Trots stödpaketen till Ukraina ökar pressen på Zelensky

Ukrainas president Volodymyr Zelensky
  • Måndag 22 apr 2024 2024-04-22
E-post

Det svenska stödet till Ukraina är starkt och Ukraina stärktes ytterligare med helgens besked om att USA går in med sitt största stödpaket någonsin. Trots detta starka stöd står kriget, som oprovocerat inleddes av ett expansionistiskt Ryssland, idag och väger. Signalerna till Ukrainas president Zelensky blir allt tydligare från främst den europeiska opinionen trots insikten om att Ukrainas krig är Europas krig.

Efter att ha blockerats av delar av det republikanska partiet har USA:s representanthus röstat ja till ett stödpaket om 61 miljarder USD till Ukraina. Samtliga ledamöter från Demokraterna röstade ja är såpass splittrade att förslaget kunde gå igenom. Hälften av Republikanerna är för och hälften emot att fortsätta stödja Ukraina. Stödpaketet är en del av ett större paket om 95 miljarder USD som även inkluderar Israel samt ytterligare restriktioner mot den kinesiska plattformen TikTok rapporterar bland annat AP News.

Beskedet togs emot med glädje i Kiev och Ukrainas president Volodymyr Zelensky menade att det nu fanns en öppning för seger.

Relaterat: Rysk-ortodoxa kyrkan: Kriget i Ukraina är bögarnas fel

Det svenska stödet till Ukraina är starkt och Ukraina stärktes ytterligare med helgens besked om att USA går in med sitt största stödpaket någonsin. Trots detta starka stöd står kriget, som oprovocerat inleddes av ett expansionistiskt Ryssland, idag och väger. 

Författaren David Lagercrantz, kolumnist i Expressen, menar att

Ryssland sår rädsla och myter om sin egen styrka för att få oss att tveka om det är värt att hjälpa Ukraina, som just nu befinner sig i sitt värsta läge under kriget. Det självklara svaret är att också Sverige och EU och inte bara USA, mångdubblar det militära biståndet, och skickar dit Jas-plan och luftvärnssystem innan säkerhetsläget försämras ytterligare. Det är en skam om vi låter oss skrämmas av falska narrativ. Ryssland hotar inte av styrka – utan av svaghet.

Frågan är dock om övriga Europa delar Lagercrantz övertygelse och vad som kommer att ske om effekterna av de nu aviserade stödpaketen uteblir.

Relaterat: Utblick Ukraina – den starkes rätt

EU-parlamentets enhet för bevakning av den allmänna opinionen har sammanställt en rad nya undersökningar från hela EU och utanför EU som ger en indikation på i hur medborgarna ser Rysslands krig mot Ukraina samt dess följder. Dessa undersökningar har löpande publicerats mellan den 8 december 2023 och 21 februari 2024. Resultaten är baserade på åtta undersökningar i flera länder samt på undersökningar genomförda i Österrike, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Italien, Lettland, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige.

EU:s stöd till Ukraina två år in i kriget  fortsätter det att vara brett vad avser humanitärt bistånd (stöds av 89 % av EU-medborgare), välkomnande av flyktingar (84 %), sanktioner mot Ryssland (72 %) och ekonomiskt stöd för Ukraina (72 %). 

Men under de senaste två åren har stödet minskat jämfört med våren 2022, precis efter att fientligheterna inleddes. 

Det humanitära stödet bibehåller det högsta stödet och minskar med endast marginellt med tre procentenheter. Stöd till finansiellt och militärt biståndet har minskat med nio procentenheter respektive åtta procentenheter 

Ökad skepsis över tid pressar Zelensky

Nedbrutet på landnivå ökar skepsisen i Tyskland till ekonomiskt stöd, där 41 procent anser att det är överdrivet och 80 procent tvivlar på EU:s förmåga att kompensera för eventuell minskning av det amerikanska biståndet till Ukraina. Majoriteten av ungrarna motsätter sig ytterligare ekonomiskt stöd för Ukraina, med 69 % mot fler EU-bidrag tills Ungerns får tillgång till de medel som EU blockerat för landet sedan tidigare. Även i Italien börjar stödet för kriget svikta. Även om 40 procent av italienarna ställer sig bakom Ukraina förhåller sig majoriteten (51 %) neutrala.

Italienska respondenter var splittrade i förslaget att skicka mer militärt bistånd till Ukraina, med 57 % för och 42 % emot, se källa. Åsikter i Ungern visar på ett ännu svagare stöd, 74 % motsätter sig idén om att EU:s medlemsstater ska tillhandahålla ytterligare finansiering för militär utrustning till Ukraina, medan endast 22% finner det acceptabelt. En ökande andel av den franska väljarkåren ställer sig allt mer tveksamma till Ukraina-biståndet. Runt 39 procent vill att det ska minska eller upphöra helt.

Åsikterna i USA är också de splittrade, med 22 procent för en ökning av militärt bistånd mot 28 procent för en minskning samt 27 procent som förespråkar ett bibehållande av den nuvarande nivån. Andelen av amerikanska väljare som säger att USA ger för mycket stöd till Ukraina har dock stadigt vuxit över krigets gång, särskilt bland republikaner,

Det sviktande stödet i främst Italien och Tyskland styrks av den svaga försvarsviljan som Gallup International kunde konstatera i sin årliga undersökning ”End of Year”. Endast 14 procent av italienarna och 23 procent av tyskarna är beredda att försvara sitt eget land, att då finansiera ett annat lands krig mot en infasionsmakt som Ryssland ter sig därmed långsökt. För Sverige är siffran 43 procent som är villiga att försvara sitt land.

Relaterat: Mörka moln vid horisonten – Den europeiska försvarsviljan sviktar

Trots de största stödpaketen någonsin till Ukraina så hopar sig molnen över Europa och inte minst ökar pressen på Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Vid en första anblick ser stödet ut att vara kompakt men rörelser i opinionen, framför allt i Frankrike, Italien och Tyskland och inte minst i USA tyder på att detta stöd kan förändras snabbt om inte Zelensky börjar leverera resultat.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se