“Westerholm Poll of polls”

Free image licensed under Attribution CC-BY 2.0; 2.5; 3.0; and 4.0; and Attribution Share Alike CC-BY-SA 2.0; 2.5; 3.0; and 4.0;
  • Fredag 8 mar 2024 2024-03-08
E-post 86

 Idag lanseras Ledarsidornas “Westerholm poll of polls” som ett led i att både bredda nyhetsbevakningen men även gå mer på djupet i analyser av väljaropinionen. Dels hur opinionen som sådan utvecklas men kanske framför allt de bolag och de metoder som för andras räkning mäter väljaropinionen.

”Westerholm poll of polls” baseras på de fyra väljarbarometrar, Indikator, Ipsos, Novus och Verian (tidigare Kantar) som använder sig av metoder med vetenskapligt stöd samt verifierbara källor och därmed metodmässigt är jämförbara. Varje månad innebär det att Ledarsidornas väljarbarometer, eller ”Westerholm Poll of polls” bygger på ett sammanvägt resultat av c.a 10 000 intervjuer.

Dessa metoder bygger på slumpmässiga riksrepresentativa urval dragna ur folkbokföringsregistret. Det är med andra ord omöjligt ur såväl ett vetenskapligt som ur ett etiskt perspektiv lägga in Demoskops väljarbarometer som bygger på slumpmässiga dragningar ur Inizio-panelen. Inizio-panelen är en självrekryterad panel som rekryterar respondenterna från artiklar i Aftonbladets och SvD nätupplagor. Genom vägningar och kompensationer menar Demoskop att de kan göra populationsuppskattningar och därmed att mätningarna är landsrepresentativa.

Demoskops Inizio-panel saknar verifikationssystem för att säkerställa att det finns en faktisk person som stämmer överens med den uppgivna demografiska profilen samt gallrar inte heller ut misstänkta fiktiva personer ur panelen enligt tidigare besked från analyschefen Johan Martinsson.

Demoskop är dock utan tvivel det bolag som lyckats bäst av de som använder sig av självrekryterade paneler och Ledarsidornas sammanvägning av mätningar kommer varje månad ställas mot Demoskops motsvarande. Demoskop, likt de övriga valda bolagen kom nära 2022 års valresultat i mätningen veckorna innan. Demoskop kom närmast men de andra låg inom felmarginalen.

Ledarsidornas ambition är att löpande vara så transparenta som möjligt i varje månads publicering. Men trots de i grunden vetenskapligt baserade metoderna finns det några felkällor som kan ge en form av bias, eller systemfel i resultaten.  

Ett naturligt sådant fel som kan fortplanta sig är om någon av de fyra mätningar som valts har någon form av tillfälligt eller permanent systemfel i sig. Ett sådant kan vara det som kallas ”brus” i panelen. Att just den månadens dragning inte träffar rätt. Enstaka inslag kompenseras i sådana fall av att de tre andra valda panelerna fångat opinionen mer rättvisande den enskilda månaden. Ett annat är avrundningsfel men sannolikt tar de enskilda små fel som finns ut varandra.

En annan av de felkällor som ligger i Ledarsidornas modell är att mätperioderna skiljer sig åt bland de fyra utvalda. Det kan därför vara svårt att identifiera med säkerhet hur enskilda händelser fått opinionen att momentant flytta sig. Att stora grupper väljare över natt fått ett ”Jimmie-moment” och flyttat sig från ett parti till ett annat i grupp. Sådana rörelser är dock ovanliga då opinionen historiskt rör sig långsamt.

De månader som redovisas inledningsvis i detalj med kommentarer är januari och februari 2024.

Ingående mätningar

Indikator Opinion för Ekot riktade sig till ett slumpmässigt urval av 6831  röstberättigade svenskar över 18 år. Under perioden 4/2 2024 till 26/2 2024 samlades 2413 svar in. Svar insamlades via en kort postal enkät. Svarspersonerna hade också alternativet att svara via webben eller ringa in och besvara undersökningen via telefon. 

Ipsos har under perioden 13–25 februari intervjuat 1 623 röstberättigade väljare, varav 353 via talad telefoni, 606 har svarat via SMS-länk och 664 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Novus väljarbarometer för februari 2024 genomfördes under perioden 22 januari – 18 februari 2024. Totalt besvarade 2324 röstberättigade svenskar i åldern 18 år och uppåt utan övre åldersgräns undersökningen. Resultatet är efterstratifierat på kön, ålder, utbildning, region och valt parti i riksdagsvalet 2022.

Verians väljarbarometer baseras på 3 000 genomförda intervjuer med personer i Sifo-panelen – en panel som rekryteras via slumpmässiga riksrepresentativa urval. De svarande kontrolleras så att de är representativa för olika demografiska grupper som kön, ålder, region, utbildning och partisympati i föregående val. Mars månads väljarbarometer genomfördes under dessa datum: 19 februari – 3 mars

Totalt ingår för januari 10 300 intervjuer och för februari 9360 intervjuer från de fyra instituten i “Westerholm Poll of polls”.

