I september presenterade opinionsföretaget Demoskop en opinionsundersökning som visade på ett kraftigt ökat stöd för en svensk anslutning till Euron. Men på goda grunder bör denna kunna ifrågasättas då den så kraftigt avviker från andra motsvarande mätningar inom samma huvudperiod. Det är inte heller rimligt att stödet för en ökad överstatlighet skulle öka på ett för väljarna komplext område samtidigt som centrifugalkrafterna och skepsisen mot EU ökar på andra.

Artikeln som ljudfil finner du här på Soundcloud.

I regeringsunderlaget driver Liberalerna och delar av Moderaterna hårt frågan om en anslutning till Euron. Inte minst på finansdepartementet är den aktuell. Inom regeringen argumenterar fler och fler ministrar, inte bara Johan Pehrson (L) hårt för en snabb anslutning till den gemensamma valutan. 

Pehrson har stöd från bland annat SEB och kända finansmän som Christer Gardell, grundare till Cevian Capital som menar att kronan är att betrakta som en ”skitvaluta”. Gardell anser att Sverige måste ansluta sig till Euron för att inte hamna i EU:s bottenskikt tillsammans med Bulgarien och Rumänien.

Förutom affärsbankerna och finansmän som Gardell som förespråkare för ett snabbt inträde till fullt medlemskap i valutaunionen märks även Kreabs grundare ”Peje” Emilsson bland de som skulle tjäna på en sådan utveckling. Emilsson har även grundat opinonsmätningsföretaget Demoskop 1989. Demoskop slogs 2019 samman med Inizio.

Demoskop är aktuella med en från september för affärsbanken SEB beställd undersökning om svenska folkets inställning till den gemensamma valutan. 

Svenskarnas motstånd mot euron fortsätter minska menar SEB och Demoskop. Euromätningen visar att en folkomröstning idag skulle ge ”nej till euron” 42 procent och ”ja till euron” 34 procent. Det innebär att ”nej-sidans” försprång krympt påtagligt från 19 procentenheter i SCB:s mätning i maj till bara 8 procentenheter idag. Dramatiken i förändringen skulle finnas i hushållens ökade räntekostnader och den stigande inflationen. 

Demoskops mätning på uppdrag av SEB genomfördes under perioden 29 augusti-5 september. De intervjuade 1 012 personer som fick frågan: ”Om vi idag skulle ha folkomröstning om att ersätta kronan som valuta, skulle du då rösta Ja eller Nej till att införa euron som valuta i Sverige”?

Kraftig – och oförklarlig – avvikelse

Demoskops mätning avviker kraftigt från SCB och Novus motsvarande. Det är enligt Novus en fortsatt en majoritet, 51%, som är emot att införa euron i Sverige – trots en minskning från 59 procent i mars. 31 procent är emot ett införande och 18 procent vet inte. Novus siffror visar i jämförelse med maj-mätning SCB ingen, eller knappt mätbara, förändringar i opinionen.

Och då stödet för den gemensamma valutan är intimt förknippad med stödet för det svenska medlemskapet samt inte minst hur EU hanterar olika frågor finns det goda grunder att anta att det i Demoskops mätningar funnits felfaktorer av något slag.

Euro-debatten drivs främst av aktörer som har något att tjäna på att Sverige överger den svenska kronan. För vanliga hushåll är en anslutning idag en ren förlustaffär med den svaga kronan och det höga svenska ränteläget parat med den höga svenska inflationen.

Jonas A Eriksson på tidskriften Kvartal ett exempel är en av de journalister som i media driver den kraftigaste opinionen i en journalistisk inramning för en anslutning. Kvartal är nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset, i kategorin ”Årets tidskrift populärpress”.

En anslutning till Euron är dock ingen garanti för att inflationen ska sjunka och lätta på bördan för vanliga inkomsttagare. Tvärtom finns det stora osäkerheter och skillnader mellan Euro-länderna. I Tyskland är inflationen idag 4,5 procent, hälften av den svenska samtidigt som inflationen i Frankrike ligger på fyra procent och den belgiska på 2,39. Samtliga länder är Euro-länder.

SEB med sina storkunder är de som idag driver på debatten och opinionen om en anslutning till Euron, inte vanliga väljare. För den senaste tiden har till exempel frågan om chat control dominerat debatten bland vanliga väljare på ett helt annat sätt än den om Euron. En fråga som storbanker och starka kapitalägare är mindre intresserade av.

