Biskop Åke Bonnier, Svenska kyrkan samt fler lutheranska religiösa företrädare rusar nu ut i debatten till försvar för olika religiösa reliker och symboler. Men med en argumentation som ligger närmare de mer reaktionära romersk-katolska och ortodoxa kyrkornas relikdyrkan än den reform- och upplysningsorienterade tradition som den Svenska kyrkan vilar på. Där reformationen började med bland annat ett bokbål.

Koranbränningen utanför Stockholms moské i förra veckan fortsätter att väcka kraftiga reaktioner internationellt. Även påven har uttryckt sin avsky för händelsen.  Biskopen i Skara stift, Åke Bonnier vill se en utredning om det går att klassa handlingar som Koranbränningar som hets mot folkgrupp.

– Jag tycker att man borde utreda ett förbud mot att bränna eller skända alla typer av heliga skrifter, säger han till SVT.

– Det är ett angrepp inte bara mot det muslimska folket utan mot alla oss troende, säger Åke Bonnier.

Vägrar utveckla tankarna

Ledarsidorna har sökt Åke Bonnier för en intervju för att utveckla sina tankar men han låter hälsa genom Skara stift att ”han ställt upp på så många intervjuer att Ledarsidorna får hålla till godo med det som finns”.

Dessa intervjuer ger dock inte svar på hur Bonnier ställer sig till FN:s demokratiska och politiska rättigheter i allmänhet och till hur den svenska kyrkan utvecklats sedan de ikonoklastiska striderna på 700-talet och i synnerhet separationen från den romersk katolska kyrkan. Separationen som bl.a började med ett bokbål. Som en direkt koppling till de ikonoklastiska striderna 800 år tidigare.

Striden som kom att pågå i flera hundra år är runt frågan är vad som är heligt och vad som har en lägre grad av helighet. 

1300 år gammal av definition om vad som är heligt hotad

Kejsarinnan Irene av Bysans lät anordna det andra konciliet i Nicaea 787, där man beslutade att bilder borde finnas och vördnadsfullt hyllas, även om verklig tillbedjan endast tillkom den gudomliga naturen. I korthet att det gudomliga är heligt, de av människan skapade symbolerna eller relikerna är mindre heliga eller inte heliga alls. Som böcker. Inom striderna finns även avbildningsperspektivet som ligger nära islam. Vad i det heliga eller det heligaste som får avbildas.

Besluten som fattades finns kvar än idag i olika kyrkor. Grekiska kyrkan tillåter till exempel endast målningar av heliga symboler, inte bildstoder, andra kyrkor tolkar besluten något annorlunda. Madeleine Sultan Sjöqvist, doktor i religionssociologi, har fördjupat sig i ämnet på sin blogg.

För detta är en av grundvalarna för den svenska och den lutherska kyrkan. Det heliga ligger inte i böckerna eller i relikerna, det är av människan skapat. Det heliga, som inte får skändas, är Guds väsen. Allt annat är utanpåverk.

Den lutheranska kyrkan grundades med ett bokbål

Detta förhållningssätt och definition om vad som är hemligt manifesterades med det bokbål av katolska heliga skrifter som Martin Luther lät anordna 1520 och som föregicks av hans 95 teser 1517. Luther kom att samma år han anordnade bokbålet att exkommuniceras av Vatikanen och förklarades fredlös året efter.

Men han hade redan satt en boll i rullning.

Kyrkan kom att splittras och med detta inleddes den process som kallas för reformationen som senare kom att ligga till grund för de upplysningsideal som utvecklades under senare delen av 1600-talet och hela 1700-talet. Som ligger till grund för dagens västerländska demokrati.

Det är med andra ord främmande för den Svenska kyrkan att försvara reliker eller religiösa symboler före försvaret av Gud. Och faktum är att det finns öppningar i Koranen för att islam kan tillägna sig ett motsvarande förhållningssätt. 

I totalt ett 30-tal suror, eller Koranverser, lyfter Koranen ansvaret för att reagera på blasfemiska handlingar, eller skändningar, från människan till Allah. Den första suran detta regleras i är sura 6:68, Surah Al-An’am ayat 68, där människan skall överlåta försvaret och straffutmätningen för blasfemiska handlingar till Allah och inte låta sig provoceras eller utsätta sig för fortsatta kränkningar.

Även om det är okänt för Ledarsidorna om det var denna sura som låg till grund för Mahmoud Khalfis uppmaning till församlingsmedlemmarna i Stockholms moské att inte låta sig provoceras utan bara lämna platsen för kränkningen eller om det var något annat så har andra imamer, och hela imam- och shuraråd vilat på denna uppmaning.

Det är av det skälet och tolkningen av dessa suror som Marocko upphävde sin blasfemilagstiftning efter attentatet 2015 mot Charlie Hebdos redaktion i Paris. Det marockanska parlamentet lät tillsammans med Marockos shura-råd göra en grundlig utredning om hur Koranens budskap egentligen skall tolkas och kom fram till att kränka symboler eller Allah inte kan regleras av människan utan att det är Allah eller Gud allena som har denna makt.

Dr Sjöqvist avslutar sin artikel med något som bör föranleda till eftertanke hos inte bara biskop Åke Bonnier utan även andra religionsdebattörer som menar att de har svaret på alla teologiska frågor i denna konflikt:

Det är bra trist att de kristna teologerna inte tar tillfället i akt och påminner folk i allmänhet om de ikonoklastiska striderna och vad de har för konsekvenser för demokrati och yttrande- och religionsfrihet. Så lätt det vore för teologer och präster att påminna om kejsarinnan Irenes teologiska stordåd samt vilka konsekvenser det haft för oss under 1300 år.

Det finns historiska exempel på hur man konstruktivt kan hantera upprorsmakare och de som vill använda ikonoklastiska strider för att flytta fram sina positioner som är långt mycket bättre än att införa hädelselagstiftning i en sekulär demokrati!

…

Om västerländska kyrkor, trots allt, följer efter det politiska beslutet och bestämmer sig för att upphäva kyrkomötet i Niceas beslut (plus de andra kyrkomötena där reglerna inskärptes), kommer detta ha betydelse för många teologiska dogmer och ritualer. Hela gudstjänstlivet måste göras om, lärosatser, psalmer och böner får skrivas om. Förutom att alla medlemmar måste läras om så att de INTE skiljer mellan det heliga i sig och symbolen för det heliga utan ser det som samma sak. Att ändra ett tankemönster som vi kollektivt ärvt från 700-talet kommer att ta generationer att genomföra.