Vargasbolagen – Kunglig glans över misslyckade projekt
Stöden till företag har ökat dramatiskt under de senaste decennierna och är något som helt borde upphöra menar Skattebetalarnas förenings ledning. De efterlyser obligatoriska krav på ökad transparens från bolagen som idag, visar bland annat Ledarsidornas olika granskningar dessutom i flera fall åker snålskjuts på samhällsinstitutioner som i normala fall annars förknippas med tradition och kvalitet. Och där det finns uppenbara särintressen som gynnats.
Svensk industripolitik kostar skattebetalarna minst 50 miljarder kronor per år – utan att skapa långsiktiga värden. Det menar Christian Ekström, vd Skattebetalarna och Erik Bengtzboe, chefsekonom Skattebetalarna i en debattartikel i Dagens Industri. De pekar på de erfarenheter som rimligen bör kunna dras efter Vargasföretaget Northvolts misslyckade satsning. Att denna bara är bara toppen av ett isberg.
Stöden till företag har ökat dramatiskt under de senaste decennierna och är något som helt borde upphöra. Den svenska industripolitiken kostar minst 50 miljarder skattekronor varje år utan att skapa något betydande värde.
De lämnar flera konkreta förslag på en offentligt publicerad obligatorisk form av investeringsprospekt som måste avkrävas de bolag och entreprenörer som gör anspråk på offentliga medel i likhet med Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz satsningar genom investmentbolaget Vargas. Till denna företagsgrupp kan även bolagen Syre och Aira räknas.
De konkreta kraven är redovisning av
- Ägarstruktur och representation; Fullständig redovisning av ägare, optionsavtal, lobbyister och rådgivare.
- Ledning och styrning; Presentation av styrelse och ledning, inklusive CV och ersättningar.
- Jävsanalys; Identifiering av intressekonflikter och potentiella jävssituationer.
- Samhällsekonomisk konsekvensanalys; Redovisning av projektets förväntade nytta för samhället, med tydliga antaganden.
- Ekonomisk plan och uppföljning; Mätbara mål, uppföljningskriterier och utvärderingsmetodik.
Hade denna struktur och princip tillämpats hade mycket av det som först i efterhand uppenbarats av olika medier och då med märkbar irritation från Vargasgruppen. Det kan inte olika former av delikatessjäv som uppstått genom nätverk och vänskapspriser på aktier och aktieoptioner bidragit till en omfattande spridning av mjuk korruption. Där långt ifrån allt är i juridisk mening klandervärt men tveksamt ur etiska perspektiv och som bidrar till att urholka förtroendet och inte minst respekten för olika samhällsinstutitioner och symboler.
Kunglig glans över havererade projekt
Ett sådant exempel är Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och dess förtjänstmedalj i guld som bidragit till att skapa stjärnglans och en officiell legitimitet åt Vargasgruppens olika mer eller mindre havererade projekt.
Det bör inte anses vara som av en slump som akademin, som årligen delar ut sina medaljer i samband med sin högtidliga sammankomst med statschefen, HMK Carl XVI Gustaf, som värd utsett företrädare för Vargasgruppen tre år i rad.
2022 erhöll Peter Carlsson, Northvolts dåvarande VD och grundare IVA:s guldmedalj.
2023 erhöll Annica Bresky IVA:s guldmedal. Bresky är styrelseledamot i Vargasgruppens stålföretag Stegra.
2024 erhöll Bo Normark densamma. Normark är aktieägare i bland annat Stegra samt även en nyckelroll i EIT Innovation Strategy, det EU-organ som bereder eller fungerar som en remissinstans för Europeiska Investeringsbanken inför beviljandet av krediter.
Ett vitsordande från EU-organet EIT Innoenergy är en förutsättning för att EIB. Såväl Northvolt som Stegra har kunnat uppbära medel från banken, beviljade under den tidigare näringsmininstern Thomas Östros(S) som vice ordförande förbanken. En kontakt som möjliggjordes av Östros partikamrat och tidigare kollega, den tidigare näringsministern Anders Sundström (S). Även Sundström har kunnat tilldelas en medarbetaraktier i Vargasbolagen till förmånliga villkor i tidigt skede.
Med krav på en öppen redovisning av dessa uppgifter från början hade allmänheten bättre kunnat värdera värdet av investeringen och i vilken omfattning som bolagen haft en seriös ambition att skapa värden för andra än sig själva.
Johan Westerholm
