Vartefter utvecklingen i Iran får omvärldens uppmärksamhet påverkar detta iranier i diasporan eller i exil. I Sverige påverkas de nätverk som tidigare haft en förlåtande hållning till mullorna och förtryckarna i Teheran.

Över hela världen fortsätter det att hållas demonstrationer till stöd för de iranska kvinnornas kamp mot förtrycket. Ett förtryck som de menar är mullornas och männens ”påtvingade paradis”, en term som i praktiken inte har mycket med den gängse bilden av ett paradis.

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av Masih Alinejad (@masih.alinejad)

I Sverige pågår en debatt inom bland annat Socialdemokraterna hur att förhålla sig till den iranska utvecklingen.

S-politikern och den tidigare ministern Ardalan Shekarabi, som själv har iransk bakgrund, har följt läget. Bland annat säger Shekarabi att politiken behöver ses över.

– Sverige har traditionellt sätt haft en aktiv Iranpolitik men det är uppenbart att Iranpolitiken både i Sverige och Europeiska unionen behöver uppdateras eftersom vi har ett nytt läge. Det är landsomfattande protester som håller i sig och regimen använder sig av brutalt våld och då måste Iranpolitiken uppdateras utifrån de behoven, säger Ardalan Shekarabi i P1 Morgon.

Även om Shekarabi inte har haft något som helst formellt ansvar för utvecklingen av den svenska politiken i relation till teokratin Iran har han och det socialdemokratiska exil-iranska klustret varit tongivande i utvecklingen av de bilaterala relationerna tillsammans i det som kommit att bli ett iranskt nätverk.

Relaterat: Därför uttrycker sig Magdalena Andersson så som Kreml önskar

Som rådgivare till såväl den förre utrikesministern Margot Wallström som den tidigare statsministern Stefan Löfven märks flera exil-iranier som inte har kommit till Sverige av flyktingsskäl. Bland annat Alexander Sassan Ahklagi, idag förstesekreterare vid beskickningen i Afghanisatan men efter talibanernas maktövertagande placerad i Stockholm.

Sassan Ahklagis partiinterna karriär inleddes i Föreningen Hjärta, em del av Tro och Solidaritet, där han var ordförande fram tills 2014 och han blev Löfvens politiske rådgivare. Han kom senare att antas till diplomatprogrammet på UD men har även ett år på Teherans universitet med sig. Detta universitet är ett av regimens elit-universitet där det som huvudregel endast är regimlojala studenter som antas.

Relaterat: Därför kommer inte Tro och Solidaritet förändras

En annan i detta nätverk är Pezhman Fivrin, även han med iranskt ursprung. Fivrin är idag verksam som presschef vid Business Sweden men har en bakgrund i regeringen Löfven I samt II. Inledningsvis pressekreterare åt Margot Wallström till att åren  2019-2021 i likhet med Sassan Ahklagi varit utrikespolitisk rådgivare åt statsministern.

Detta nätverk, som även omfattar företrädare utan iranskt ursprung, har varit tongivande eller dominerande i framtagandet av den svenska hållingen och politiken i relation till Teheran sedan 2014. En hållning som i sina ljusaste stunder kunnat definierats som apologetisk.

Sverige har varit drivande för en mjukare hållning till Teheran och en uppluckring av de handelsembargon som har begränsat Irans möjligheter till en expansiv utrikespolitik i regionen.

Relaterat: Svenska forskare tonar ner terrorhotet från Iran