Så blåste regeringen media upp på läktaren
I den kommande inskränkningen av Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, hänvisar regeringen till EU:s Net Zero Industry Act. En förordning som ger vissa gröna industrier en positiv särbehandling. Regeringen hävdar att EU ställer krav på skärpningar av OSL med en 20-årig sekretess för vissa handlingar, ett påstående som bland annat remissinstansen Tidningsutgivarna svalde med hull och hår. Trots att EU aldrig varit i närheten av ett sådant förslag.
I propositionen ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” föreslår regeringen att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt enligt EU-förordningen om nettonollindustrin.
EU-förordningen om nettonollindustrin, Net Zero Industry Act, NZiA, huvudsyfte är att ge bolag som är verksamma inom den gröna omställningen en positiv särbehandling vad avser tillståndsgivning, krediter, tillstånd och annat som kan främja europeisk innovationskraft och den gröna omställningen.
I regeringens proposition gör regeringen en tolkning av EU:s NZiA att dessa företag behöver ett förstärkt rättsligt skydd och menar att regeringen måste skärpa Offentlighets- och Sekretesslagstiftningen, OSL, för att dessa företag skall omfattas av ett rakt skaderekvisit.
Ett rakt skaderekvisit innebär att en uppgift som huvudregel är offentlig, men att sekretess gäller endast om det kan antas att ett utlämnande skulle leda till skada eller men för den berörda personen eller verksamheten. Med andra ord, om det inte finns risk för skada är uppgiften offentlig. Detta är den motsatta principen till ett omvänt skaderekvisit, där sekretess är huvudregeln.
Men det raka skaderekvisit finns redan inom ramen för dagens lagstiftning vilket Ledarsidornas och andras försök att få ut detaljer i offentlig finansiering samt revisionsrapporter efter genomförda statliga finansieringsinsatser. Det går till exempel inte att få ut hur mycket av Riksgäldens garantier som stålföretaget Stegra har utnyttjat.
Regeringen inför omvänt skaderekvisit i tjugo år
Tvärtom vad regeringen påstår så införs nu i praktiken ett omvänt skaderekvisit, det vill säga sekretess ska gälla i ärenden hos en statlig myndighet om erkännande av projekt som strategiska nettonollprojekt för uppgift om en enskilds affärs-, drift- eller finansiella förhållanden. Sekretess råder redan från början om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Det är det enskilda företaget som, likt idag, kommer kunna reglera vad som lämnas ut utan att vidare behöva motivera detta. Det räcker med att hänvisa till bolagets Net Zero, eller Nettonoll-status.
Dessa bolag är i huvudsak onoterade vilket innebär att de får en konkurrensfördel i relation till noterade bolag som handlas på olika börser eller handelsplatser. De noterade är tvingade till transparens i enlighet med MAR-17 reglerna. Där noterade bolag är tvingade att redovisa finansieringsplanerna kommer det onoterade NetZero-bolagen räkna med att sekretessen kring bolagen skärps. Till ägarnas belåtenhet.
Relaterat: Så vilseleddes allmänheten av Northvolt
Det ger till exempel det svenska stålföretaget Stegra en fördel före tyska Thyssen Krupp där bägge har haft verksamhet som skulle kunna klassas som Net Zero men där Thyssen Krupp till slut lade ner sin satsning. Den bristande lönsamhet som omgärdar fossilfri stålproduktion var bolaget tvunget att kommunicera till marknaden. Något sådant krav finns inte på Stegra.
För uppgifter i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år. Inte heller denna tidsgräns är reglerad på EU-nivån i allmänhet eller i EU Net Zero Act i synnerhet.
Detta tillfredsställs av EU-förordningen, som ligger till grund för regeringens proposition, i Artikel 47 (femte stycket):
Kommissionen och de nationella myndigheterna, deras tjänstemän, anställda och andra personer som arbetar under dessa myndigheters tillsyn ska säkerställa att de uppgifter som de inhämtar vid utförandet av sina uppgifter och sinverksamhet behandlas konfidentiellt i enlighet med relevant unionsrätt eller nationell rätt.
Det vill säga, EU-förordningen hänvisar till befintliga bestämmelser som bygger på befintlig unionsrätt (t.ex. allmänna regler om konfidentialitet) och nationell lag utan krav på ny särlagstiftning.
Något som fick regeringen att förslå just en särlagstiftning. Med omvänt skaderekvisit trots påståenden om motsatsen.
Relaterat: Blir “Net Zero” nästa “Think Pink”?
Medias vakthundar uppspelade på läktaren
Av de remissinstanser som skall bevaka allmänhetens, medias och den fria journalistikens intressen har Journalistförbundet, JF, och Tidningsutgivarna, TU, tillfrågats som remissinstanser. Bägge ställer sig bakom regeringens proposition med motiveringen att det är en förordning och att det inte finns så mycket att sätta emot.
Vare sig JF eller TF tycks ha reagerat på att regeringen dels, utan att ha egentliga krav på sig, inför ett de facto omvänt skaderekvisit, dels inför en sekretessgräns på 20 år som EU aldrig bett om.
TU svarar Ledarsidorna att
”Propositionen (2025/26:199) om nettonollprojekt har sin grund i en utredning bakom vilken finns en EU-förordning som i sin tur föreskriver sekretess för vissa uppgifter. Det rör sig alltså om en förordning och TU har fokuserat på de delar där det fortfarande finns utrymme att göra det bästa av situationen, vilket vi anser är att den sekretessbestämmelse som förordningen medför ska ha rakt skaderekvisit, d v s med en presumtion för offentlighet, att beslut i ärenden inte omfattas av sekretessbestämmelsen samt att meddelarfrihet ska gälla”.
Red:s fetmarkering
Det vill säga, TU har endast tagit del av regeringens proposition och version om vad EU reglerat och inte tagit in EU Net Zero Act artikel 47, framför allt det femte stycket i originaltext som hänskjuter tillämpningen till unionsrätten och gällande nationell lagstiftning. Som redan idag täcker in de behov som omgärdar alla former av företagssekretess.
På en följdfråga till VD för TU, Johan Taubert, hur han kom fram till att det är EU som infört även 20-årsgränsen för sekretessmarkering återkommer han inte. Det är främst de automatiska tidsgränsen för Net Zero-företag i kombination med finansiell information som leder till det omvända skaderekvisitet. Som skulle undvikas.
Journalistförbundet har inte återkommit alls.
Som randanmärkning: Preskriptionstiden för grovt bedrägeri är 10 år. Detta ska ställas mot regeringens förslag om sekretess i tjugo år kring finansiering av nettonollföretag.
Relaterat: Northvolts konkursbo – Den sämsta av alla lösningar?
.
Johan Westerholm
