Vänsterpartiets dödskyss
Vänsterpartiet kräver plats i en kommande regering. Beslutet, som togs utan omröstning på partikongressen, skärper villkoren för Socialdemokraternas regeringsbildning. Samtidigt tyngs partiet av fallande opinionsstöd och kostsamma reformlöften.
Vänsterpartiet går till val med ett uttalat krav på regeringsmedverkan. Beslutet fattades på partikongressen i Örebro under gårdagen och drevs igenom av partiledningen med motiveringen att partiet får störst genomslag för sin politik i regeringsställning. Kritiken internt var begränsad och ledde inte ens till votering.
Kravet förändrar förutsättningarna för Socialdemokraternas regeringsbildning. För partiledaren Magdalena Andersson innebär det ett mer komplext förhandlingsläge, inte minst mot bakgrund av att motståndet mot Vänsterpartiet inom delar av det egna partiet är betydande.
Samtidigt pekar opinionsutvecklingen nedåt. I Novus senaste mätning backar Socialdemokraterna med 1,9 procentenheter till 32,7 procent. Partiet ligger därmed fortfarande över valresultatet 2022, men trenden är negativ.
Den politiska handlingsfriheten begränsas också av partiets egna kongressbeslut. Förslag om en lagstadgad arbetstidsförkortning och omfattande statliga investeringslösningar innebär betydande kostnadsåtaganden.
En arbetstidsförkortning, med sikte mot 35-timmarsvecka och bibehållen lön i offentlig sektor, bedöms öka trycket på kommunalskatten eller kräva statliga kompensationer. Enligt beräkningar skulle reformen kräva rekrytering av omkring 80 000 medarbetare och innebära kostnadsökningar på över 50 miljarder kronor årligen för kommuner och regioner.
Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är kritisk och beskriver förslaget som “oansvarigt i ett läge präglat av kompetensbrist, demografiska utmaningar och ekonomiskt pressad välfärd”.
Även förslagen om statliga investeringsfonder eller en investeringsbank för den gröna omställningen väntas bli omstridda. Förslaget drivs av Socialdemokraternas finanspolitiske talesperson Mikael Damberg.
Bakgrunden omfattar tidigare politiska beslut som möjliggjorde för riskkapitalfinansiering via pensionssystemet i satsningar som Northvolt och Stegra, där betydande värden gått förlorade. Kritiken mot nya statliga investeringslösningar rör risken för ytterligare exponering av offentliga medel.
Sammantaget står Socialdemokraterna inför ett mer komplicerat utgångsläge. Vänsterpartiets regeringskrav, fallande opinionssiffror och omfattande reformlöften bidrar till att öka trycket på partiledningen inför valet.






























































































