Stegras årsredovisning: Ett bolag i fritt fall
Årsredovisningen för Vargasbolaget Stegra i Boden visar upp ett bolag i mer eller mindre fritt fall. Även om det går att läsa ut mycket så ligger ändå det mesta dolt med hänvisning till bolagssekretess. En bolagssekretess som bolaget, och huvudägaren Vargas kan nyttja till sin fördel då Stegra inte är börsnoterat. En börsnotering kräver annars avsevärt mycket mer transparens än vad bolaget och ägaren vill presentera.
Förra året ökade rörelseförlusten i Vargas-bolaget Stegra från 657 miljoner kronor till drygt två miljarder, enligt bolagets senaste bokslut som Dagen Industri tog del av först av alla. DI gör ingen ingående analys av bokslutet, som publicerades i tidningen innan det var registrerat på Bolagsverket. Inlämnat vid publicering i DI, men inte registrerat så att allmänheten kunnat ta del.
Det vill säga, det långt innan allmänheten hade tillgång till bokslutet trots att Vargas-bolaget satsning berör inte bara Bodens kommun utan även offentliga finanser på nationell och europeisk nivå. Som finansieras med skattemedel.
Till DI menar Henrik Henriksson, vd för Stegra, att
”Om vi hade haft 3 miljarder i förluster hade det varit en positiv signal. Ju mer vi spenderar och ju snabbare det går att allokera ut pengar, desto bättre går projektet”.
DI upprepar i huvudsak de talepunkter Henriksson fått med sig från styrelsen, inklusive styrelsens ordförande Harald Mix, med ett undantag. På finansieringssidan så nämner inte Stegra i någon not eller kommentar att all finansiering gick inte i lås. Men det gör DI.
I maj kunde Di avslöja att staten nekade stålföretaget stöd på 1,65 miljarder kronor från Naturvårdsverket. Henriksson lyfter fram att beslutet var en besvikelse, men känner sig i nuläget inte orolig för projektets framtid. Men ingenting i den not som skulle kunna ge allmänheten ytterligare information om bolagets utveckling.
Relaterat: Så styr Stegra DN:s nyhetsrapportering
Det är annars inte fel att jämföra DI:s återgivning av årsbokslutet med hur Dagens Nyheter presenterade den rapport som Stegra köpte av konsultföretaget Sweco. Ledarsidorna kunde som första media publicera den tidigare sekretessmarkerade rapporten i sin helhet. En rapport som efter publicering fick samfälld och stark kritik från ledande professorer och experter inom området för att vara selektiv och präglades av att vara en partsinlaga vilket Affärsvärlden kunde beskriva.
Relaterat: Stegras Bodenrapport – En repris av Sandvikenrapporten
För Stegra mår inte bra som företag. Ens vid en välvillig läsning av årsbokslutet. Och i denna situation vill bolaget öka takten på utgiftssidan ännu mer.
Lånade pengar – Lånad tid
Stegra bränner idag av en halv miljard kronor i veckan enligt bolagets VD och idag är kassan i praktiken tom, enligt årsbokslutet fanns likvida medel vid årets slut i bolaget för tio veckors drift.
Det innebär att bolaget måste ta av sina kreditgarantier och beviljade lån för att ”utvecklas enligt plan”. Upptagna lån uppgick vid årsskiftet till drygt 8,6 miljarder kronor och bara lånekostnaden uppgick för 2024 till 2,1 miljarder kronor. Av detta är en miljard kostnaden för krediten hos Riksgälden men räntekostnaderna kommer att äta upp bolagets likvididet nu när bolaget måste låna till både färdigställande av stålverket och räntekostnaderna.
Av de lån som bolaget tagit upp skall knappt två miljarder återbetalas inom fem år och ytterligare drygt sju miljarder kronor om mer än fem år.
Konsultkostnaderna uppgick till 1 015 miljoner kronor, d.v.s dryga miljarden. I denna kostnad ligger sannolikt företag som McKinsey som har en stark koppling på personnivå till företagets ägare och ledning. McKinsey var det bolag som var med och utformade den lagstiftning som möjliggjorde AP-fondernas finansiering av det konkursade systerföretaget Northvolt.
Årsredovisningen visar upp ett bolag i mer eller mindre fritt fall och även om det går att läsa ut tillräckligt så ligger det mesta dolt med hänvisning till bolagssekretess. En bolagssekretess som bolaget, och huvudägaren Vargas kan nyttja då Stegra inte är börsnoterat. En börsnotering kräver avsevärt mycket mer transparens än vad bolaget och ägaren vill presentera.
Trots att det ligger i allmänhetens, och inte minst den politiska nivåns intresse att få en så sann bild som möjligt för att undvika en upprepning av Vargasbolaget Northvolts konkurs.
Relaterat Stegra hävdar bestående värden – Ett finansiellt ruinlandskap väntar runt hörnet
Näst Kreugerkraschen var Northvolts konkurs den största i modern svensk historia och placerar sig som den sjätte största i Europa sedan sekelskiftet för över 100 år sedan.
Extramaterial för prenumeranter:
Stegras årsredovisning för 2024.
Vill du ta del av extramaterialet? Bli prenumerant.
Ledarsidorna är beroende av er läsare för vår överlevnad. Då vi är motståndare till det statliga presstödsystemet har vi valt att inte söka detta statsbidrag. Det skulle göra oss beroende av makten vi granskar.
Vi är dock anslutna till det pressetiska systemet samt medlemmar i Publicistklubben.
Som prenumerant och premiumkund har du även tillgång till poddar och hela nyhetsarkivet med över 4 000 artiklar.
Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen som du finner här.
Johan Westerholm
