Svenskt stöd för Donald Trump sviktar
Sverigedemokraterna markerar nu avstånd till de amerikanska republikanerna inför höstens presidentval i USA. En ompositionering som sannolikt inte ens kommer bli ett med mikroskop detekterbart hack i kurvan för Donald Trump men är en viktig signal till partiet internt. Att det pågår en omorientering till en position närmare det svenska politiska mittfältet.
Sverigedemokraterna markerar avstånd till presidentkandidaten Donald Trump (R) i en intervju i DN med Mattias Karlsson, partiets internationelle sekreterare.
– Jag är orolig för de signaler som kommit från Trump och republikanerna, att engagemanget för Ukraina inte verkar så starkt som man önskat.
Karlsson menar vidare att Trump bland annat är väldigt osvensk i sitt sätt att vara. Det är en troligen en korrekt analys som Karlsson gör av det republikanska partiets tidigare president och presidentkandidat.
Donald Trump är en amerikansk medborgare som ställer upp i det amerikanska presidentvalet, inte en svensk riksdagsledamot som ställer upp i ett svenskt riksdagsval. Och han var det även 2016 när han vann valet samt 2020 när han förlorade omvalskampanjen. Donald Trump har inte förändrats. På någon avgörande punkt.
Mycket av Donald Trumps utrikespolitik är uttalat isolationistisk kommer spela Kreml i händerna då det kommer innebära en amerikansk reträtt från Europa. Något som Mattias Karlsson (SD) nu efter åtta år börjat sakta inse konsekvenserna av. Trump har inte ändrat politik, han har allltid ansett att USA inte längre skall försvara Europas intressen. Det är först nu som Sverigedemokraterna börjat ta detta, som varit allmänt känt och tillgängligt, till sig.
Partiets tidigare fascination av Trump bygger ändå sannolikt på många av de antipatier som Trump visat olika frihetsreformer. Som t.ex rätten till abort och de rättigheter som mer liberala politiker infört för HBT-kollektivet. Sverigedemokraternas avsky för Pride-rörelsen är i praktiken identiskt med det Donald Trump visar upp, samtidigt finns en fascination av starka ledare.
På samma sätt som partiets ordförande Jimmie Åkesson är större än partiet är idag Donald Trump större än det republikanska partiet på den federala nivån i USA. Det finns sannolikt fler igenkänningsfaktorer än så mellan partierna.
Andra partier som ligger nära, eller beundrar det ledarskap som Donald Trump och republikanerna representerar är Kristdemokraterna, Alternativ för Sverige och Medborgerlig samling.
Kristdemokraterna har sina skäl, skäl som liknar Sverigedemokraternas och som bottnar i ett kompakt abortmotstånd i Bibelbältet i Jönköpings och Kronobergs län samt till del runt Uppsala. Och även om partiledaren Ebba Busch, som delar församlingsbakgrund från Livets Ord i Uppsala med schlagerartisten Carola Häggkvist och har i likhet med Häggkvist kunnat accepteras av HBT-rörelsen så finns samma antipatier mot sexuell frihet inom partiet som inom Sverigedemokraterna.
Alternativ för Sveriges sympatier för Donald Trump skiljer sig något men det finns gemensamma beröringspunkter. Dels det nationalistiska draget, motståndet mot allt som inte är detsamma som en nationell majoritetskultur men även sympatierna för den politik som Vladimir Putin och Kreml representerar.
Medborgerlig Samling är det parti som kanske är mest likt Republikanerna med sin principiella syn på bland annat vapenfrågan och den minimalistiska staten. Där de menar att Sverige har en för strikt reglering av jakt- och sportskyttar. Andra områden som förenar partierna är synen på individuell frihet och ansvar som ska gå före ett kollektivs intresse.
Men vare sig Sverigedemokraternas, Alternativ för Sveriges eller Medborgerlig Samlings eventuella officiella stöd kommer avgöra det amerikanska presidentvalet. Då det absoluta flertalet av dessa partiers medlemmar inte har rösträtt i amerikanska val kommer bland annat Mattias Karlssons sviktande stöd för republikanerna ens ge ett detekterbart hack i kurvan för Donald Trump.
Desto viktigare är signalen till de egna medlemmarna och sympatisörerna. Att Sverigedemokraterna tar ett litet, men märkbart, steg in mot den politiska mittfåran i svensk politik och bort från den historiskt mer Kreml-vänliga positionen. I praktiken samtliga försvarspolitiska talespersoner fram till och med Roger Richthoff återfinns idag i ett Kreml-lojalt kluster.
Ett steg som inte kommer uppskattas av partiets rötter och ”Alte kameraden” som vill se en fortsatt Kreml-orienterad politik med Swexit och ett lämnande av försvarsalliansen Nato.
Ett försvagat Nato är konsekvenserna av republikanernas politik och ingenting som Donald Trump heller någonsin har hymlat med sedan den amerikanska valrörelsen 2016 och som samtliga de svenska stödpartier till det amerikanska republikanska partiet rimligen bör ha varit insatta i.