Pastorsadjunkten och statsministerns hustru Birgitta Eds bärande av tjänstedräkt vid toppmötet i Vilnius väckte frågan om hon var i tjänst eller inte. Svaret, som det tog nära ett halvår att få var det enda rimliga – att hon inte var i tjänst. Men samtidigt väcker det frågan om när, och med vilka markörer, en präst egentligen är i tjänst eller inte. Speciellt eftersom Svenska kyrkan har en myndighetsliknande ställning.

Kyrkans tidning uppmärksammar Ledarsidornas initiativ till att reda ut huruvida Birgitta Ed, pastorsadjunkt i Strängnäs domkyrka och maka till statsminister Ulf Kristersson (M) var i tjänst vid statsbesöket och Nato-toppmötet i Vilnius var i tjänst eller inte den 10-11 juni i år. Ett avgörande toppmöte trodde man då där Birgitta Ed kunde framträda med Turkiets första dam, president Recep Tayyip Erdogans hustru Emine Erdoğan.

Bilder kablades ut i media, såväl turkisk som svensk, med de två kvinnorna i ett förtroligt och statsmannalikt samtal med varandra. Bägge iklädda religiösa markörer. Emine Erdgogan med sin slöja och och Birgitta Ed mes såväl ett iögonfallande stort kristet kors runt halsen samt iklädd Svenska kyrkans tjänsteklädsel. Det som kallas ”Frimärksskjorta”.

Frågan som ställdes var om Ed var i tjänst eller inte under toppmötet. Själv svarade hon tidigt på frågan med att ”jag är alltid i tjänst” utan att vilja beröra ämnet eller frågan djupare. Inte heller domkyrkoförsamlingen i Strängnäs ville svara på frågan eftersom den ansågs vara ett intrång i Eds privata sfär. Och därmed sekretessmarkerade domkyrkoprosten i domkyrkoförsamlingen Christoffer Lundgren uppgifterna.

Lundgrens beslut överklagades av Ledarsidorna till domkapitlet som underkände domkyrkoförsamlingens beslut. Att uppgifterna inte på något sätt kunde anses sekretessbelagda.

Det visade sig att Ed fått ledigt dessa dagar för att tillsammans med sin make statsministeren representera Sverige. Ett svar som det tog Christoffer Lundgren nästan ett halvår att avge.

Varför detta skulle behöva sekretessmarkeras av Strängnäs domkyrka skaver fortfarande. Men alla andra svar skulle ha skavt ännu mer. Hade Ed varit i tjänst hade det inneburit ett paradigmskifte i svensk säkerhets- och utrikespolitik. Där Svenska kyrkan varit en integrerad del av den förda politiken och att denna förändring uppstått utan att riksdagen eller väljarna fått frågan om det lämpliga i det. 

Men svaret från Ed och domkyrkoförsamlingen ställer andra principiella frågor kring regelverket kring prästvigdas tjänsteställning och tjänstedräktens användande.

Otydligt regelverk med konsekvenser

I Svenska kyrkan växer sig en tidigare högkyrklig tradition sig allt starkare. Traditionen av att även till vardags bära den tjänstedräkt. Traditionen sprider sig även bland lågkyrkliga.

En fråga som inte enbart är en intern fråga som begränsas till domkyrkoprosten i Strängnäs godtycke.

Svenska kyrkan är inte bara en idéburen organisation utan i allra högsta grad en organisation med en myndighetsliknande ställning. Svenska kyrkan är en ständig remissinstans inför kommande lagstiftning men genomför myndighetsutövning också på daglig basis. Vigslar, dom och begravningar genomförs vilket innebär att präster blir statstjänstemän i olika mån. De rapporterar in sina genomförda uppdrag till folkbokföringen och andra funktioner.

Svenska kyrkan förvaltar dessutom skogar över hela Sverige, från Karesuando i norr till Skurup i söder. Den sammanlagda arealen skog är ungefär 460 000 hektar (varav knappt 400 000 hektar produktiv skogsmark). Skogsmarken ingår, tillsammans med jordbruksmark och fonder, i det som kallas prästlönetillgångar. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande tillgångar och har byggts upp av generationer av svenska medborgare.

Samt inte minst, präster och annan personal i Svenska kyrkan ingår i den svenska krisberedskapen. 

Svenska kyrkan har en beredskap att agera vid kriser, såväl enskilt som i samarbete med andra trossamfund, organisationer och kommuner. Huvudmålet är att kunna genomföra de uppgifter som Svenska kyrkan åtagit sig i samhället i olika krissituationer, exempelvis själavård, diakoni och begravningsverksamhet.

Svenska kyrkans beredskap är med andra ord inte uteslutande en intern fråga utan handlar om kyrkans förmåga att stötta samhällets drabbade, samt att kunna utgöra en organiserad samarbetspartner till andra myndigheter.

Frågan om Eds frimärksskjorta är därmed större än hennes vilja att markera sin tjänsteställning och religiösa övertygelse. Tjänstedräkten är en markör för att ”vara i tjänst” och att all annan användning, den utom tjänsten, kan leda till inte bara förvirring om vad som gäller utan även påverka förväntning och förtroende för Svenska kyrkans företrädare.

Ett område som bör kunna regleras.