Svensk försvarsindustri påverkas negativt av regeringens passivitet
Regeringen Kristersson förbereder för närvarande en begränsning av rättsdatabasernas tillgänglighet vilket fått försvarsindustrin att reagera negativt. Säkerhetsarbetet vid för Sverige och Nato kritiska försvarsindustrier kommer påverkas negativt om regeringen inte reagerar på den rättsprocess som för närvarande pågår i EU-domstolen.
Sedan 2018 försökte den tidigare socialdemokratiska regeringen vid två tillfällen införa en grundlagsändring som i praktiken skulle förhindra vanliga medborgares tillgång till annars offentliga rättsliga beslut. Den dåvarande justitieministern Morgan Johansson (S) försökte riksdagsåret 2017/2018 och 2021/2022 att införa begränsningar i grundlagsskyddet för söktjänster om lagöverträdelser. I praktiken ett grundlagsförbud mot företag som Lexbase och andra företag som arbetar med att kategorisera och enkelt tillgängliggöra domstolsbeslut av olika karaktär.
Vid bägge tillfällena föll förslaget i beredande instans, Konstitutionsutskottet. Men innan det föll argumenterade den dåvarande gruppledaren för moderaterna, dagens utrikesminister Tobias Billström (M), hårt för att införa de föreslagna repressiva förändringarna Yttrandefrihetsgrundlagen samt Tryckfrihetsförordningen. Detta repressiva förhållningssätt till universella friheter har inte på något sätt lämnat moderaternas inre krets visar det sig.
Relaterat: Grundlagsändringen: Den sminkade grisen (2021)
Sedan regeringsskiftet 2022 så var det många som bedömde att dessa attacker mot grundlagsstadgade informationsfriheter skulle upphöra. Men förslaget och tankegodset är inte nedlagt utan justitieminister Gunnar Strömmer (M) och regeringen fattade i fjol beslut om de utredningsdirektiv som syftar till att begränsa medborgarnas tillgång till domstolsbeslut. Drivande i frågan skall några av de chefstjänstemän som hans företrädare i ämbetet rekryterade till justitiedepartementet vara.
Relaterat: Regeringen förbereder repressiva mediegrundlagar
Utredaren skall bland annat analysera och ta ställning till om det finns behov av att inskränka grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser och söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden,
Och då frågan rör konflikten mellan GDPR och den svenska yttrandefrihetslagstiftningen samt Tryckfrihetsförordningen har frågan rests i EU-domstolen.
Relaterat Så underlättar regeringen för organiserad brottslighet (2021)
Det är idag omöjligt för regeringen agera i de inhemska juridiska processer som pågår när nu flera tingsrätter har nekat företag som driver rättsdatabaser tillgång till domstolsbeslut. Något som kan leda till att rättsdatabaserna stängs ner.
Däremot så har regeringen en möjlighet att intervenera i EU-domstolen (det aktuella målet C199/24) till förmån för att skydda svenska grundlagar och dess stadgande av offentlighetsprincip och yttrandefrihet.
En påminnelse om denna möjlighet reses i en skrivelse från Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) till justitieminister Gunnar Stömmer. SOFF är en branschförening för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige där bland annat försvarsmaterielkoncernen SAAB ingår. SAAB utgör i och med NATO-inträdet en av försvarsalliansens viktigaste resurser för materielförsörjning. Bland annat utgör flygspaningssystemet Global Eye en strategisk resurs för tidig förvarning.
Rättsdatabaserna används av många av försvarssektorns medlemsföretag för bakgrundskontroller i syfte att undvika olämpliga rekryteringar och kriminell infiltration.
SOFF menar i sin skrivelse till regeringen att det behöver knappast understrykas hur väsentligt detta är för företag inom säkerhets- och försvarsbranschen samt att
Därför är det med stigande oro vi har följt de rättsliga och politiska processer som synes riskera leda fram till att rättsdatabaserna stängs ner. Det skulle kunna få långtgående allvarliga konsekvenser, i synnerhet mot bakgrund av – som det verkar – att risken för kriminell infiltration i företag och organisationer ökar.
Hela SOFF skrivelse som extramaterial
Johan Westerholm
