Yttrandefrihetens krock: När värderingar möts
Skandinavien är världsledande när det gäller yttrandefrihet. Trots att Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet så finns det tecken på att denna frihet upplevs som hotad av många inom akademin där oro för censur, självcensur och politisk inblandning påverkar forskarnas vilja att uttrycka sig fritt. Det menar Edward Nordén, Medborgerlig Samling.
Skandinavien är världsledande när det gäller yttrandefrihet. Undersökningar som The Future of Free Speech Index visar att Norge, Danmark och Sverige konsekvent hamnar i topp när befolkningen tillfrågas om de stödjer rätten att uttrycka åsikter, även obekväma sådana. Svenskar är mer positiva till yttrandefriheten än vad amerikaner är. I andra änden av skalan finns flera muslimska länder, där stödet för yttrandefrihet är betydligt lägre. Denna skillnad är inte bara statistisk – den får reella konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle som Sverige, där många med rötter i just dessa länder numera bor.
Det är viktigt att klargöra och definiera den här typen av problem utan att det reduceras till enkla avfärdanden om xenofobi, människors värde eller individer.
Det handlar om värderingar och om hur olika kulturella och religiösa uppfattningar påverkar synen på vad som får sägas, ritas, skrivas eller ifrågasättas.
I många muslimska länder är det förbjudet eller farligt att kritisera religionen, ifrågasätta könsroller eller skämta om profeter. Detta är inte en tillfällighet utan ofta djupt förankrat i både lagstiftning och kultur- samt samhällsnormer. I Sverige däremot är yttrandefriheten grundlagsfäst. Här får man kritisera islam, kristendomen, politiker och institutioner – även om det provocerar. Det är också detta som gäller i Sverige. Inget annat.
När människor från samhällen med en mer restriktiv syn på yttrandefrihet flyttar till ett samhälle där öppen debatt är en norm, uppstår en värderingsmässig friktion och konfliktyta.
Många nyanlända uppskattar friheten – andra reagerar med chock, ilska eller krav på särbehandling och censur, särskilt i frågor som rör religion, heder, kön och sexualitet. Denna krock blir som tydligast i kontroverser kring koranbränningar, satir, religionskritik och undervisning i skolor.
Relaterat: Debatt: En vid yttrandefrihet är ett minoritetsskydd
Vissa försöker lösa detta genom att inskränka yttrandefriheten för att ”inte såra”, ”skydda minoriteter” eller ”bevara fred”. Vid en ytlig betraktelse låter det resonabelt. Men i verkligheten är det en farlig väg. Yttrandefrihetens kärna är inte att skydda det oförargliga, utan att tolerera det obekväma. Att vika från detta underminerar hela vår demokratiska grund. I Sverige lär man sig att acceptera olika åsikter utan att hemfalla åt våld. Det är inte samma sak som att undvika våld genom tystnad och censur.
Relaterat: Hot går hem – dansk yttrandefrihet förändras
Integrationen i Sverige måste därför inte bara handla om arbete och språk, utan även om värderingar. Det innebär att tydligt förmedla att i Sverige råder yttrandefrihet – även när det skaver. Det betyder också att vara beredd att försvara denna frihet när den ifrågasätts – inte kompromissa bort den för att undvika konflikter.
Utan yttrandefrihet – Ingen demokrati
Yttrandefrihet är avgörande för ett fritt och demokratiskt samhälle eftersom den gör det möjligt för människor att delta i samhällsdebatten, kritisera makthavare och påverka beslut. Den öppna diskussionen är grunden för att sanning ska kunna komma fram. Utan den friheten kvävs kritiskt tänkande och felaktigheter får stå oemotsagda. Att få uttrycka sina tankar är också en förutsättning för personlig frihet och värdighet – om vi inte får säga vad vi tänker, hur fria är vi då?
Historien visar att förtryck ofta börjar med tystnad, och att censur används för att kväsa motstånd innan andra rättigheter begränsas. Samtidigt växer samhällen genom att idéer får mötas och ifrågasättas – utan öppenhet för det obekväma finns heller inget utrymme för verkligt framsteg. Det gäller även inom forskning, ekonomisk utveckling och ny teknik.
Relaterat: En yttrandefrihet – Tre testballonger
Ingen av oss behöver censur av politiker, EU eller av invandrade religiösa som inte än vant sig vid svenska friheter. Politisk och religiös censur ökar inte bara i auktoritära stater utan även i demokratier där politisk polarisering, desinformation och teknologisk kontroll bidrar till att begränsa yttrandefriheten. Detta påverkar inte bara journalister utan även vanliga medborgare, särskilt på nätet.
Många journalister har också fängslats den senaste tiden utifrån politiskt motiverade grunder i länder som Myanmar, Kina, Belarus och Turkiet. Turkiet är idag ett av världens farligaste länder för journalister att vara verksamma i och rankas på 159:e plats av 180 länder enligt Reporters Without Borders (RSF) världsranking. Ryssland ligger på 162:a plats som jämförelse.
Trots att Sverige har en stark tradition av yttrandefrihet så finns det tecken på att denna frihet upplevs som hotad av många inom akademin där oro för censur, självcensur och politisk inblandning påverkar forskarnas vilja att uttrycka sig fritt. Även de grova hot, våldsamma upplopp och mord på de som utmanat islam.
Även Sverige har skäl att kontinuerligt föra en levande diskussion om yttrandefrihet och öka den friheten kontinuerligt.
Varken du, jag eller andra svenska medborgare behöver andras tillåtelse att tänka, skriva eller yttra sig fritt.
Edward Nordén
Talesperson Medborgerlig Samling
Johan Westerholm
