Björn Törnvall: Är kollektivt självmord målet?
Migrationen har exploderat den senaste mandatperioden samtidigt som Sverige går in i en helt hemmasnickrad energikris. Att vi har den situation vi har med kompetensbrist och obefintligt ansvarstagande bland våra styrande, kan i slutänden bara lastas oss väljare, som utan att tänka på konsekvenserna röstat fram dessa människor att företräda oss i riksdag och regering menar Björn Törnvall i en krönika.
Den finländske författaren Arto Paasilinna skrev, bland mycket annat, den humoristiskt livsbejakande boken ”Kollektivt självmord”, som handlar om två livströtta herrars planer på att genomföra historiens mest spektakulära kollektiva självmord. Planerna blir startskottet till en halsbrytande gruppresa i en gul lyxbuss mot dödsriket, där jakten på den perfekta viloplatsen går från Finland till södra Europa.
Bokens titel skulle mycket väl kunna användas, som en mycket dyster beskrivning på situationen i Sverige idag några veckor före riksdagsvalet 2022. Vad ser vi i nyhetsflödet? Några exempel:
En fortsatt enormt stor invandring till Sverige, som beskrivs av Jan Emanuel, socialdemokrat, riskkapitalist och gästkolumnist på GP:s ledarsida:
” Nu, valåret 2022, går vi mot rekord gällande beviljade uppehållstillstånd: 86 685. Håller utvecklingen i sig välkomnar vi ytterligare drygt sju Visby i folkmängd. Ministern sa att vi nu har den stramaste migrationspolitiken på 40 år, men sett till första halvåret så har vi aldrig någonsin, inte på 40 år och inte på 100 år beviljat så många uppehållstillstånd. Det utfallet har jag svårt att förstå. Varför säger man en sak om man bevisligen gör något helt annat? Språket radikaliseras, politiken anpassas utåt, men i praktiken kör regeringen vidare i samma spår. Det kan förnekas, men siffrorna talar sitt tydliga språk. Vissa saker kan man inte prata bort. Det verkar våra styrande ha svårt att förstå.”
Hur vi skall ha råd med detta ohämmade ”berikande av landet”, har även jag svårt att förstå. Liksom att mördandet av huvudsakligen unga män ”kända av polisen” ofta i drogrelaterade sammanhang fortsätter att öka på våra gator och torg. Morden utförs med skjutvapen eller kniv, men också som nyss inom familjen på Hisingen i Göteborg med hjälp av en bil, när mamma fått tag i fel pojkvän eller annars, när någon yngre kvinna anses ha ”kränkt familjens heder” och därför ”råkar” falla från en balkong.
Hovrättspresidenten vid Svea hovrätt, Anders Perklev berättar i radions ”I lagens namn” att antalet överklagade domar i hovrätterna från tingsrätterna i år är rekordstort 6 855, eller en ökning med ca. 60 procent från siffran för 2017. Sannolikt är detta ett resultat av att polisen och åklagarna, med benägen teknisk hjälp från utlandet, kunnat utreda och lagföra ett ökat antal gängrelaterade brott, utan att rättssystemets andra delar, domstolarnas- eller kriminalvårdens resurser har hängt med i utvecklingen. Hur är detta möjligt i ett land där vi har utmärkt statistik på allt, utom antalet katter och människor som i verkligheten finns i landet.
Det är därför kanske inte så konstigt, att min vän Karl Hedin snart har fått vänta i ett år och fem månader på, att få åklagarens överklagande av den glasklart frikännande domen i Västmanlands tingsrätt handlagt av Svea hovrätt? Lägger vi till tiden från när hans påstådda jaktbrott började utredas, hamnar vi på nära fyra och ett halvt års arbete för polis, åklagare och domstolar i ett veritabelt struntärende om brott, som aldrig har ägt rum. När politiken och aktivister tillåts påverka den s.k. rättsskipningen, finns det uppenbart helt obegränsade resurser.
