Behöver SIDA en Elon Musk?
Som väntat inledde USA:s ny- och ominstallerade president sin mandatperiod med att utfärda ett antal ”Executive Orders”. En av dessa adresserar den slapphet som Donald Trump och Elon Musk menar präglar den amerikanska statsförvaltningen. Reformer som det finns goda skäl att implementera även i Sverige då endast ett fåtal av biståndsmyndigheten Sida:s anställda befinner sig på arbetsplatsen när de fördelar miljardbelopp av skattemedel. Tvärtom är hemmet eller sommarboendet i utlandet de vanligaste uppehålls- och arbetsplatserna.
Som väntat inledde USA:s ny- och ominstallerade president sin mandatperiod med att utfärda ett antal ”Executive Orders” natten mellan måndag och tisdag svensk tid. Det är inte i detalj känt vilka av de etthundra förberedda ordrarna som signerades då dessa inte ännu registrerats på Vita Husets hemsida.
Innehållet i flera av dessa är dock kända och följer Donald Trumps vallöften. USA kommer lämna Paris-avtalet med omedelbar verkan samtidigt som han undertecknade en som förbjuder konsultation från organisationer eller stater att påverka USA:s nationella skattepolitik. För en yttre betraktare kan denna Exekutiv Order vara både onödig och krånglig men i praktiken innebär den att USA inte kommer finna sig i eller känna sig förpliktigad att underkasta sig någon annan organisations krav på skatteuppbörder.
USA bestämmer själva sin väg vilket beslutet om att lämna Paris-avtalet är en tydlig signal på. Som förstärks med beslutet att det är förbjudet att låta sig påverkas eller införa skatte- eller avgifter av främmande makt på ett sådant sätt att det påverkar den federala budgeten.
Ett annat beslut bär tydliga spår av för Elon Musk nyinrättade departement DOGE, Department of Government Efficiency. Federalt anställda är nu förbjudna att arbeta på distans från till exempel hemmet.
En detaljreglering som kan tyckas vara onödigt men är något som har irriterat presidenten och hans rådgivare. För fenomenet är inte nytt. I Sverige är distansarbete oerhört vanligt och inom det svenska Regeringskansliet finns en praxis utvecklad att arbetstagaren får arbeta två dagar i veckan från hemmet.
Men då denna praxis inte följs upp, mest på grund av feghet och rädsla från främst UD:s och Sidas ledningar innebär det att hela våningsplan står tomma i regeringskvarteren samt på Sida:s huvudkontor i Rissne. Sidas flytt till Rissne var och är djupt impopulär bland Sidas anställda som in i det sista motsatte sig flytten till Järvafältet nordväst om Stockholm. De få dagar de ändå dyker upp på arbetsplatsen tar de oftast matlåda med sig så att de slipper gå ner till Rinkeby- respektive Rissne Centrum för att äta lunch.
Rinkeby är en av Sveriges särskilt utsatta områden där gatubilden domineras av utrikesfödda från Mellanöstern.
Den slappa närvarokontrollen medger även större möjligheter för de anställda att fatta beslut som inte alltid ligger inom ramen för hur ledningen vill att biståndsverksamheten skall utvecklas. Ett sådant beslut som inte implementeras är den hårdare kontrollen av civilsamhällesorganisationer som myndigheten betalar ut miljarder till.
Det finns från de anställda ingen vilja att genomföra möten med biståndsmottagarna vid kontoret i Rissne utan dessa genomförs oftast på biståndsmottagarnas kontor som ligger centralt belägna i Stockholms innerstad. Sidas Generaldirektör Jakob Granit är medveten om problemet men är för svag, och uppges vara för rädd, att stöta sig med de anställda som inte bara kallat in skyddsombudet utan även framfört implicita hot att genomföra maskningsaktioner om de tvingas arbeta från huvudkontoret.
Den 60-procentsregel som finns följs inte upp på något sätt med ens stickprovskontroller. Även detta skulle innebära en “dålig stämning” på arbetsplatsen och inom det biståndsindustriella komplexet.
Det bör vara av visst intresse för Moderaterna, som för närvarande plågas av korruptionsturerna kring den nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm att strama upp verksamheten vid regeringskansliet och de statliga myndigheterna.
En sådan markering, som sannolikt kan öka kontrollen och effektiviteten i den svenska statsförvaltningen är att kräva av de anställda att de utför sina arbetsuppgifter på arbetsplatsen och inte i hemmet eller någon annan stans enligt eget gottfinnande, bekvämlighet och ovilja till transparens.
Johan Westerholm
