering hösten 2026.
Relaterat: AP-fondernas rökridåer om Northvolt
Andra som var drivande i att öppna upp för en dubblering av statsskulden var näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) som innan han blev näringsminister arbetade som konsult för SSAB. Mindre än ett år efter att Karl-Petter Thorwaldsson lämnade rollen som näringsminister återvände han som rådgivare till ståljätten SSAB. Samma jobb som den tidigare LO-chefen hade innan han tog plats i Magdalena Anderssons regering.
Relaterat: Regeringens samordnare: “Det finns ingen grön bubbla”
Något som Thorwaldsson kritiserats för både före och efter samt att riskerna för jäv eller jävsliknande situationer aldrig utreddes. SSAB var ett av de företag som inom ramen för det nu pausade Hybrit-projektet hade varit i behov av frikostiga exportkrediter. Thorwaldsson företrädare i ämbetet, Ibrahim Baylan (S) kontrakterades som konsult och lobbyist åt Northvolt och Stegras ägare investmentbolaget Vargas och Harald Mix.
Max Elgers är aktuell som en av topp-kandidaterna till tjänsten som generaldirektör för Finansinspektionen.
Hans Lindblad är sedan den första juni 2024 svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten, utsedd av EU:s ministerråd men nominerad av regeringen Kristersson.
Peter Carlsson skall, enligt uppgift, fortsatt sin entreprenörsbana med investeringar i HighTech-bolag efter Northvolts konkurs.
Extramaterial
Utredningen “Finansiering av näringslivets gröna omställning” av Hans Lindblad, Kersti Karltorp och Martin Janhäll.
Johan Westerholm
