Stegra krisar – Tyst från Vargas
Osäkerheterna kring Vargasbolaget Stegra, som är tänkt att producera fossilfritt stål i Boden ökade under veckan. Även om bolagets VD tar situationen med ro ökar oron bland aktieägare och inte minst Bodens och Luleå kommuner. Oron påverkas dessutom av tystnaden från Stegras huvudägare och styrelseordförande som annars sköter all kommunikation via en PA-byrå med stark koppling till Timbro samt egna ägarintressen i det krisande bolaget.
Osäkerheterna kring Vargasbolaget Stegra, som är tänkt att producera fossilfritt stål ökade under veckan. Sedan måndagen den sjätte oktober, då bolaget genomförde ett styrelsemöte har risken för insolvens ökat menar källor till Financial Times. Något som Stegras VD Henrik Henriksson menar att han kan “inte känna igen sig i den ensidiga bilden“.
En vecka senare, måndagen den 13 oktober, släppte bolaget nyheten om att det för närvarande genomför en finansieringsrunda för att resa det kapital som erfordras för att slutföra bygget av stålverket och påbörja produktion.
Stålföretaget Stegra (tidigare H2 Green Steel, grundat av investmentbolaget Vargas Holding med Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz har i skjutit upp sin produktionsstart vid flera tillfällen sedan projektet presenterades 2021.
Den ursprungliga produktionsstarten var planerad till 2024, enligt bolagets pressmeddelande från februari 2021. Detta var en del av den initiala visionen för en fossilfri stålverk i Boden, med full produktionskapacitet på fem miljoner ton per år till 2030.
Relaterat: Stegra – Där lögnen är den enda sanningen
Samma löften – Spräckta planer
Så sent som i juli i år meddelade bolaget på en direkt fråga att finansplanen höll, det fanns till och med en buffert reserverad samt att det inte fanns några tecken på förseningar i produktionsstarten.
Planen sköts under 2023 och 2024 upp till slutet av 2025 eller början av 2026, bland annat på grund av finansieringsbehov och tekniska utmaningar. I januari 2024 säkrades 5 miljarder dollar i finansiering med målsättning för produktion i slutet av 2025. Produktionsstarten skjuts nu upp med cirka tre månader till början av 2027 (runt årsskiftet 2026/2027). Orsaken som anges är uteblivet statligt stöd som bolaget räknat med, samt ökade kostnader för byggnation, hamn och järnväg.
Den effekttilldelning som kunnat ges av svenska Vattenfall och Svenska kraftnät täcker endast den första fasen av begränsad produktion. Den svenska tilldelningen av järnpellets är inte heller tillräcklig. De leveranser som LKAB till slut gått med på har som enda syfte att testa logistikkedjorna. Det saknas dessutom transportkapacitet på malmbanan för att kunna släppa in Stegras produktion.
Detta innebär även att Stegra måste kompensera sig med brasilianska järnpellets som produceras av det internationellt svartlistade gruvföretaget Vale.
Relaterat: Så rundar Andra AP-fonden svartlistningar
Stegra planerar att köpa järnmalm från det brasilianska gruvbolaget Vale som svartlistats av stora investerare som AP-fonderna och Norska oljefonden. Svartlistningen har sin grund i deras miljömässiga och sociala ansvar inklusive tidigare dammolyckor. Denna affär har kritiserats eftersom den strider mot Stegras profil som ett “grönt” företag.
Det är mot denna bakgrund behovet att skyndsamt bygga ut hamnen i Luleå uppstått för att kunna ta emot lastfartygen med järnpellets från Brasilien.
Trots medfinansieringen från Stegra kommer Luleå behöva låna upp fem miljarder kronor och därmed dubbla sin skuldbörda. Bodens kommun, som i relativa termer svarat för ännu mer av bolagets behov av infrastruktur har 20-dubblat sin skuldbörda. Från 80 miljoner kronor till 1,5 miljarder kronor sedan bolaget fick sin markanvisning.
Bodens kommun har gått från att ha en av Sveriges bästa ekonomier till att vara en av de mest skuldsatta på bara några år.
Stegra själva tar situationen med ro vilket även huvudägaren och grundaren gör. Harald Mix har uttryckt stor tilltro till Stegra och står bakom bolaget genom sina investeringsbolag Vargas och Altor. Han har åtagit sig att tillföra ytterligare kapital i den pågående finansieringsrundan, och menar att Stegra har en stark position trots att projektet behöver extra finansiering på grund av inflationsdrivna kostnadsökningar. Detta har även Wallenbergägda finansbolaget FAM kommunicerat.
Tveksamheter i ägarleden – Tyst från huvudägaren
Men allt är inte klart. Det Stenbeckskontrollerade investmentbolaget Kinnevik har sedan 2022 under Harald Mix tid i Kinneviks styrelse investerat 1 169 miljoner kronor i Stegra, motsvarande 3 procent av aktierna. Mix avgick tidigare i år och investmentbolaget står nu i begrepp att se över sin portfölj vilket kommunicerades under förra veckan. Även Citibank har dragit i handbromsen. Citibank uppges vilja lämna som långivare och har flyttat det lån banken beviljat och ställt ut till avdelningen för riskkrediter.
Skulle Kinnevik ta ”sin del” av nyemissionen kommer det kräva ytterligare 300 miljoner kronor. Harald Mix själv har själv och via de bolag han och Carl-Erik Lagercrantz att resa fyra miljarder kronor. Antingen via lån, konvertibla lån eller eget kapital.
Utöver det som Harald Mix tidigt kommunicerat är det annars helt tyst från huvudägaren Vargas. Vilket har börjat skapa såväl oro som frågetecken menar flera källor inom finansbranschen samt inte minst Boden och Luleå kommuner. Kommunerna ser samtidigt som skuldbördan ökar en allt osäkrare framtid för Stegras utfästelser.
Den utfästelse om deltagande i nyfinansieringen som givits av Mix avser endast hans eget bolag Kallskär. Vad avser Vargas garantier är det inte preciserat om vilka av Vargas fonder som kommer delta eller om bolaget kommer kunna fullgöra hela sin del av emissionen. Det skulle innebära mer än två miljarder kronor.
Vargas media- och presskommunikation sköts uteslutande via PA-företaget Bellbird. Grundare till Bellbird är Anders Kempe, även aktieägare i såväl det konkursade Northvolt som Stegra. Kempe är även ordförande för stiftelsen Fritt Näringsliv, den stiftelse som finansieras upp av Svenskt Näringsliv och som i sin tur finansierar tankesmedjan Timbro.
Timbros VD är idag den tidigare statssekreteraren PM Nilsson (M).
Johan Westerholm