Integritet engagerar mer än Euron

Även om 74 procent av svenska väljare inte hört talas om Chat Control är motståndet kompakt. Var tredje (32 procent) svensk anser att det är ett mycket dåligt förslag. Endast 13 procent anser att det är ett mycket bra förslag efter att de fått en kort sammanfattning av förslaget beskrivet för sig. 51 procent av svenskarna anser att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag.

På en mer generellt fråga från Novus om integritet anser 35 procent av svenskarna att deras integritet är mycket viktig för dem och vill inte att myndigheter och internetleverantörer skall kunna se vad man skriver eller sparar för filer. 72 procent anser det helt eller delvis. Så det är ett överväldigande stor majoritet för att man skall få ha sin integritet i fred och därmed en minskad överstatlighet i den privata sfären.

Förslaget om Chat Control togs fram i maj 2022 av EU-kommissionären Ylva Johansson (S). Genom att ge myndigheter tillåtelse att skanna igenom privata meddelanden ska förordningen göra det lättare att spåra sexualbrott mot barn, det som kallas för CSAM (child sexual abuse material).

Förslaget ses av motståndare som ett övertramp på den personliga integriteten och har fått kritik för att sakna klarhet kring vilka appar och tjänster övervakningen skulle gälla.

Ylva Johansson har under lagstiftningsarbetet samarbetat med företaget Thorn, en av de privta aktörer som utvecklat en programvara för just övervakning av privat kommunikation, I en granskning gjord av Balkan Insight, som publicerats i bland annat franska Le Monde och tyska Die Zeit, kunde avslöja en tät kontakt mellan Ylva Johansson och Thorn. Mailväxlingen mellan Johansson och Thorns VD Julie Cordua vittnar om ett tätt samarbete i att få fram lagförslaget.

Bara dagarna innan förslaget lades fram av komissionen uppmanade Johansson Cordua att fortsätta sin kampanj för att få igenom förslaget.

Mailkonversationen, en begränsad del, lämnades ut först efter omfattande arbete från EU-ombudsmannen för att till slut få EU-kommissionen att släppa delar av den. Den konversation som kunde publiceras vittnar om ett nära samarbete mellan Johansson och en av de parter som har mest att vinna kommersiellt på att Chat Control införs.

Den starkaste förespråkaren för Chat Control i parlamentet – den tidigare vice talmannen och grekiske EU-parlamentarikern Eva Kaili har varit en av Johanssons viktigaste samarbetspartners. Kaili greps den 9 december 2022av den belgiska federala polisen efter en utredning om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. I februari i år förlorade Kaili sin åtalsimmunitet, något som hon bestrider och överklagade nyligen.

Denna form av händelser och ”affärer” påverkar opinionen minst lika mycket som räntor och annat i synen på EU och Euron. För varje korruptionsskandal eller impopulärt lagförslag rör sig inte sällan opinionen mot krav inte bara på mindre överstatlighet utan även mot att lämna EU. I frågan om Chat Control finns bägge komponenterna som förstärker varandra.

Och det säger sig självt;

Sverige kan inte samtidigt ansluta sig till Euron och sedan lämna EU.

En omöjlig ekvation. Som EU- och Euroanhängarna inte alltid tycks förstå. Allra minst inom Liberalerna och de varmaste moderata anhängarna på finansdepartementet och utrikesdepartementet.

Vad och vem var det Demoskop mätte?

SEB:s Robert Bergqvist, som är den som frontar Demoskops rapport, är dock medveten om att opinionen inte är stabil. Långt ifrån. Bergqvist menar att ett nytt eurobeslut behöver väga den ekonomiska vågskålen mot den politiska och det är en långtifrån enkel analys att göra eller ett enkelt beslut att fatta. Under ytan anas en insikt om hur skör situationen är för ens ett fortsatt stöd till medlemskapet i EU.

Han inser även realismen i ett mer vardagsnära perspektiv; att en svag krona är ett dåligt argument för att genomföra ett valutabyte. Förlorarna är vanliga människor – inte storbanker och andra kapitalägare som kan optimera sina portföljer för maximal avkastning med hjälp av olika finansiella instrument.

Så frågan är egentligen – vad var det som gjorde att Demoskop att så kraftigt avvek från övriga opinionsinstitut i en fråga som inte debatteras? Är undersökningen istället ett medvetet inslag i debatten? 

För ett resultat av debatten om en svensk anslutning till den gemensamma valutan, som idag är en icke-debatt utanför storbankernas styrelserum kan den omöjligen vara.