Vargasbolagen överlever inte utan bidrag

  • Torsdag 23 okt 2025 2025-10-23
E-post

Parallellt med den pågående finansieringsrundan har stålföretaget Stegra ansökt om ytterligare statsbidrag. Vargasgruppen, med bolagen Stegra och Northvolt med finansmannen Harald Mix som huvudägare intar därmed platsen som den företagsgrupp som erhållit mest direkta och indirekta offentligt finansierat stöd i modern tid. På en sammantagen nivå som motsvarar vad hela det svenska rättsväsendet kostar under ett år.

Parallellt med den pågående finansieringsrundan väntar Stegra svar från Energimyndigheten i en ansökan om statligt stöd på totalt strax över två miljarder kronor över flera år. Det rapporterar Dagens Nyheter.

”Ytterligare statsstöd skulle inte bara ha en direkt finansiell betydelse, utan också skapa en stark stimulanseffekt”, skrev Stegra i ett svar till myndigheten nyligen.

Ansökan om bidraget sammanfaller med bolagets hastigt uppkomna finansieringsbehov. Så sent som under sommaren försäkrade Stegras VD Henrik Henriksson att bolaget var fullfinansierat i dess första fas samt att det fanns en buffert på c.a 30 miljarder kronor. Senare kom Henriksson att meddela att bolaget just då förbrukade en två miljarder i månaden och att han önskade att de kunde öka takten till tre miljarder i månaden. Att de då kunde visa att de var på rätt väg.

Henrikssons ambitioner lyckades och Financial Times kunde i förra veckan rapportera om att bolaget nått detta mål samt att det då endast fanns kvar medel för 1,7 månaders ytterligare drift.

Inga besked gavs dock om vart de 30 miljarderna i buffert tagit vägen förutom i generella termer såsom ökade kostnader och inflation. Det vill säga, sedan i juli har bolaget haft extra kostnader på 10 miljarder kronor per månad som inte kommunicerats ens på de kapitalmarknadsdagar som genomfördes under sensommaren.

Med nuvarande förbrukningstakt av likvida medel kommer dock inte de aviserade 10 miljarderna i kapitalbehov täcka tiden fram till produktionsstart. Produktionsstarten sköts samtidigt som rundan inleddes fram till första kvartalet 2027.

Den uppkomna situationen innebar att Stegras ordförande och huvudägare i finansbolaget Vargas avgick under måndagseftermiddagen. Mix uppges vara på resande fot.  Hans resa bekräftas också av Maria Stern, presskontakt på PA-företaget Bellbird för Harald Mix investmentbolag Vargas.

Men med den innevarande finansieringsrundans 10 miljarder samt de två miljarderna  i eventuellt bidrag från Energimyndigheten oräknade är volymen på offentlig, eller offentligt garanterad finansiering inte obetydlig.

Vargasbolagen största mottagare av bidrag och subventioner

I direkta och indirekta statsstöd i form av bidrag, lån, lånegarantier uppgår bara Stegras offentliga finansiering till mellan 25 och 30 miljarder kronor. Osäkerheten ligger bland annat i hur mycket som Riksgälden betalat ut i kreditgaranti. Stegras kreditgaranti via Riksgälden är en av de största som utfärdats om 13 miljarder kronor.

Läggs rest aktiekapital och den indirekta finansiering som sker från kommunerna till, bland annat har Luleå förbundit sig att delfinansiera hamnutbyggnaden som bolaget kräver om fem miljarder kronor (som Luleå kommer tvingas låna till). Boden är även det en kommun som finansierat infrastruktur som bolaget krävt.

För att möta bolagets krav har Bodens kommun 20-dubblat sin skuld till att nu vara på 1,6 miljarder kronor.

Det är inte fel att dra slutsatsen att Stegra erhållit ett offentligt stöd som motsvarar samma nivå som den svenska medlemsavgiften till EU, eller 46 miljarder kronor.

AI-genererad tabell men som är manuellt kvalitetssäkrad.

Läggs systerföretaget, det konkursade företaget Northvolt till hamnar den totala offentliga finansieringen av Harald Mix bolag på samma nivå och med samma indirekta stöd på den kommunala och regionala nivå nås en nivå som hela det svenska rättsväsendet, det vill säga polis, åklagare, domstolar samt kriminalvård kostar under ett år.

AI-genererad tabell, manuellt kvalitetssäkrad

Eller 86 miljarder kronor.

Ett tredje jämförelseobjekt är vad ett nytt fullstort kärnkraftverk kostar. Ett exempel är det nyligen driftsatta finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 som uppges ha kostat motsvarande 100 miljarder kronor med reservation för växelkursförändringar. 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se