Charlie Hebdo – Rätten att jävlas med Gud
Richard Malka, Charlie Hebdos försvarsadvokat har publicerat sin slutplädering i bokform. Malka berättar varför vi ska stå upp för våra friheter och bekämpa mörkret. Ett skäl till att denna lilla, moderna klassiker bör stå i tänkande demokraters bokhylla är att argumenten kommer att behövas menar Edward Nordén som läst och recenserat boken.
Den franska advokaten, essäisten, serieförfattaren och debattören Richard Malka är en av Frankrikes mest inflytelserika personer. Han är känd för att alltid skriva ned sina slutpläderingar i rättssalen. En av hans nedskrivna slutpläderingar höll Richard Malka sent på eftermiddagen fredagen den 4 december 2020.
Den är försvaret av Charlie Hebdo.
Terrorattentatet mot den franska tidskriften Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 resulterade i 12 döda och 11 skadade. Även två poliser utöver de fem serietecknarna Jean Cabut, Stéphane Charbonnier, Bernard Verlhac, Philippe Honoré och Georges Wolinski som var mer kända under sina signaturer Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Wolinski.
Två dagar senare attackerade en tredje islamistisk terrorist en judisk butik i Paris, dödade fyra judar och tog gisslan i en samordnad attack med Charlie Hebdo-attacken.
Relaterat: De som ville vara Charlie Hebdo ville inte vara Lars Vilks
Alla tre terrorister sköts av polisen. Rättegången hölls först hösten 2020 och 14 personer som anklagades för att ha hjälpt de dödade terroristerna ställdes inför rätta i Paris.
Richard Malka företrädde Charlie Hebdo och hans nedskrivna slutplädering i rättegången finns nu att köpa i bokform. “Rätten att Jävlas med Gud” (“Le droit d’emmerder Dieu”,Nopolar Publishing 2024). Pläderingen, och därmed boken är ett rasande försvar av yttrandefriheten.
Pläderingen utgör en intellektuell beskrivning av händelseförloppet med start från 1700-talets maktkamp mellan kyrkan och vetenskapen när etenskapen började inse att jorden var rund. Kyrkan stod fast vid motsatsen. Uppslagsverk blev betraktade som blasfemiska och bannlystes av Påven. Ett slag som kyrkan – i sin dogmatiska hållning – var dömda att förlora.
Frankrike blev därmed ett av de första länderna i världen att avskaffa blasfemilagar efter den franska revolutionen 1789.
Blasfemilagarnas återkomst
I tider där många önskat slippa undan islamisternas hot och våld har också önskemål om förbud av hädelse återkommit. I Sverige blev reaktionerna på koranbränning och karikatyrer av profeten Muhammed så våldsamma att många politiker och opinionsbildare plötsligt ville inskränka yttrandefriheten.
En hastig och ogenomtänkt lösning på det uppenbara problemet. Det som miljoner människor kämpat för i Europas historia, det som mejslats ut i århundraden av intellektuell debatt och det som dagens iranska feminister offrar sina liv för varje dag. Förslagen om att inskränka yttrandefriheten i Sverige i nutid för att slippa medeltida aggressioner bär inte direkt den franska intellektuella debattens prägel.
Slutpläderingen i rättegången mot Charlie Hebdos mördare bär däremot den franska intellektuella debattens prägel. ”Rätten att jävlas med Gud” är filosofisk, argumenterande och precis i sitt resonemang och sin avgränsning. Den uttrycker exakt vad som avses och vad som är problemet.
Richard Malka pratar inte om rasism. Inte om banal främlingsfientlighet och generellt muslimhat. Inte om teologi eller offermentalitet. Den handlar om problemet med religiös fanatism, våld mot oliktänkande, andrefiering och oförmågan att hantera både de som tycker olika och de som inte kan hantera oliktänkande. Där islam idag har skapat sin egen särställning. Charlie Hebdo drev med alla religioner liksom poliser, veteraner, organisationer och politiska riktningar. Bara islamister har försökt mörda hela redaktionen. Problemen är specifika.
Relaterat: Ökade spänningar i Frankrike tre år efter mordet på Samuel Paty
En central punkt i resonemanget och pläderingen eftersom både de islamiska länderna och diasporan i Väst behöver förstå exakt vad problemet är. Detta gäller även Västs befolkningar – oaktat ateister, konservativa eller vänster. Annars finns varken lösningar eller problembeskrivningar. Debatten om islamistisk fundamentalism och det våld som de facto följer i dess spår ska inte reduceras till enkla ställningstagande om rasism. Det går inte att lösa ett påhittat problem.
Attentaten mot Charlie Hebdo och den judiska butiken skedde inte i ett vacuum och var inte heller enkla våldsbrott. Malka resonerar om hur det handlar om idéer på ett större plan.
Judar är ”Den Andre” i islamisternas värld. Den Andre är den som är olik oss – och våldet mot den Andre är sättet att visa att man inte kan hantera olikheten.
Charlie Hebdo är också ”Den Andre”.
”Den som är fri och frisinnad, som uttrycker sig utan munkavle och – än värre – driver med dem vars totalitära tänkande inte tolererar skillnader. Syftet med de brott som begåtts är att utrota ”Den Andre”, att utrota den som skiljer ut sig.”
skriver han.
Malka fortsätter med att ställa sig frågan vad vi ska göra för att inte låta extremister och fanatiker dra ned oss till deras neurotiska och frustrerade värld. Förslaget är att vi ska fortsätta att leva fria. Samt att visa mod för att se till att våra barn slipper leva under det hot som islamisterna utgör.
”De avskyr våra friheter och de kommer inte att ge sig. Och vet ni varför? Därför att vi också är ”Den Andre”. Därför att vi är ett av de få folk i världen – så är det – som har en annan och motsatt världsåskådning. Medan vi hyllar förnuft och frihet – ett resultat av revolutionen – bygger fanatikerna sin tro på dogmer och underkastelse. Så även om vi kunde välja att avstå från allt skulle de inte ge sig förrän de har förvandlat oss till guldfiskar i en glasskål.
Det är nu vi måste slåss, det är nu detta händer. Hur har vi hamnat här? Vilket hopkok av idéer, vilka historiska fakta, uttalanden och händelser har lett till att vi hamnat i en situation där en tidningsredaktion i västvärlden, för första gången efter krigsslutet, har decimerats och tvingats dra sig undan till en bunker med hemlig adress?”
”..förhoppningsvis innebär det att vi åter blir det folk som för länge sedan stod för idén om frihet i världen och om acceptans av den Andre. Det har varit vår gemensamma dröm i trehundra år och vi har inget alternativ. Feghet är inte vägen till frälsning. Jag hoppas att vi inte kommer att vara den generation som vände sin historia och sin framtid ryggen.”
Yttrandefriheten är en grundsten i en demokrati.
Det finns inga demokratier utan yttrandefrihet. Att Väst blivit både kulturella, ekonomiska och vetenskapliga jättar kan härledas till den frihet som gör oss fria att tänka, tycka och tala fritt.
Relaterat: Vilks på Moderna muséet
Terrordåd, våldsamma reaktioner och hot om våld leder lätt till feghet och inskränkningar.
Richard Malka berättar varför vi ska stå upp för våra friheter och bekämpa mörkret. Ett skäl till att denna lilla, moderna klassiker bör stå i tänkande demokraters bokhylla är att argumenten kommer att behövas. Den här kampen mot inskränkthet och terrordåd kommer att prägla våra vuxna liv.
Je suis Charlie.
Edward Nordén
Debattör, jordbrukare och säkerhetspolitisk talesperson Medborgerlig Samling