Ett av Sveriges minsta muslimska samfund menar att aktivisten Rasmus Paludans koranbränningar utgör hets mot folkgrupp samt kräver att åklagarens beslut att inte väcka åtal ogillas för att få saken prövad i domstol. Ett krav som står i strid mot den svenska grundlagen.

Samtidigt honorerar samverkansorganet Islamiska Samarbetsrådet, som representerar den absoluta merparten av gruppen svenska praktiserande muslimer, regeringsformen och argumenterar istället för införande av en lag om trosfrid.

Det tidigare justitierådet Göran Lambertz menar tillsammans med imamen Kashif Virk att det krävs en prövning i domstol sm klarlägger om de aktuella koran­bränningarna är inom yttrande­frihetens gränser eller inte. De menar att så inte är fallet.. Lambertz och Virk menar att deras krav på domstolprövning av Rasmus Paludan inte innebär att de vill ändra lagen, utan få den lag som redan gäller prövad.

De hänvisar i en replik i SvD till Jacob Rudenstrand och Christer Sturmark (SvD Debatt 13/5), till Integrationspolisen Ulf Boström från Göteborg som i ett öppet brev adresserat Högsta domstolen samt bland annat justititeminister Gunnar Strömmer (M). Boström kräver att dessa aktioner måste prövas i domstol för att klarlägga om dessa nya, annorlunda opinions­yttringar utgör hets mot folkgrupp eller inte.

Relaterat: Därför vill polisen inskränka yttrandefriheten

Åklagare “för låg instans” för att förstå var yttrandefrihetens gräns går

Boström menar att åklagare är för låg instans för att avgöra frågan om de aktuella koran­bränningarna, och att ärendet skall prövas av en domstol. Utan åklagarbeslut alternativt efter att justitieminister Gunnnar Strömmer tagit rollen som åklagare och initierat en domstolsprocess. Boström tycks även leva i villfarelsen att Högsta domstolen ska kunna resa frågan självständigt vilket även det är helt i strid mot de lagar och processer som rikstag och regering beslutat om. Varav de flesta återfinns som grundlagar.

Den rättsordning som föreslås har som regel bara återfunnits i diktaturer som i Pol Pots Kambodja och i andra motsvarande rättssystem.

Enligt den svenska regeringsformen är myndigheter i allmänhet och de inom rättsväsendet i synnerhet helt självständiga och fattar sina beslut utan politisk intervention i några som helst avseenden.

Åklagarmyndigheten har i sin rättsliga vägledning, som tagits fram vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, analyserat de aktioner som skulle kunna träffas av den aktuella lagstiftningen om hets mot folkgrupp som Lambertz och Virk menar är tillräcklig för att väcka åtal mot Paludan. Med stöd av denna rättsliga vägledning har åklagare idag lagt ner samtliga utredningar om brott förutom sannolikt en. Rasmus Paludan har anhållits i sin utevaro för att inte ha hörsammat den kallelse till förhör hos polisen.

Men det är inte samma sak som att ha delgivits misstanke, åtalats eller dömts.

Relaterat: Så urholkar polisen demokratin inifrån

Helheten avgör om åtal väcks eller ej

I sina argument för att en prövning skall ske menar Lambertz och Virks att eftersom Paludan är dömd två gånger för Danmarks motsvarighet till hets mot folkgrupp skall detta vara möjligt även i Sverige som har en liknande lagtext. 

Det är korrekt att Paludan dömts i Danmark men trots två domar så har han fortsatt bränna Koraner. Utan att ens bli gripen numera. På sin höjd kan det stå en handfull uttråkade poliser lite längre bort och se på men annars sker ingenting från det danska rättsväsendets sida. Och lagen ser exakt likadan ut då som nu.

Svaret på den fråga, hur det kan komma sig, är att Paludan har förändrat små detaljer i sin retoriska framställning så att han håller sig inom den ram som ICCPR, FN:s deklaration om politiska och demokratiska rättigheter, och den danska lagstiftningen ger honom. Det räcker som regel med att han inleder med, och upprepar,  orden ”jag tycker” när han uttalar sig om islam som religion.

Då ger han uttryck för en personlig åsikt och personliga åsikter kan inte förbjudas på det sätt som Ulf Boström implicerat.

Paludan får dessutom ett utökat skydd för sin aktivism genom att han positionerat sig själv som ett exempel på yttring inom en annan debatt än religions- och migrationsdebatten. Han kan hänvisa till just den pågående debatten om yttrandefrihet som gör det legitimt att offentligt uttrycka sin egen personliga antipati mot religiösa grupper. Detta juridiska resonemang redogörs för i bland annat den svenska åklagarmyndighetens rättsliga vägledning.

Inte ett representativ krav från en majoritet av Sveriges muslimer

Virks argumenterar på Twitter för att på något sätt kortsluta Regeringsformen och de olika myndigheternas olika roller på rättsområdet med hänvisning till Ulf Boströms krav att bryta mot Regeringsformens bestämmelser om myndigheters grundlagsstadgade självständighet.

Det finns dock de muslimska organisationer som i praktiken vill samma sak men valt en annan väg. En väg som håller sig inom grundlagens regleringar och harmonierar med de svenska demokratiska och juridiska processerna.

Samverkansorganet Islamiska Samarbetsrådet (ISR) med c.a 175 000 betjänade muslimer enligt underlag från Myndigheten för stöd till trossamfund, SST,  har inte i några officiella eller publika sammanhang ställt sig bakom Kashif Virks krav på åtal mot aktivisten Rasmus Paludans koranbränningar. Kashif Virk själv representerar som imam mellan 500 och 1 100 praktiserande troende i två församlingar (data från Wikipedia vilket kan innebära en stor osäkerhet).

Samarbetsrådet honorerar istället Regeringsformen med myndigheternas och rättsväsendets självständiga ställning och menar att regering och riksdag istället skall införa den lag om trosfrid som finns i bland annat Finland. Så sent som i februari 2022 framfördes dessa önskemål i dialogmöte på Sagerska palatset till statsminister Ulf Kristersson (M). 

Haider Ibrahim är ordförande för Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Ibrahim sa till Ekot att det var ett bra möte.

– Det var ett bra och konstruktivt möte. Vi har lyckats prata med statsministern om de senaste händelserna och muslimernas situation generellt och hur vi kan förbättra det.

Motsvarande möten med samarbetsrådet har genomförs löpande av samtliga statsministrar för att skapa en bättre förståelse hos religiösa företrädare för den svenska konstitutionen, dess lagar samt de demokratiska och rättsliga processerna och samtidigt skapa en egen förståelse för religiösa gruppers behov.