I en artikel på ledarsidorna 2022-08-01 varnar Johan Westerholm för högst sannolikt kommande rullande bortkopplingar av elen till vintern. Detta som en följd av att (MP)-politikernas utopister i förening med andra likasinnade okunniga drömmare i riksdagen har tillåtits, att med hjälp av utbyte av personer i statliga energibolaget Vattenfalls styrelse och ledning, lagändringar och andra beslut och riktade skattehöjningar mot vår pålitliga baskraft från kärnkraftverken, stänga (inklusive Barsebäck) totalt sex viktiga kärnkraftsreaktorer i södra Sverige och därmed slå sönder vårt tidigare så väl fungerande och av många länder i Europa avundade elsystem.
Relaterat: Så kommer elavbrotten påverka samhällssystemen
Den hotande bristen på reglerbar elproduktion skall nu enligt landets energiminister Farmanbar motverkas av en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft – som för sin väderberoende produktion liksom all vindkraft kräver mer än 90% ständigt insatsberedd reservkraft från reglerbar el. Det är ju den elen som fattas nu. Då bygger vi bort flaskhalsarna i kraftnätet och ökar leveranserna från det redan med vindkraft sönderbyggda norra Sverige. Det tar bara två år till det är klart, säger vår energiminister. Vi som inte är ansvariga för landets elförsörjning vet ändå, att ledtiden för utbyggnad av nya kraftledningar ligger på 12 – 15 år innan allt är klart.
Hur kan vi ha en så, om sitt ansvarsområde, totalt okunnig människa som statsråd och energiminister? Den frågan besvaras med ackuratess av Ledarsidornas artikel 2022-07-31 ”Därför sitter Farmanbar säkert i sadeln”. Där framgår att politikeryrket numera i landets allra högsta politiska kretsar handlar mest om, att tillskansa sig och sina kompisar högt betalda uppdrag och pensionsförmåner, utan krav på någon som helst kompetens för uppdragen.
Relaterat: Vad kostar vindkraften – Egentligen?
De riksdagspolitiker, som har skapat dagens potentiellt katastrofala situation i elsystemet, surfar bara vidare till nya välbetalda positioner eller gör som ett antal avsuttna andra, fortsätter att leva i åratal med ”Ekonomiskt omställningsstöd” från riksdagen i olika omfattning, i vissa fall ända till sin pensionering. Något ansvarstagande, för det de har ställt till med och för förstörelsen av de gigantiska värden deras förslag och beslut resulterat i, behöver ingen av dem riskera att krävas på.
Att vi dessutom, utan att reagera skarpt på EU:s ambitioner att hårt begränsa Sveriges idag mycket lönsamma och välskötta skogsbruk och förvandla den svenska skogen till en kolsänka, för att motverka andra EU-länders utsläpp av koldioxid, förvånar väl ingen med vår nuvarande regering? 95 miljarder i nettointäkt i handelsbalansen med utlandet och tusentals jobb i glesbygd, vad är väl det att bry sig om, när Sverige som vanligt skall vara bäst i klassen och gå före? Ännu ett bidrag till självmordet för välfärdsstaten Sverige. Varifrån skall vi få ersättningen för skogsindustrins 95 miljarder i årliga nettointäkter och alla tusentals missade arbetstillfällen, om vi inte stoppar detta vansinne innan det är för sent?
Relaterat: Den stora vindkraftbluffen
Att vi har den situation vi har med kompetensbrist och obefintligt ansvarstagande bland våra styrande, kan i slutänden bara lastas oss väljare, som utan att tänka på konsekvenserna röstat fram dessa människor att företräda oss i riksdag och regering. Därför är det så viktigt nu, att vi tänker igenom vad och vem vi röstar på i september i år. Om vi fortsätter med slentrianröstandet, utan att tänka på vad vår röst egentligen innebär är det stor risk att vi blir många, som får beställa plats på Paasilinnas gula lyxbuss på dess resa till sydligare breddgrader, tillsammans med övriga självmordskandidater. Så här kan det bara inte fortsätta, rösta för en förändring till det bättre i september!
Björn Törnvall
Gillar du det vi gör? Gillar du formatet "grävande opinionsjournalistik"?
Till skillnad från många traditionella medier och även en rad alternativa medier tar Ledarsidorna.se inte emot presstöd av principiella skäl. Det går inte att ta emot något om du är motståndare till det.
Det betyder att vi finansieras av de som läser oss och ser ett värde i det vi gör.
Om du vill hjälpa oss att fortsätta, bli PLUS-medlem och få samtidigt tillgång till hela artikelarkivet, inte sällan med unikt källmaterial.