I oktober inleds rättegången mot den dansk-svenske aktivisten Rasmus Paludan för han ska ha hetsat mot folkgrupp. Detta är den andra rättegången som genomförs mot aktivister som bränt en koran för att förstärka sitt budskap. Men frågan är om Koranbränning kommer förbjudas. I åtalet mot en tredje aktivist, Salwan Momika, framgår det av stämningsansökan att åklagaren lägger större vikt om vad en aktivist säger och i vilken kontext det sker än handlingen i sig.

Under våren 2022 genomförde den dansk-svenske medborgareen Rasmus Paludan, partiledare för det danska partiet Stram Kurs, en runndresa i Sverige och bränt Koranen i ett flertal städer. Civil Rights Defenders menade att Paludan gjort sig skyldig till hatbrott och polisanmälde Paludan för hets mot folkgrupp.  

– Sverige har en lagstiftning som finns till för att skydda minoritetsgrupper mot hatpropaganda. Vi menar att Paludan har gått över gränsen för vad yttrandefriheten tillåter och gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. 

Totalt fyra anmälningar lämnades in till polisens hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö, där flera av Paludans koranbränningar och demonstrationer ägt rum. 

I augusti väcktes åtal mot Paludan för två fall av hets mot folkgrupp och en förolämpning. Rättegången planeras äga rum den 14 till 15 oktober. Frågan om koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp har inte prövats i svensk domstol tidigare, vilket gör att det saknas domstolspraxis.

– Det viktigaste är att domstolen tar ställning till om koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp. En fällande dom skulle ge minoriteter ett starkare skydd mot hatpropaganda och, enligt vår mening, bättre följa de internationella konventioner som Sverige skrivit på för att skydda människor mot hatbrott, säger John Stauffer. 

Linköpingsdomen pekar i annan rikting

Men frågan är om det inte redan finns någon form av indikation på hur utfallet kommer bli. I den dom som avkunnades i Linköpings tingsrätt tidigare i år framgår av såväl domstolsbeslutet som åtalet att i detta mål var inte själva skändningen av Koranen huvudnumret utan i vilken kontext det skedde samt vilka övriga händelser och rekvisit som domstolen tog fasta på när den tilltalade fälldes för hets mot folkgrupp.

Relaterat: Rättegång i Linköping om Koranbränning – Summan av rekvisiten avgörande

Detta domstolsutslag har, även om det inte är prejudicerande och väntar på avgörande i Svea Hovrätt satt spår i den kommande rättegången mot den irakiske aktivisten Salwan Momika. Momika åtalas för att i samförstånd med en landsman hetsat mot folkgrupp.

Av åtalet framgår att det även här är en helhet som skall bedömas, inte koranbränningen som enskild handling. Åklagaren menar i sin stämningsansökan att

I samband med ovan (Koranbränningen) har Momika och Najem hållit ett anförande i vilket de fällt uttalanden riktade mot muslimer, bla att de som följer koranen är farliga och har ett terroristiskt tankesätt, att islamcancern sprider sig i Sverige och att den elakartade sjukdomen måste tas bort, att terrorism och uppvigling föds i moskeérna, att barn blir våldtagna i moskéerna, att barn ska förbjudas gå in i moskéer eftersom de annars kommer att bli tidsinställda bomber i framtiden samt att muslimer tvingar barn att bära slöja eftersom de känner sexuell attraktion till barn.

(Reds fetmarkering)

Enligt ICCPR, det vill säga den FN-konvention som reglerar tryckfrihet och yttrandefrihet samt inte minst ligger till grund för den svenska yttrandefrihetsgrundlagen är det sannolikt att Momika uttryckt sig i så pass svepande och generaliserande termer att det räcker för en fällande dom. Han har, vilket framgår i förhören, menat att det han framfört är generella sanningar.

Relaterat: Därför är begreppet “Mellan floden och havet” inte ett hatbrott

Detta framgår även av stämningens utformning samt de förhör som Ledarsidorna tagit del av ur förundersökningen. Koranbränningen spelar en underordnad roll. Det avgörande är vilket syfte som Momika, och aktivister som Paludan har vilket rätten har att pröva.

I åklagarens framställan framgår det att åklagaren lägger den huvudsakliga vikten i vad Momika framför. Inte hur Koranen behandlas.

Relaterat: “Lex Jomshof” blir ett avgörande vägval

Extramaterial för prenumeranter

Åklagarens stämningsansökan mot Salwan Momika.