Så sänks den svenska smittskyddsberedskapen

Efter att statsepidemiolog Magnus Gisslén lämnat Folkhälsomyndigheten så finns det idag inget kvar av den medicinska kompetens som byggts upp på myndigheten. En myndighet som har ett avgörande beredskapsuppdrag och som bland annat dygnet runt driver ettav Europas fåtal högrisklaboratorier. Verksamheten vid laboratoriet leds nu i myndighetsledningen av en tidigare ambulanssjukvårdare.
Professor Magnus Gisslén slutar som statsepidemiolog – och riktar hård kritik mot Folkhälsomyndigheten. Gisslén menar att ledningen saknar djupare medicinsk kompetens. Gisslén menar att den sista personen med medicinsk expertis försvann ur ledningen när generaldirektören Karin Tegmark Wisell slutade, och att den medicinska spetskompetensen kring smittskydd ”avlövats” inom myndigheten.
Under gårdagen vägrade den nuvarande generaldirektören Olivia Wigzell, tidigare i sin karriär förtroendevald för socialdemokraterna och med en i huvudsak politisk bakgrund, att möta Gisslén i en direktsänd SVT-debatt. Wigzell själv saknar helt medicinsk erfarenhet och kompetens.
Folkhälsomyndigheten har till uppgift att ta fram och sprida vetenskapligt grundad kunskap som främjar hälsa och förebygger sjukdomar och skador. Myndighetens prioriterade målgrupper är riksdag och regering, andra statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner, länsstyrelser samt olika intresseorganisationer.
Folkhälsomyndigheten har det övergripande nationella ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar och samordnar smittskyddet på nationell nivå.
Beredskapsmyndighet med expertfunktion
Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg.
Folkhälsomyndigheten är en av Sveriges 60 beredskapsmyndigheter och ingår i sektorn för hälso- och sjukvård. Under krig och höjd beredskap ansvarar myndigheten för att samordna smittskyddet på nationell nivå och vidta åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.[13]
Folkhälsomyndigheten har även ansvar för att vidta de förberedelser som krävs inom vårt ansvarsområde vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att utföra de uppgifter som är viktiga för samhället och vid krig även stödja Försvarsmakten med verksamhet inom myndighetens uppdrag. Folkhälsomyndigheten ska då ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot.
Folkhälsomyndigheten har flera beredskapsfunktioner som kan kontaktas dygnet runt, året om av myndigheter, vården och media
Folkhälsomyndigheten driver Nordens enda laboratorium med skyddsnivå 4 (BSL-4) och ett av totalt åtta i Europa. Anläggningen används för diagnostik, forskning och beredskap mot högriskvirus som ebola, marburg, lassa och andra allvarliga smittor.
Laboratoriet är lokaliserat vid myndighetens huvudkontor i Solna och har varit i drift sedan 2001. Det består av två separata moduler med omfattande inneslutningsåtgärder, bland annat fysisk isolering, tryckskillnader, HEPA-filtrering och barriärer, för att säkerställa högsta möjliga säkerhet. Personalstyrkan består av cirka 20 specialutbildade medarbetare.
Verksamheten erbjuder även tjänster till andra nordiska och baltiska länder vid behov. De närliggande BSL-3-laboratorierna används vid differentialdiagnostik av exempelvis malaria, dengue, mjältbrand och liknande sjukdomar. Verksamheten har fått en ännu tyngre vikt i totalförsvarsplaneringen efter Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato.
Politiserad ledning
Efter att Olivia Wigzell (S) tog över ansvaret för verksamheten som generaldirektör 2024 har till slut den siste personen med medicinsk kompetens manövrerats ut från ledningsgruppen. Avsaknaden av medicinsk kompetens i ledningen gjorde att statsepidemiolog professor Magnus Gisslén till slut valde att säga upp sig och återgår nu till sitt yrke som infektionsläkare.
Vid Sveriges nordiska grannländers motsvarande myndigheter innehas motsvarande tjänst som ingår i ledningsgrupp. av specialistinriktad disputerad forskare.
Ansvaret för expertkunskaperna epidemiologi och för verksamheten vid högrisklaboratorierna vilar därmed numera helt på avdelningschefen för smittskydd och hälsoskydd.
Denne avdelningschefs initiala inrikting inom hälso- och sjukvård är som ambulanssjuksköterska vid bland annat Capio. Hans tidigare erfarenheter från myndigheten är tre år som utredare av statsbidrag.
Samtidigt har Folkhälsomyndighetens uppdrag att svara för spetskompetens inom medicin tonats ner sedan regeringsskiftet. Så sent som i april 2024 vattnades uppdraget ur ytterligare genom att ansvarigt statsråd, Jakob Forssmed (KD) gav myndigheten i uppdrag att utveckla existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.
Uppdraget rimmar väl med den alltmer politiserade myndighetens ledning önskemål som prioriterar ner expertkunskap, forskning, vetenskap och dokumenterad empiri.