Demoskops mätning inom ramen för Inizio-panelen som bolaget menar speglar svenska folket omfattar 2 473 intervjuer under perioden 27 januari till 11 februari 2024. Målgruppen var allmänheten 18 – 79 år och exkluderade med andra ord 600 000 röstberättigade svenska medborgare ur målgruppen för mätningen.

Resultat

Under sista kvartalet 2023 och till och med januari ligger de fyra bolagen samlade kring samma resultat som en sammanvägning av de inbördes resultaten visar. Det skiljer maximalt en procentenhet för de stora partierna och mindre än så för de små.

Westerholm Poll of polls

Liberalerna är det parti som ser ut att ha permanent placerat sig på ett långt avstånd från riksdagsspärren och skall en återhämtning ske till ”säker mark” måste trenden brytas inom 2024 med tanke på hur trög opinionen är i normalfallet. Partiet närmar sig den nivå om knappt två procent väljarstöd som stödet från kärnväljare utgör. I januari sammanvägda mätning hamnar partiet på 3,15 procent, i februari på 2,99 procent, Erik Ullenhag redovisade under sin tid som partisekreterare att det är den nivå partiet räknar med ha som kärnväljare, dvs sådana som om de väl röstar kommer rösta på partiet i praktiken oavsett politik och företrädare.

På denna låga nivå är det tveksamt om partiet kan räkna med stödröster från främst Moderaterna som för sin egen självbild inte kan läcka väljare om de vill återta positionen som Sveriges näst största parti.

Sverigedemokraterna ligger stadigt kring 21 procent väljarstöd och det med god marginal, i praktiken ett helt liberalt parti ner till Moderaterna som dock gått fram i februarimätningen till dryga 19 procent.

Kristdemokraterna har även de fastnat under riksdagsspärren men är långt ifrån lika illa ute som Liberalerna. Januari månad landar de på 3,6 procent och i februari på 3,5 procent. Turbulensen kring partiet har inte på något sätt påverkat väljarstödet i någon riktning vilket i sig visar hur trögt opinionen rör sig. Lika lite som partiet påverkats negativt av turerna kring Sara Skyttedal, lika lite har rekryteringen av Alice Teodorescu Måwe satt avtryck i någon av mätningarna.

Inom oppositionen ser det dock annorlunda ut.

Centerpartiet landar i spannet 4,3 – 4,5 procent och den ”Muharrem-effekt” som partiet kanske hoppades på har istället resulterat i ett permanent tapp till en nivå i obehaglig anslutning till riksdagsspärren. Januari månad hamnar partiet på 4,5 respektive 4,3 för februari. Miljöpartiet redovisar i praktiken motsvarande stöd; 4,4 respektive 4,3 procent för januari respektive februari.

Men för Socialdemokraterna ser det annorlunda ut. I januari månads sammanvägda resultat är de fyra traditionella instituten samlade kring det sammanvägda resultatet på 35,6 men tappar ner till 34,9 procent i februari. Tappet beror främst på att partiet i Verians mätning minskar med ca två procent. Verians mätning drar ner S sammanvägda resultat med 0,7 procent i jämförelse med januari. Verian menar att S tapp är statistiskt säkerställt.

Räknas Verian bort så blir resultatet annars att S ligger stilla.

En förklaring kan vara, då Verian ligger senare än de andra i perioden, att den negativa publicitet som partiet fått i samband med riksdagsledamoten Jamal el Haj och partiordföranden Magdalena Anderssons ifrågasättande av opinionsbildaren Henrik Jönsson slår igenom. Skulle så vara fallet kommer det i sådana fall visa sig i nästa månads sammanvägda mätning.

Det vill säga under förutsättning att motsvarande väljarförluster för S bli synliga i de tre övriga bolagens redovisningar.

Bias, oro eller brus?

Demoskops mätning för perioden januari- februari , men även en tid tillbaka, sticker ut. De värderar stödet till V avsevärt mycket lägre än övriga institut samt stödet till S på motsvarande sätt avsevärt högre i den sammanvägda mätningen. Bryts Verian ut ur det sammanvägda resultatet för februari som enskild mätning och ställs mot Demoskop motsvarande skiljer tre procentenheter. Något som endast har två rimliga förklaringar:

Antingen har Verian en tillfällig enstaka störning i februarimätningen, s.k brus, eller så finns det en politisk bias i Demoskops Inizio-panel. En svårighet att fånga ett representativt urval för S och V sympatisörer ur Aftonbladets och SvD nyhetskonsumenter. De medier som Demoskop / Inizio rekryterar ur. Dock har Demoskop avvikelse legat konstant under några månader vilket skulle kunna tyda på någon form av bias i Inizio-panelen. 

Detta senare bör anses vara mer sannolikt än att de övriga, som alla använder sig av verifierbara källor, såsom folkbokföringsregistret, skulle provocera fram eller drabbas av mer eller mindre identiska systemfel samtidigt. 

En tredje förklaring, om Verians och Demoskops avvikelser från de övriga vägs samman är tecken på att det råder ett instabilt och oroligt läge i hela väljaropinionen.

Inga sådana tecken finns i de övriga institutens mätningar som skulle föranleda en sådan analys.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se