SvD publicerar ett porträtt av en av Sveriges mest kända, hyllade och samtidigt kritiserade röster. En röst som i år fick Bonniers stora journalistpris som ”Årets röst”. Cecilia Uddéns  selektiva journalistik är idag normskapande för många redaktioner och SvD:s porträtt utgör inget undantag utan kan sägas sammanfatta ett journalistiskt anslag och kultur som numera är normen för många redaktioner.

Det stora journalistpriset som Årets röst gick i år till Sveriges radios Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén tillsammans med hennes medarbetare Sami Abu Salem. Ett beslut som kritiserades av bland annat Ledarsidorna. 

Uddén tillhör en av de många rapportörer och experter från konflikten Israel-Palestina som i mer än tio års tid underlät att rapportera om hur Hamas åderlåtit biståndet till de palestinska araberna och inte minst missat hur Hamas byggt ut tunnelsystemet under Gaza till att bli ett offensivt terrormaskineri som de den 7:e oktober 2023 släppte lös mot staten Israel.

Relaterat: Hamas påbörjade förberedelserna för terrorattacken mot Israel 2014

Cecilia Uddén gjorde sig mest känd för mediekonsumenterna när hon i ett uttalade i en direktsändning 2004 att demokraternas president­kandidat John Kerry vore bättre för världen än republikanen George Bush. Inslaget fälldes senare för otillåtet ställningstagande i en politisk fråga. 

Cecilia Udden vägrade att be om ursäkt i direktsändning i ”Studio Ett”. 

Den senaste kritiken som riktats mot Uddén från Granskningsnämnden rör ett uttalande i ”P3 Morgonpasset”. Cecilia Uddén menade att Hamas var klassade som en terrororganisation av USA och Israel, men inte av EU. Vilket var ett direkt felaktigt påstående och något förvånande när det kommer från en av svensk medias i teorin mest erfarna och insatta korrespondenter i situationen i Mellanöstern. Inte sällan har Uddén kommit att kritiseras för att spela på antisemiters sida i sin rapportering men det är ingenting som berör henne.

Relaterat: Cecilia Uddéns egen historia

Uddén menar i en intervju i det porträtt som SvD tecknar av henne att hon är trygg med sin egen hållning i frågan. Hon anser att Israel har rätt att existera, men att det inte går att bortse från vad som skedde 1948 då den palestinska befolkningen antingen fördrevs eller flydde för att de var rädda.

Det är i detta uttalande som både ramar in Uddén som journalist som det skapar problem för de plattformar,  som SVT och SR som lutar på hennes rapportering. Den selektiva historieåtergivningen. Var Uddén drar strecket i historien. 

Uddén nämner i praktiken aldrig att just det årtal och krig som hon menar legitimerar de palestinska arabernas rättigheter var det krig som en samlad arabvärld skulle radera ut judendomen en gång för alla. Syftet var att, för att citera det som Muslimska brödraskapets förre andlige ledare Yussuf al Quaradawi formulerade långt senare, slutföra det Adolf Hitler påbörjade.

Syftet med det kriget nämner vare sig Uddén eller någon av de palestinska arabernas försvarare i praktiken aldrig. En kritik som aldrig kommenteras utan bemöts med tystnad.

Uddén har fått kritik för att vara subjektiv men anser inte att det står i konflikt med public services krav på opartiskhet. Tvärtom. 

– Det är viktigt att vara just subjektiv, att berätta det man ser. För att sedan kunna lyfta sig själv ur detta och känna empati med båda sidor. Annars kan man inte rapportera opartiskt.

Den enda kritikpunkt mot henne själv som journalist som hon tar till sig är hennes kunskaper i hebreiska. SvD frågar

Den kritik som du själv har fått under åren, vad har du tagit till dig? 

– En stående kritikpunkt är att jag inte talar hebreiska men jag talar arabiska så jag kommer närmare den arabiska befolkningen. Det håller jag med om. Nu har jag sökt stipendium för att plugga hebreiska.

Men att studera hebreiska, det hade du kunnat göra tidigare?

– Jag har jag inte hunnit. Nu har jag inte samma försörjningsplikt längre för barnen. Då kan jag ta tjänstledigt utan lön.

Cecilia Uddén är idag 64 år gammal och närmar sig ålderspension. Hennes ena barn som hon nu menar hon inte längre har försörjningsplikt för är sonen Edgar Mannheimer, 31 år och känd som mångårig medarbetare på den numera nedlagda Sveriges radio-produktionen ”Människor och Tro”.

Relaterat: Uppfyller Carina Bergfeldt villkoren i SVT:s sändningstillstånd?